Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L0560 • Abraham Bäck to Carl Linnaeus, 1 May 1744 n.s.
Dated 1 Maij n. st. 1744. Sent from Paris (France) to Uppsala (Sweden). Written in Swedish.

Högädle och Widtberömde Herr Professor

Herr Professorns tu angenäma och gunstiga bref, det ena för tre wickor sedan, det andra för 14 dagar, har jag med fägnad ärhållit, afläggandes härmedelst min ödmiuka tacksäijelse för den godhet, Herr Professorn behagar betyga mig, och utbeder mig framdeles samma grace och bewågenhet.

Herr Professorn tackar för fröna med krafftigare ord, än jag kan, ehuru jag gierna wille, försäkra at ingen ting är heller skal wara mig kärare, än at tjena Herr Professorn, i synnerhet til en Inrättnings befordrande, som länder Swerige til nytta och heder, samt giör Herr Professorns nöije och ro. Jag hoppas få igen de 30 succulente wäxter som jag i et bref har nämndt om, men nödgades lemna qwar öfwer wintern i jardin du Roy, och at öfwerstyra dem tillika med de begiärta och upräknade i Herr Professorns bref, om hwilka Herr Professorn kan giöra sig försäkrad, största delen åtminstone, som redan Gref Ekeblad har lofwat mig skal få komma med hans saker.

War god och lät mig weta hwad andra fröen el[le]r träwäxter, som Herr Professorn än skulle åstunda, medan jag är här, så skal det intet stutsa. Thet är wist at den ärliga och genomgoda wännen Prof[essor] Bernhard Jussieu blifwer ständigt qwar, likwel går det qwickare och lättare, när någon manar på och tager på sig mödan. Prof[essor] Bernhard har lofwat mig än et pacqvet fröen. Han låter anmäla så mycken kiär hällsning och tacksäijelse för kallelsen til societ[atem] liter[arum] Upsal[iensem]. Han skrifwer sielf med det första.

Hwad Polypen widkommer, som jag hafwer hela detta åhret roat mig med, och kiänner så wel som någon i Paris, ärnade jag med detta öfwersända fullkomlig beskrifning om; men jag finner at det blifwer denna gången för drygt, derföre 8 el[le]r 14 dagar til, aldrasist. Hwarmed jag förmodar Herr Professorn skal wel få sit nöije, och kunna finna både i sött och saltwatn.

Thet är eij många nya Genera, som Prof[essor] B[ernard] Jussieu hafwer at gifwa ut. Han arbetar at completera fragmenta Methodi Naturalis, ther Herr Professorn så wel som annorstädes har Hans approbation; utom dess hafwer han i förråd en myckenhet Characteres generum, som man intet hafft tilfälle at wel obserwera annorstädes. Det liknar sig eij at han sjelf ärnar gifwa ut mycket af sina saker. Jag kan alldrig nog beröma den Mannen för höflighet, tjenstachtighet, ärlighet och öppenhjertlighet, samt kundskap och lärdom. Herr Professorn har wänner på alla orter, men ingen större och bättre än B[ernard] Jussieu är.

Nu i anseende til Herr Professorns senare bref med inneslutne Correctionerna och påökningarna til Systema naturae, så tackar jag härmedelst af hjertat för det förtroende, som Herr Professorn behagar hafwa för mig; Herr Professorn skall finna i wärcket at jag har welat giöra til wiljes. Hwarken Fundamenta el[le]r Systema Naturae är ännu tryckt, så at alt kan deri ökas och ändras efter Herr Professorns manuscript. Jag gaf Bokföraren version af brefwet. Han fick piller som war honom tjenliga. Och M[onsieur] Monnier skiämmes ock på sitt sätt. De ha ökat tryckfelen, som, funnos i Leydiska sista Editionen, det är alt det de gjordt godt med denna. Han önskar få Characteres til de nya Genera, så will han lägga dem til, efter intet så många än äro sålda.

Systema Naturae skulle redan wara tryckt och til en stor del bortsåldt, sådan frågan och wäntan är efter det, om jag icke hade trodt mig böra först förfråga om et och annat smått. Intet i den meningen at jag tror det meritera at ändra något efter mina påminnelser. Herr Professorn har sina raisoner, som lättel[igen] öfwertygade mig om jag hade nöjet at wara närwarande; utan l:o för min informations skull, at hafwa tilfälle höra Herr Professorns tankar, och weta, hwad jag må swara, der någon giorde mig sådant el[le]r dylikt inkast; 2: o At låta Herr Professorn se några af Prof[essor] B[ernard] Jussieus observationer angående Ruppia, Anthospermum &c. &c. Af hwilka han framdeles har lofwat mig complette beskrifning. Och i synnerhet 3: o at communicera med H[err] Professorn samma wår goda Jussieus decouverter circa vermes, och angående det som i synnerhet rörer Lithophyta och Polyper, som sannerl[igen] är musten af des 4 resor til Custerna af Normandie. När jag berättade om nya Edition af Systema, så gingo wi igenom altsammans, då jag ock satte på Papper Hans observationer, som jag sedan rangerade, och tillade af det som han förr talat med mig angående Insecta och Vermes.

Jag beder att Herr Professorn intet illa uptager, det jag understår mig proponera, om icke wärcket skulle blifwa behageligare:

l: o Om Herr Professorn wille sättja frammanför Systema Contenta af det, som är i Observation: in III Regna Naturae p. 67. Heller samma observationes ord ifrån ord a. 3o 6, inclus: Si universa intueamur &c. emedan de äro nu här praevenierade emot de första paragrapherna, sedan det blef bekant at la puceron föder sin lika utan coitu, och Polypen propageras såsom wäxterna genom knoppar och afskurna stycken.

2: o frammanför Regnum lapideum, sättja Observ[ationer] in Regn[um] lapideum p. 69 och utsluta § 13, eller sättja at om man bör tro de nyaste observationerna, så gå nu dessa kropparna til Regn[um] animale.

3: o observat[ioner] in Regn[um] Veget[abile] p. 71, sättja frammanför Regn[um] Veget[abile]

4: o likaledes Obs[ervationer] in Regn[um] animale p. 75 frammanför Animalia. Och efter som en uti et memoir publice upläst i la Societé Royale, gjorde sig myndig intet längesedan at tala förachtel[igen] om systeme och method i synnerhet at rangera foglarna efter näfwet och fötterna, likwel föredrog Listers Method i Snäckorna, så önskar Prof[essor] B[ernard] Jussieu, at H[err] Prof[essorn] wille tillägga i § 3: o eller der lägligit finnes prof dertil at indelningen alldrabäst tages i foglarna af näfwet och fötterna, samt at ibland Methoder öfwer Snäckor är Listers den sämsta, dogande allenast för figurerna &c. &c. Thet är M[onsieur] Buffon Intendent de Jardin du Roy som giör wäsende och Gasconader af Listers Method, hwarefter han skal gifwa ut Snäckorna i Cabinettet dersammastädes - och de andra Natural[ierna] efter sit egit spitsfund-hufvud.

p. 3. Marmor fugax, opacum Ė Gypsum. annon Gypsum potius spatis annumerandum; habet enim figuram propriam, constantem, crystallisatio. V[ide] memoires de L'Acad[ademie] de M[onsieur] Anth[oine] Jussieu.

p. 14. 15. Jag menar at H[err] Professorn will at alt detta ombytes efter Clavis Classium uti Genera Plant[arum] sista Edition. dock derivationerna utsättjas.

p. 15. ad calcem Monogamia constat multis nuptiis &c Här måste wara tryckfel, och Polygamia aeqvalis är ju utsluten. Jag har corrigerat i mitt Exemplar, efter Character Classium &c. in Gener[a] Plant[arum]

p. 16. Ė äntel[igen] wore wel at Explicatio nominum auctorum kortel[igen] utsattes. I Enumeratione Plantar[um] räknas Morus up twå gånger.

följande har M[onsieur] B[ernard] Jussieu communicerat.

Anthospermum est ex Tetrandria Monogynia debetque inseri §:o, in quo Rubia, nempe Rubia, Anthospermum, Phyllis, vel etiam post Valantiam inseri. Si Pistillum 5- fidum sit, quod observatur non raro, tunc stamina quinque ex lege naturae observantur. Nihilominus tamen Phyllis et Anthospermum non debent sejungi a ceteris Generibus, quae florem monopetalum gerunt supra Germen didymium, seu ex 2 seminibus vel capsulis Monospermis conflatum. Praeterea Phyllis habet corollam saepius quadrifidam, sicuti Anthospermum & quandoque ftores adsunt masculi hermaphroditis mixti.

Ruppia. Flos calyce et petalis destituitur, sed gaudet 4 antheris totidemque Embryonibus, quorum quisque suo instruitur stigmate; singulos Embryones, cum maturescunt, suus portat pediculus, qui prout ad maturitatem perveniant Embryones, magis magisque longitudine crescunt. Verum esset Potamogeton, si calyce instructa foret; singuli pedunculi s[ive] spadices communiter duos tantum flores sustinent.

Si Ruppia locum meret[ur] in Gynandria, cur non Potamogeton, Acorus & Triglochin?.

Sisyrinchium Bermudiana T. Stamina non insident Pistillo, eorum vero filamenta formant vaginam, quam pertransit stylus. Adeoque ad Monadelphiam relegandum. Alias tota fere Monadelphia Gynandriae inserenda.

Grewia ordinanda esset sub Polyandria, nisi etiam Nigella & Aconitum &c. &c. ad Gynandriam amandandae.

Najas destituitur petalis, unico gaudet stamine. Flores masculini reperiuntur semper in distincta planta. Ergo ad Dioeciam.

Ficus potius inserenda Monoeciae: Ficus, Urtica, Morus.

Isis, Lithoxylon, Millepora, Tubipora, Madrepora, Cellepora, Acetab[ulum] & Corallinae Membranac[eae] marinae dent[ibus] oppos[itis] bijugis &c. Raji sunt producta animalium pertinentque ad ordinem Zoophytorum. vide vermes.

Subdivisiones ordinum conservabunturne ? an Fragmenta in Gener[ibus] adponenda?

Annon Cetacei possunt inseri Classi quadrupedum, aut in particularem cogi Classem, quippe pariunt vivos, lactant, pene instructi, interdum mammis, praeterquam qvod Anatomia aperte ostendat Quadrup[edes] esse?

Annon Rayarum familia amandanda ad Amphibia? id dentes, coetus, ova glutine cohaerentia ut ova ranar[um], respiratio &c. &c. probat. följer M[onsieur] B[ernard] Jussieus methode öfwer Vermes, el[le]r rättare project til Method, i hastighet utkastad, som jag tror at Herr Professorn lärer finna sitt nöije uti.

Classis VI
Vermes

Eor[um] Character: facultas contrahendi interumque explicandi et extendendi corpus ab exiguo volumine in magnum vel et depromendi tentacula.

Ordo 1. Vermes stricte sic dicti

Corpus longum teres annulatum vel compressum non annulatum

1. Teretes

Gordius

Ascaris

Lumbricus

2. Fasciatus: Taenia

3. Subteres: Hirudo, Hirudella, Garsin Memi

4. Plani: Vermis hepaticus ovium, Hirudo-Limax Reaumurii

Ordo 2. Tethya

Organa 2, aquam spirantia, quae protensa tubulosa fiunt, tentacula nulla.

Sectio 1 Nuda

Tethya
Holothurium

Sectio II Tecta corpore integro

1° Bivalves

Mytulus

Solen

Tellina

Chama

2° Quinquevalvis

Phollas

Ordo 3.
Limax

Corpus semicylindraceum. Tentacula II s[ive] IV.

Sectio 1. Nudus

Limax nudus terrestris, cujus caput ornatur Tent[aculis] IV. Major le homage Gall.

2. Superioribus, majoribus, 2 inferioribus minoribus. Minor le hoche Gall.

Lepus marinus, Tentac[ula] 2 auriformia.

Limax marinus, cujus corpus obtegitur appendicibus plurimis, quasi totidem tentaculis hirtus esset.

Limax nudus, cujus dorsum prope caudam perforatur et e foramine exit longeries filamentorum undulatorum ramosorum in formam Rosae dispositorum.

Sectio II. Tectus

1. Parte una Corporis

Limax, cujus cauda obtegitur tegmine exiguo parumper spirali.

2. Corpore integro, tegmine unico, i[d] e[st] Non operculatae.

Tegmine 1. Conico.

Lepas

Non performato, Simplici concamerato

Perforato in apice

2. Plano ad unum latus perforato foraminibus pluribus

Auris marina.

3. Spirali

Cochlea terrestres s[ive] hortorum, tentacula 4, quae majora & superiora oculos gerunt s[ive] planta nigra oculi vocata.

Cochleae pluviatiles tentacula 2 in acumen desinentia.

Cochleae fluviat[iles] s[ive] Bussina fluviatilia. List. tentac[ula] compressa, angulosa.

4. Testa univalvis convoluta rima longitudinali, animal Limax, quod ut in testa egreditur, membranam s[ive] pallium emittit, quo testam operit et obvestit ea, qua exit proportione.

Cypraea s[ive] concha veneris.

3. Tegmine duplici. Operculares.

Tegmen majus spirale est, alterum vero planum compressum, variae figurae secundum figuram oris, quod claudit Limace intus cavoso Recondito.

Horum caput exerit tentacula 2.

Fluviatiles

Cochlea fluviatilis

Cochlea Vivipara

Cochlea exigua, cujus caput exerit tentacula 2. filiformia 3um a latere pectoris juxta sinum inferiorem aperturae cochleae et e dorsi superiore parte exerit branchiam permiformem, cujus pinnulae undulatae.

Nerita

Marinae

Murex

Purpura

Cochlea marina

4. Tegmine ex pluribus coagmentato.

Oscabrion Carolinum perelegans Peteveri Zoophyt. T.1. F. 3. Vallesneri Ed. in 4° T. 16. F. 2.

Ordo 4.

Medusa, corpus orbiculatum, tentacula plurima

Sectio 1a. Nuda

1. Cylindraceum. Corpus 2, 4 Tentacula

Scolopendra marina

Vivens in arena

Vivens in creta

Vivens in testis ostrearum

Vivens in testis ostrearum brevis hirsuta digitiformis. Líauocuchum des vitres.

Tubellos Efformans ex arena tenuissima

Tubellos Efformans ex arena Crassa

Maxima hirsuta, variegata s[ive] Erucua Marina v[el] suamonend [?]

Capite 2 testis angulatis armato est Teredo navalis.

2. Orbiculatum s[ive] Conicum, tentacula filiformia

Urtica marina

Urtica crinita &c. &c.

Urtica Campaniformis patens. Polype en cloche

3. (Formandus est hujus Character)

Pulmo marinus

4. Corpus oblongum Cylindraceum tentacula ad circumferentiam Capitis

Polypus

Fluviatiles exiguus

Marinus magnus

5. Corpus oblongum, depressum, Tentac[ula] 6 brevia, 2 longiora. Os inclusum corpori, oculi 2 magni infra tentacula

Sepia

Loligo

Sepiola

6. Corpus ovato-oblongum, tentacula utrinque per fasciculos disposita.

Physalus

7. Corpus ovatum, striatum, pellucidum, in sinu striarum series lamellarum pectinatarum, quas pertriei motu agitando natat. A parte posteriori exerit utrinque tentaculum unum simplex primo, deinde quo magis extenditur ramosum, quod in tantam teneritatem elongatur, ut sericeum filamentum aemuletur pro lubitu contrahit & abscondit singulum vaginae intra corpus reconditae.

Dramas marinus La perle, Le diamant de mer

Sectio II

Tecta

Animal scolopendria

1. Testa univalvis, teres vel tetrangularie

1. Apice perforato solummodo

Tubulus vermicularis major

Tubulus vermicularis minor

2. Utrinque perforata, testa lapidea

Dentalium

3. Tubulo membranaceo quasi chartaceo

Penicillium marinum

4. Tubulo, qui cum aliis pluribus varie dispositis adprime adeo refert Herbarum formam, ut hunc usque auctores in errorem induxerit.

Corallina. N. 10, 12, 13, 14, 16, 17, 18, 19, 20 Raji Syn. Ed. 3.

Lichen tubulosum fluviatile, vocari sit Penicillium Ramosum fluviatile.

5. Tubilis lapideis in massam congregatis

Tubularia

Animal Blypi forma

6. Inhabitans tubulum Lapideum

Millepora arenosa Anglica R[aji].

7. Inhab[itans] tubul[um] membranaceum, cujus congeries folium multipartitum aemulatur.

Fucus N. 9 & N. 10 Raij Syn.

Animal Urticae forma

8. [Inha]bitat tubulum oblongum cylindrac[eum] Membranaceum, cujus congeries fasciculum fibullarum repraesentat.

Adianthi aurei minimi facie planta marina R[aji]. Atque heic quidem locum videtur familia Lithophytorum

Corallum

Maedup

Cellepora &c.

Alyonium ramoso-digitatum molle R[aji].

Acetabulum, quod tempus a Clariss[imo] D[omi]n[o] B[ernhardo] Jussieu docebit.

Animal Sepiae forma intra.

9. Inhabitat testam spiralem unilocularem

Nautilus papyraceus

Nautilus papyraceus multilocularis

Orthoceros

Lituus

2° Testa multivalvis

Balanus

Verruca testudin[aria]

Concha anatifer

3° Testa composita aculeata, tentac[ula] innumera

Echinus marinus

4. Testa Composita tuberculosa v[el] spinosa

Asterias

Stella marina Ė Ejusque species.

Om detta Projectet är eij så fullkomligit at Herr Professorn kan draga någon nytta deraf i anseende til Classis vermium, efter Herr Pro¬fessorn will hafwa sielf sedt, eller hafwa af första handen; så kan dock Herr Professorn wara wiss om att Scolopendria intet höra til Julos, at Corallinae intet höra til Vegetabilia, at animal Cypraeae är Limax, &c. hwarest ungefär Lithophyta böra komma och rätta stället för Corallinae.

Om Herr Professorn skulle finna nödigt at derefter ändra något i sitt, så kunde det utsättjas at H[err] Professorn grundar sig på H[err] Bernh[ard] Jussieus observationer, då jag will draga försorg at H[err] Bernhard ännu nogare efterser altsamman i sina papper, om minnet i detta kunnat fela honom. Åtminstone wore det nödigt att H[err] Professorn läte höra anten i observationerna som sättjas förut, eller i sielfwa wärcket, at H[err] Professorn wet deraf, men lemnar det til framtiden.

Låt mig weta om jag skulle få lof at corrigera annat smått som kunde förekomma i synnerhet i Fundam[enta] Botanica, anten tryckfel eller som kan wara för mycket Laconice, efter de här äro mindre för stylus brevis och laconismer. Om H[err] Professorn när han får detta brefwet finner eij af nöden at ändra något, så lät wetat med några rader, så skal det wara tryckt innom 8 dagar efter undfångit swar.

Jag tackar H[err] Professorn ödmiukel[igen] för des goda tancka for mig, at recommendera mig til societas Literaria.

Jag såg af H[err] Professorns bref, at förslaget til Lund war eij ännu upsatt, derföre skref jag för 8 dagar sedan til Consistor[ium] Academ[icum] och til H[ans] Excellence, Gref Jan Gyllenborg. Jag wet eij, om det kan komma fram förrän förslaget är redan upsatt, likwel trodde jag det war nödigt at låta höra det jag lefde än. det är i Swerige såsom hos de G[am]la Romare, nunquam habetur ratio absentis. Lägg til de wänskaps stycken, som H[err] Professorn har giordt mig, et godt ord hos H[ans] Excellence, och giör hwad möjeligit är genom wår Cancellair, påminn H[err] Baron Höpken at han lofwat hjelpa mig en annan gång om det eij skulle gå för sig det förslaget med Upsala. Berätta dem at jag är bättre i stånd at tjena och hedra Academien än någon af de andra; det hörer mig til at hwarken H[err] Professorn, eller någon af Herrarna skal ångra sig hafwa hulpit mig. Lät mig weta när förslaget kommer til stockholm, hwilka kommit derpå. Lef wel, min Gunstige Herr Professor, och tro at jag räknar det för min heder och mitt största nöije at framhärda

Högädle och widtberömde Herr Professorns
ödmiukaste tjänare
Abraham Baeck.

Paris d[ie] 1 Maij n[ovo] st[ylo]
1744.

P. S. Hjertans H[err] Professor är det eij giörligit at öfwersända til H[err] B[ernard] Jussieu Betula nana, åkerbär och hjortron med rötter samt subulariae semina. Frere Philip, trägårds M[ästare] hos Chartreusna, och Chirurgen La Serre hälsa mycket &c. &c.

A Monsieur
M[onsieur] Charles Linnaeus
Celebre Professeur en Medicine
à Upsal

upSUMMARY

Abraham BäckBäck, Abraham (1713-1795).
Swedish. Physician, president of the
Collegium Medicum, Stockholm. Close
friend of Linnaeus. Correspondent of
Linnaeus.
thanks Linnaeus for two letters [Linnaeus to Bäck, 13 March 1744Letter L0546 and 24 March 1744Letter L0545], received three and two weeks earlier. Bäck hopes that their contacts will continue.

Linnaeus had expressed his thanks for the seeds more exuberantly than Bäck could, and Bäck assures Linnaeus hat he will continue to help him to get species for the Uppsala University Botanical Garden, an institution that will be both useful and honourable to Sweden. Bäck hopes to get back the thirty succulents that he wrote about but had had to return to the Royal garden [the Jardin des plantes, ParisJardin des plantes, Paris,
French. The Jardin des plantes was
founded in 1597 to produce flower models
for the manufacturing of tapestry in
Paris. In 1626 it became a garden for
medical and pharmaceutical plants. In
1739 it was again transformed to le
Jardin du roi, where also a natural
history museum was built. Later in the
eigteenth century a zoological garden
and a library were added.
] for the winter. Bäck is confident that he will also get those that Linnaeus had written about, and Claes EkebladEkeblad, Claes (1708-1771).
Swedish. Count, councillor, chancellor
of Åbo University. Correspondent
of Linnaeus.
has promised Bäck that he will let them go with the rest of his things. Bernhard de JussieuJussieu, Bernard de
(1699-1777). French. Professor of
botany, brother of Antoine and Joseph de
Jussieu. Demonstrator at the Jardin des
plantes. Sébastien Vaillantís
successor. Uncle of Antoine Laurent de
Jussieu. Correspondent of Linnaeus.
has promised Bäck more seeds and sends his greetings to Linnaeus with his thanks for the invitation to become a member of the Uppsala society [Royal Society of Sciences at Uppsala [Kungliga Vetenskaps-Societeten i UppsalaKungliga Vetenskaps-Societeten i
Uppsala,
Swedish. The Royal
Society of Sciences at Uppsala was
founded in 1728.
]. Jussieu will write soon himself.

Bäck has not yet finished his report about the polyp that he has been studying all year [Bäck refers to his forthcoming article, "Kort berättelse om Vatn-PolyperBäck, Abraham "Kort
berättelse om Vatn-Polyper, i
anledning af dem som funnos omkring
Stockholm och upvistes för Kongl.
Vetensk. Academ. förleden Julii
månad", KVAH 5 (1746),
]. It will take him one or two weeks more.

Jussieu does not have very many new species to publish. He is completing the results of Linnaeusís Fragmenta methodi naturalisLinnaeus, Carl Fragmenta
methodi naturalis
, in Classes
plantarum seu Systemata plantarum. Omnia
a fructificatione desumta, quorum XVI
universalia & XIII partialia,
compendiose proposita secundum classes,
ordines et nomina generica cum clave
cujusvis methodi et synonymis genericis.
Fundamentorum botanicorum pars II

(Leiden 1738).
and he has a considerable stock of characters of genera that are not found elsewhere. It is not very likely that he will publish much of that himself. He is very generous, honest and learned, and he is a great friend of Linnaeus.

Linnaeusís latest letter [Linnaeus to Bäck, 24 March 1744Letter L0545], with the corrections and supplements to Systema naturae [Bäck refers to Systema naturae, 4th editionLinnaeus, Carl Systema
naturae
, 4th edition (Paris, 1744).
Soulsby no. 48.
] has been forwarded to the printer [Michel-Antoine DavidDavid, Michel-Antoine
(1707-1769). French. Publisher, Paris.
]. Bäck thanks Linnaeus for having been trusted with that material. Neither Fundamenta Botanica or Systema naturae has yet been printed [Bäck refers again to the 4th edition of Systema naturae, to which was added a reprint from the second edition of the Fundamenta Botanica, the Caroli Linnaei [...] Fundamenta Botanica in quibus theoria botanices aphoristice traditurLinnaeus, Carl Caroli Linnaei
[...] Fundamenta Botanica in quibus
theoria botanices aphoristice
traditur
, 2nd ed. (Stockholm, 1740).
Soulsby no. 257.
] so all can be changed as Linnaeus wants. Louis Guillaume Le MonnierLe Monnier, Louis Guillaume
(1717-1799). French. Physician and
naturalist. Professor of botany at the
Jardin des plantes in Paris. Personal
physician of Louis XV. Correspondent of
Linnaeus.
is ashamed, as the number of misprints that were in the latest Leiden edition has increased. He wants characters to new genders to add to the volumes. Only a few have been sold so far.

Systema naturae would already have been printed and sold Ė such is the demand for that Ė if Bäck had not wanted to communicate with Linnaeus for his own information and to tell Linnaeus about Jussieuís observations about Ruppia, Anthospermum and worms, especially polyps. So he had told Jussieu about the new edition, and they had gone through all the material. Bäck had made extensive notations, and he hopes that Linnaeus will not be annoyed by the changes, which the two of them had suggested to improve the text.

These suggestions start with four general things about the arrangement of the information. At paragraph 4, Bäck refers to an article by Jean-Louis Leclerc, comte de BuffonBuffon, Jean-Louis Leclerc, comte de
(1707-1788). French.
, which the author had read at the Academy of sciences in Paris [Académie royale des sciences, ParisAcadémie royale des sciences,
Paris,
French. The French
Académie des sciences was founded
in 1666 and became a royal academy in
1699. Correspondent of Linnaeus.
], making fun of systems and methods at the same time as he preferred Martin ListerísLister, Martin (1638-1712).
British. Naturalist.
method on conches [Bäck refers to the Martini Lister, Historiae sive synopsis methodicae ConchyliorumLister, Martin Martini
Lister, Historiae sive synopsis
methodicae Conchyliorum quorum omnium
picturae
(London, 1685-[1692]).
and the Exercitatio anatomica. In qua de cochleis, maxime terrestribus et limacibus, agiturLister, Martin Exercitatio
anatomica. In qua de cochleis, maxime
terrestribus et limacibus, agitur

(London, 1694).
]. Bäck communicates Jussieuís negative opinion about Listerís method. After a few notations, which seem rather like corrections of misprints, Jussieu gives full characters of Anthospermum and Ruppia. After that, there follow short notes about Sisyrinchium, Grewia, Najas, Ficus, zoophytes, whales and frogs.

Bäck also renders Jussieuís text about vermes.

If Linnaeus accepts something of Jussieuís text about vermes, Bäck suggests that Jussieu is cited as the source. In that case, Bäck will also return to Jussieu and have him check in his notations. Linnaeus could also acknowledge in print that he knows of Jussieuís work but that he has had to postpone its inclusion until later.

Bäck asks for permission to change misprints, lacunae and abbreviations, especially in Fundamenta botanica. If Linnaeus lets Bäck know by a short letter, the edition will be ready within a week after Bäck has received that letter.

Bäck thanks Linnaeus for having been proposed for election into the Royal Society of Sciences at Uppsala [Kungliga Vetenskaps-Societeten i UppsalaKungliga Vetenskaps-Societeten i
Uppsala,
Swedish. The Royal
Society of Sciences at Uppsala was
founded in 1728.
].

Bäck had understood that the list of candidates for the professorship in Lund had not been finalised, so he had written a week earlier to the Lund University and to Carl GyllenborgGyllenborg, Carl (1679-1746).
Swedish. Chancellor of Uppsala
University and Lund University.
Correspondent of Linnaeus.
. He is not sure the letter arrived in time, but he thought it would not do any harm to tell them that Bäck is still alive. He also asks Linnaeus to help him, e.g. by approaching Anders Johan von HöpkenHöpken, Anders Johan von
(1712-1789). Swedish. Count and
statesman. One of the founders of the
Royal Swedish Academy of Sciences.The
Chancellor of the Uppsala University
1760-1764. Correspondent of Linnaeus.
and by telling them that Bäck will be a better servant of the university than any of the others. Bäck wants to know when the list of suggested candidates reaches Stockholm and who is listed.

P. S. Bäck asks Linnaeus to send Jussieu rooted plants of Betula nana, arctic raspberry and cloudberry together with seeds of Subularia. Frère PhilipFrère Philip, French.
Gardener at the Carthusian Order.
and La SerreLa Serre, French. Physician
and naturalist, Paris.
send their regards.

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (LS, I, 249-254). [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9]

upEDITIONS

1. Bref och skrifvelser (1910), vol. I:4, p. 18-23   p.18  p.19  p.20  p.21  p.22  p.23.