Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L0668 • Carl Linnaeus to Kungliga Svenska Vetenskapsakademien, [2 January 1746] n.s.
Dated Undated, but presumably written in early January 1746. Sent from ? () to ? (). Written in Swedish.

I lären M[ina] H[errar] påminna Eder, huru ofta rön blifwit insände til Kongl[iga] Wetenskaps Academien ifrån landet, at watnet blifwit förwändt i blod, och huru ofta jag gifwit min mening deremot. Det är svårt at tala något i denna saken, hälst sedan det är bekant, huru Sal[ig] Biskop Svedberg beifrar detta, då han kallar det en Abyssum Satanae Han säger positivt, at det ej är något naturligt, och at när Gud låter sådant under ske, så bjuder satan till, hans werktyg också, de ogudaktige, säkre, sjelfkloke och werldsligen sinnade människor, at göra det til intet. Se här om sal[ig] Archiat[er] Hierners Flock om watten p. 32, 33, 34, 35, 36, som har åtskillige dylika berättelser om watten i blod förwändt. Det är icke allenast hos oss som watten wändts i blod; det har skedt i Frankrike (Swamm[erdam] quar. 70), uti Holland och Leyden, at folket blifwit bestörte öfwer watnet, som blifwit i blod förwändt; i England (Derrham); i Swerige är det mera allmänt än på något annat ställe. Här i Academiae Trägården äro 3 Dammar, af hwilka den medlersta och största, som är fri från watuwäxter, blifwer hwar sommar, wid solståndet, förbytt i blod, och det hwar annan Afton och Morgon då det är lugnt. Detta wattublodet är på 2 sätt sälsamt; jag har wist det för oändelig många; ibland andra för wår starka Physicus Profess[or] Klingenstierna, som med nöje sedt här på. Hwar morgon då det är lugnt, finnes på denna Dam, liksom swart krut strödt, in wid brädden, och jämt efter alla bräddar; detta swarta krut flytter sig efter hand ifrån brädden alt närmare centrum, liksom woro det en Armé, som commenderades, så jämt går det alt, intil des det efter några timmar stannar och går tilsamman in centro: på watnet där detta pulver passerat fram, tyckes liksom en grå, nästan osynlig hinna skymta; jag kan ej säga hwar af hon kommit. Då man uptager detta pulver med en sked, ses hur det hoppar och är altsammans lefwandei samt består af många millioner små insecter, dem Herr De Geer så makalöst beskrifwit och upritat under namn af Podura aquatica. På samma tid synes ock liksom blodlefrar nedre i sjelfwa watnet, på lika sätt, som när någon låter öpna ådren på foten, och den sedan nedsätter uti ett käril med watten; desse blodlefrar göra watnet helt rödt eller liffärgat, på de ställen de ligga; blodlefrarne äro stundom tjockare och tätare, nu åter tunnare, resolveras och aldeles förswinna, då andra derjämte upkomma; här af är hela watnet i dammen så fullt, at ingen skulle willa bruka watnet til mat; emot kl. 9 a 10 på dagen förswinner och skingras det; men mot Aftonen kommer det igen, och äfwen bittida om Morgon synes det, hälst om regn fallit om natten. Då en tager här af upp något med en sked, finnes det bestå af så många millioner små kräk, som hwardera är likt et litet gryn, stort som en gnet, har 2ne grenige långa horn, hwarmed det kastar up och har i pannan et öga; kallas på latin Monoculus, är artigt afritadt af Swammerd[am], quar. p. 66 t. 1. När watnet står stilla ruttnar det, och blifwer grumligt, der af genereras föda för desse kräk; då de få tilräckelig föda, förökes de otroligen, äfwen som ohyran i barnens hufwud, då deras hufwud flyta. Det är wist under, at så många millioner så hastigt kunna framkomma; det wisar wist den oändelige skaparens allwisa magt, men at det skall betyda mycket ondt för landet, ser jag ej mer följa, än om en wille säga, at efter många Loppor äro uti et osnygt fähus, så skal intet före blifwa om wintren. Ej heller hafwa wi något exempel, at desse små kräk göra något ondt; Ankor och Änder, watn-skräbban (Dytiscus), wattu-wäglöss (Cimex Tipula), wattn-wantsor (Notonectae) och andra hafwa af desse sin föda. När en wistas på widlyftiga hafsresor, plägar ofta det watten, som man har om bord til dricka, blifwa af desse upfyldt, men då antingen några droppar win eller bränwin slås i en bägare watten, dö de straxt och falla til botnen.

upSUMMARY

Linnaeus writes to the the Royal Swedish Academy of Sciences [Kungliga Svenska VetenskapsakademienKungliga Svenska Vetenskapsakademien,
Swedish. The Royal Swedish
Academy of Sciences, Stockholm. Founded
in 1739.
] and takes a critical look at alleged observations that water in ponds and lakes has been turned into blood. The deceased Jesper SvedbergSvedberg, Jesper (1653-1735).
Swedish.
had suggested that God well could allow such miracles to happen. Hierner [Urban HiärneHiärne, Urban (1641-1724).
Swedish. Physician, pharmacologist,
mineralogist, geologist and writer, a
supporter of Paracelsianism.
] had also recorded several such events [Linnaeus here refers to Hiärne’s Den korta Anledningen til Åthskillige Malm och Bergarters, Mineraliers och Jordeslags [...] Efterspörjande och angifwandeHiärne, Urban Den korta
Anledningen til Åthskillige Malm
och Bergarters, Mineraliers och
Jordeslags [..] Efterspörjande och
angifwande
(Stockholm, 1702).
] and reports had come from France (Jan SwammerdamSwammerdam, Jan (1637-1680).
Dutch. Naturalist. By his microscopical
studies Swammerdam made fundamental
scientific contributions to the study of
entomology. Boerhaave edited his
Biblia naturae sive historia
insectorum
(1737-1738).
), The Netherlands and England (Derrham; Linnaeus refers to William DerhamHiärne, Urban . Three ponds in the Uppsala University Botanical Garden [LinnéträdgårdenLinnéträdgården,
Swedish. The Uppsala University
Botanical Garden was founded by Olof
Rudbeck the Elder in 1655.
] turn red every summer, which Linnaeus had shown to Samuel KlingenstiernaKlingenstierna, Samuel
(1698-1765). Swedish. Physicist and
mathematician, professor of experimental
physics at Uppsala. Correspondent of
Linnaeus.
. The phenomenon is caused by large numbers of small insects, Podura aquatica, as described by Charles De GeerDe Geer, Charles (1720-1778).
Swedish. Entomologist and natural
history collector, Leufsta Bruk. Member
of the Royal Swedish Academy of Sciences
in Stockholm and Académie des
sciences, Paris. Corresponded with
Réaumur, Bonnet and other
naturalists. Husband of Catharina
Charlotta Ribbing and father of Emanuel
De Geer. Correspondent of Linnaeus.
[Linnaeus refers to De Geer’s “Rön och Observation öfver små Insecter som kunna håppa i högden”De Geer, Charles “Rön och
Observation öfver små
Insecter som kunna håppa i
högden,” KVAH 2 (1740), .
265–281.
]. Linnaeus mentions also another insect, Monoculus, described by Swammerdam. Ducks, watn-skräbban (Dysticus), wattu-wägglöss (Cimex Tipula) wattn-wantsor (Nononectae) feed on these insects.

upEDITIONS

1. ”Extract af prof. Linnaei bref til Secret. Elvius”, (1746), p. 25-27 .
2. Botaniska Trädgården i Upsala 1655-1807 (1877), p. 65-66 .
3. Svenska arbeten (1878), vol. 1, p. 467-471   p.467  p.468  p.469  p.470  p.471.
4. Bref och skrifvelser (1908), vol. I:2, p. 64-67   p.64  p.65  p.66  p.67.
5. Herr archiatern och riddaren Linnaeus i Lärda tidningar 1745-1780 (2007), p. 17-18 .