Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L0678 • Carl Linnaeus to Kungliga Svenska Vetenskapsakademien, 21 January 1746 n.s.
Dated 10 Jan. 1746. Sent from Uppsala (Sweden) to (). Written in Swedish.

Memorial.

Stenar, Wäxter och Diur är alt hwad Gud gifwit menniskiorna til sin tarf och förnödenhet, och utom hwilcka hon har intet här i werlden at tilgå.

Hwar Ört, hwar Sten och hwart Diur har sin egen och särskilta nytta för menniskian, så at ju flere slag man häraf äger, ju flere nyttor har man af desse gåfwor.

Wissa ting och wissa saker hafwa högre wärde än andra, dels i anseende til myckenheten, dels i anseende til fattigdomen; som Järnet är oss det nyttigaste, men för des myckenhet mist sit prijs: och gullet deremot för des rarhet tagit priset af alt annat.

Äfwen så är det ock beskaffat med wäxterna:Radix Ninsi är den dyraste ibland alla wäxter, icke allenast för des ogemena krafft at styrcka ålderdoms bräcklighet och at upmuntra en utmärglad kropp, utan äfwen för det at hon är så rar at få.

Alt hwad wi köpa utifrån är derföre dyrare, emedan wi måste hämta det lång wäg, och betala andra, som det bärga, fast i sig sielf all ting på rätta födelse orten är ogräs, och wäxer af sig sielf.

Ingen wäxt gifwes, som icke kan äfwen hos oss cultiveras; men den omkostnaden, som man skal anwända på wäxter ifrån heta länder för än man kan imitera et warmt Climat, giör, at hwad som således drifwes, kostar oss mehra, än om det köpes ifrån rätta orten, som Coffé och Chocolade.

De wäxter som framkomma af sig sielfwa under lika Latitude eller Polens högd, trifwas och wäxa utan möda under lika högd hwar de planteras, allenast jordmåhn är lika, såsom wäxterna från Ost-indien wäxa lätt i West-indien under lika högd.

Jordarterna äro enahanda mäst öfwer hela werlden, så at man har aldrig måst å sido sätta någon plantering för den skull; ty utom sand, mull, krita, ochra, leer, moo är intet mehra slag.

At så är wisar nogsamt de norra dehlar af Europa, Asia och America, uti hwilcka många lika wäxter framkomma, såsom Tall, Graan, Een, ja sielfwa de norrländska åkerbären wäxa wid sinum Hudsonis i America, och uti Samojedien ofwan för Sibirien i Asien; men åter hafwer hwart och et sit särskilta, såsom Asien sin besynnerl[iga] Ceder, af hwilken de hafwa timber och nötter; Norra America sina många slags Ekar til föda och til timber.

Naturen har så skickat, at hwart land producerar något särskilt nyttigt; Oeconomiens giöremåhl är, at ifrån andra orter til sig samla och upodla sådana saker, som intet wäxa willa, men kunna wäxa.

Wil någon förbättra något uti Privat Oeconomie bör det ske genom kundskapen af Natural-Historien; och som den är widlyfftig, fordras härtil Speciela ämnen, som dertil sig hel och hållna lämna och anwända. Deras giöremåhl skal wara, at upsöka sådant, som kan sås i Fädernes landet, lätt cultiveras och gifwa stor nytta.

At få sådane ämnen i Swerige är ganska swårt, der som intet Praemium, ingen tienst är lämnad til sådanas understöd.

Jag har warit anmodat utaf åtskilliga Patrioter, så af högre som sämre stånd, af Cancellerer, af Wettenskaps academiens Ledamöter, af åtskillige andra wittre män, at skaffa Elever, som kunde uti et sådant måhl tiena landet och uphielpa oeconomien.

Jag har hafft åtskilliga ämnen, som härpå anwändt några åhr; men det har gått med dem såsom Kartarna på träden i starck torcka, at de fallit af den ena effter den andra, sedan de sielfwa fått förstånd at efftertäncka den tilkommande tiden, och at de för alt sit arbete intet kunde få en dieknes förmåhn, som wid academien et åhr läsit König eller Wandalin; doch ibland alla har iag likwäl fått en enda frucht, som blef fastsittjande och kommit til mognad, iag menar H[err] Pehr Kalm, som har alla de Requisita, som någonsin kunna önskas uti et och samma Subject til et sådant ändamåhls uträttande, ty han är starck til hälsan, fattigt upfödd, lefwer lika nögd med den sämsta och bästa maat, så at han på alt sätt är uppammad at utstå hwad som utstås kan: hans hog för örter, diur och stenar är så stor, at han för en enda måssa kunde löpa flere mihl; han är den starckaste iag hafft uti Botaniquen, och har deri helt solide grund: han är starck at känna Foglar, Fiskar och Kräk; han är öfwad uti kundskapen om berg- och malm arter samt andra stenar; han är nu i sina bästa åhr, då hwarcken ambition eller wekligit lefwerne förswagat honom. Här har Publicum en Eléve, som de åstundat; får nu se, om det wet at bruka honom; hwar och icke, är felet intet mitt; nu är tiden, en annan gång blifwer han tung på foten, lat och commode, och för feet at springa som en jachthund i skogarna.

Jag will härmed gifwa min wälmenta dessein, huruledes denne ynglingen kunde anwändas til större nytta för Publicum, än alla de, som åtniutit de största Stipendier på många åhr tilbakars.

De norra dehlar i America, som ligga under samma högd med Swerige, hafwa oförliknel[igen] mycket, som wi uti Swerige intet äga, men kunde äga så wäl som de: Jag will allenast framföra några til exempel:

Om Ekar intet wäxte i Swerige; och någon dödelig wille skaffa dem in, at de då fortkommo här, såsom nu sker, tienade den landet mehr, än om han med många tusende menniskiors upoffrande hade lagt en Province til Swerige.

I Norra America wet iag wist, at mehr än 8 slags Ekar helt särskilte ifrån den wi hafwa wäxa willa: hwardera af dem har sin egen art: den ena mehr tienlig til syllar; den andra mera uthärdande under watn: den tredje tienligare til skåp och andra husgeråd, och så widare. iag twiflar icke, at alla dessa kunde planteras i Swerige, och planterade sig sielfwa föröka.

Hwad penningar åhrl[igen] utgå för Silcke wet hwar och en: at Silcke så wäl kunde fås hos oss, som hos utlänningarna, om eljest Muhlbärsträdet så wähl tolte wåra wintrar, som hos dem, är ingen twifwel. At i Norra America wäxa twå slags Muhlbärsträd, af hwilcka Silckesmaskar lefwa och spinna, är wist: om desse blefwo hijtförde, är wäl ingen twifwel, med mindre de här skulle fortkomma, åtminstone så lätt som Plommon och Kersbär, hwilcken enda sak skulle meritera mehr, än iag här törs specificera.

Radix Ninsi wäxer will i Canada: alla Canadensiska wäxter, som wi hafwa förut, stå uti wåra trädgårdar åhr från åhr utan at någonsin gå ut af den starkaste winter; en gång inkomna i trädgårdarna föröka sig sielfwa som ogräs. Denna Radix Ninsi är planterad uti Pariska trädgården, men wantrifwes der, emedan hon står för hett; om denne blefwe hijtförd, och kunde i wåra trädgårdar wäxa så lätt, som Åkerlejor, wore det en förmåhn för Apothequen, och en wahra, som kunde säljas med winst, som hon förut warit det aldradyraste Medicament på Apothequen, ehuru hon der förlegad och mahläten mist all sin krafft. Denna ena skulle betala rikeligen omkostnaden på en sådan resa.

I Norra America wäxer Ratels nacke roten, en rot, som är et souveraint medicament för alla ormbett, emot hwilka hwarken Bomolja eller andra Medicamenter hos oss slagit an; ja hon är emot håll och styng, uti hwilcken siukdom Swerige mistat mehra folck, än någonsin genom alla sina krig, så säker, som någonsin något annat Specificum ibland alla bekanta i Medicin; denne har aldrig ännu inkommit på wåra apothequer, ty måste wi antingen köpa henne, eller sielfwa sälja henne: det förra sker ofehlbart, om icke det sednare sökes: denna ena root betalte rikeligen hela resan, om den härigenom inskaffades.

Sassafras wäxer will i Norra America: kunde äfwen så wäxa hos oss, som nu köpes i så stor quantitet af utlänningarna. I norra America wäxa många slags Wahlnötter, några slags Castanier: der wäxer et slags Säd, som de willa bärga, knapt til namnet bekant hos oss, hwardera af särskilt wärckan, som alla skulle gagna oss, om wi ägde dem, hälst de här kunde trifwas utan möda. Om iag wille gå igenom specielt at beskrifwa hwar och ens nytta, blefwe för kort Memorial en hel Codex. Sat sapienti.

De många slags gräsfrön, som härifrån kunde hämtas: de många ärteslächte; Boskap med lång ull eller ragg til spånad och wäfnad tienlig, med åtskilligt mehra, går iag wiljandes förbi, ty det säger sig sielf.

Hwad ogemehn nytta Ängelsmännerna sig giordt af americanske wäxter, är allmänt bekant: deras många ärt-sorter från Carolinia; deras skiöna Arbores Tulipiferae och Magnoliae ifrån Pensylvanien; deras Timothy grass med otaliga flera pryda nu ej allenast deras Trädgårdar och herrgårdar, utan ock gagna deras Oeconomie; men så mycket Ängland är Södra Swerige, så mycket äro ock de Provincier i America mehr i Söder, ifrån hwilcka Ängelsmännerne tagit sit.

Utom alt detta, hwad skulle icke Kongl[iga] Wettenskaps Akademien få för observationer om Foglar och Fiskar, om Ormar och Insecter, om Örter och Träd, om Stenar och Mineralier, hwarigenom Sciencerne kunde uphielpas, Academien och hela Nation få lustre hos alla Lärda och Curieusa öfwer hela Europa.

Hwad ringa saak wore icke för et helt Rike, at på en så kort Expedition skicka en enda man? mohn så många penningar employeras på något ställe i Riket til Rikets större förmåhn?

Eder kärlek, Mine Herrar, för alla wettenskaper, och Eder ömhet för det Almänna, lärer föreställa saken på högre ort och hos dem, som här wid willa och böra lägga handen. Dixi et salvavi animam.

Carl Linnaeus.

Upsala d[en] 10 Jan[uarii] 1746.

upSUMMARY

Linnaeus writes this ”Memorandum” to the Royal Swedish Academy of Sciences [Kungliga Svenska VetenskapsakademienKungliga Svenska Vetenskapsakademien,
Swedish. The Royal Swedish
Academy of Sciences, Stockholm. Founded
in 1739.
. Stones, plats and animals have been given mankind by God, without which she cannot sustain.

Each plant, stone and animal offers their specific benefit.

Some things are more valuable than other. Iron is the most useful but because of its abundance low priced, while gold is rare and expensive.

The same applies to the plants. Radix Ninsi is the most expensive.

Everything that has to be bought from abroad is therefore more expensive.

There are no plants that could not be cultivated by us. Cost for cultivating plants from warmer climates´, e.g. coffee and chocolate, would however make them more expensive than if they are imported.

Plants that grow naturally on the same latitude do well wherever they are cultivated provided the soil is of similar quality.

Soil is similar in most parts of the world, cultivation need not be abandoned for that reason; there is nothing but sand, earth, chalk, ochre, clay and sandy soil.

This is demonstrated by the fact that the northern parts of Europe, Asia and America have many plants in common like pine, spruce, juniper, even the arctic raspberries of Norrland grow at sinum Hudsonis in America and in Samojedia north of Siberia; yet each region has its special species like cedar in Asia and many varieties of oak in North America.

Nature has arranged it such that each country produces useful things; the task of the economy is to collect from other places such plants that can be cultivated in other regions. Private economy can be improved based on natural history knowledge.

Linnaeus continues to expand on how to best collect valuable plants abroad and suggests that young men should be sent on tours for this purpose. He mentions explicitly Pehr KalmKalm, Pehr (1716-1779).
Swedish. Botanist and traveller,
professor of natural history at
Åbo. Disciple of Linnaeus.
Travelled in North America 1748-1751.
Correspondent of Linnaeus.
who should travel to North America to collect plants of oak, mulberry, Radix Ninsi, Ratelsnake root, sassafras, walnut, chestnut and grass-seeds. The English have benefited by American plants: Californian peas, Arbores Tulipiferae and Magnoliae from Pennsylvania, Timothy grass.

In addition to this, the Academy would receive observations on birds, fishes, snakes, insects, plants, trees and minerals.

It should be a small thing for a nation to send one man on such an expedition.

upMANUSCRIPTS

a. contemporary copy (KVA, Bergius, XIII, 112). [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9]

upEDITIONS

1. Bref och skrifvelser (1908), vol. I:2, p. 58-62   p.58  p.59  p.60  p.61  p.62.