Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L0732 • Carl Linnaeus to Kungliga Svenska Vetenskapsakademien and Pehr Elvius, 23 September 1746 n.s.
Dated 12 sept. 1746. Sent from Uppsala (Sweden) to Stockholm (Sweden). Written in Swedish.

Min Herre.

En de störste förmoner Academien äger, rächnar jag med alt skiähl, den Kongl[iga] Academien nu fått; att få årligen på ostindiska compagniets wägnar skicka en person fritt, för Historiae naturalis skull, till en obekant werld; om alla andra utwägar skulle någonsin wara möglige att tillstoppas, kan denna enda uppehålla academien wid sitt lustre.

Utom dess är just denna förmonen den, som kan gifwa academien lius och anseende öfwer hela werlden; denna enda kan twinga utlänningar att lära swänskan och att läsa acterne, och att giöra dem för de lärde omistelige; Denna förmonen har aldrig någon wettenskaps academie ägt; denna enda förmonen giör mer än all den store Ludwigs (XIV) omkostnad på Tournefort, Plumier, Fewillee, Lignon, Surian, Lafitu, dem han skickade till wästindien af Botanicera; ty detta blifwer årligt. Så att wärkel[igen] bör Kongl[iga] Academien den mera pris, som skaffat sig denna förmon, än någonsin Pariska Ludvik d[en] 14de.

Gud afwände från academien att den tid någonsin måtte komma, att denna clenod genom recommendationer gofwes bort till owärdiga, som intet förstodo något, äl[le]r som under praetext att något uträtta, endast sökte egen nytta och privat handel på China. Dett woro en skam för Academien, en otack emot den som detta skaffat, och en skymf för des ledamöter.

Emedlertid gratulerar jag academien af alt hierta och gratulerar mig, som får taga dehl af så stor fägnad; får ock ny lust att lefwa några åhr, att se huru wår nation härigenom skall brilliera bland alla curieuxe folkslager; wij som för uht knapt wettat skillia gran och id, få nu lära utlänningarne räkna äggen i polyperne.

jag hörer att i winter komma 2ne skepp att gå uht för ostindiska compagniets rächning: ett till China och ett till Benghala. Gud gifwe att Kongl[iga] Academien nu wille utskicka den förste till Benghala, som är öfwerflödigare på alt hwad rart är; där har ännu ingen med öpna ögon botanicerat, mindre uti Zoologien giort något; några blinda hafwa plåckat up wid pass 15 örter där, som alle äro rätt rare. jag hade wähl aldrig trot att swänska nationen där skulle få den ähran beskrifwa des rariteter.

jag tackar med all wördnad Kongl[iga] Academien som täckts höra mig wid tillsättiandet af detta angelägna rum; jag försäkrar inför alt hwad ärbart är, att jag aldrig skall misbruka denna förmon, utan altid råda till den bästa jag wet och kienner, utan afsicht på wänner, recommendationer äl[le]r någon annor egen nytta, än den jag har commune med sciencen.

Unge H[err] Alstrin har warit hoos mig på Kongl[iga] Academiens befallning och sökt min recommendation; han är en ganska be-skedelig och ärbar yngling, jag har haft den ähran att kiänna honom; jag har hört af hans anhörige härliga elogier öfwer honom; han kan och något wähl rita. jag tager mig den dristigheten att recommendera honom hoos Kongl[iga] Academien till all gunst och befodran; men hwad Historia naturalis angår, förstår han ej mehr än jag Hebraiska. Om hwart diur och ört afritades där, wordo det intet utan beskrifning. En owan kan ej se hwar 100de ört; för honom att resa hit i höst, sedan wäxterna äro förbij med sina blommor, är fåfänga; eij häller läres botaniquen practice på ett par weckor; ändamåhlet torde sökas mehr hans än academiens.

Ingen wet jag ännu, (ty denna friheten har ej förr warit oss bekant) att föreslå; ynglingar äro här månge som äro tienlige till slik resa, allenast de få wetta det; En Liedbeck är rätt qwick i Botaniquen och Zoologien; har hört mig hwart åhr sedan jag kom hit; har giort resor med mig; men han måste fråga sina föräldrar först om resolutionen.

får jag om 3 weckor dag will jag förslå någon till academien, som jag aldrig skall hafwa skam af äl[le]r Academien skada af.

jag förbl[ifwer]
Min Herres
lydige dräng
C[arl] Linnaeus

Upsala d[en] 12 sept[embris] 1746.

upSUMMARY

One of the Academy’s [the Royal Swedish Academy of Sciences [Kungliga Svenska VetenskapsakademienKungliga Svenska Vetenskapsakademien,
Swedish. The Royal Swedish
Academy of Sciences, Stockholm. Founded
in 1739.
] most important privileges is that it has been allowed to send one person every year, without charge, on the ships of the East Indian Company to study the natural history in unknown parts of the world.

This will bring prestige to the Academy all over the world and force foreigner to learn Swedish and read the transactions of the Academy. No other Academy has had such privilege; it is more valuable than Louis’s XIVLouis XIV, (1638-1715).
French. Reigned 1661-1715.
expenses on Joseph Pitton de TournefortTournefort de, Joseph Pitton
(1656-1708). French. Botanist and
explorer, professor of botany at Paris.
, Charles PlumierPlumier, Charles (1646-1704).
French. Botanist, travelled in Central
America and the Carribean. Linnaeus
generally approved of the descriptions
in his richly illustrated botanical
works.
, Louis Econches FeuilléeFeuillée, Louis Econches
(1660-1732). French. Clergyman,
explorer, astronomer and botanist.
, Alexandre LignonLignon, Alexandre French.
Travelled to Guadeloupe, from where he
and his brother, Jean Lignon, brought
valuable collections of natural history
specimens.
and Jean LignonLignon, Jean French. Travelled
to Guadeloupe, from where he and his
brother, Alexandre Lignon, brought
valuable collections of natural history
specimens.
, Joseph Donat SurianSurian, Joseph Donat (d. 1691).
French. Physician and apothecary,
Marseille. Accompanied Charles Plumier
to the West Indies in 1690.
, Joseph François LafiteauLafiteau, Joseph François
(1670-1740). French. Missionary.
Pursued botanical and etnographical
research-expeditions in North- America
in the early 18th century.
who were sent to the West Indies, because this support will be annual.

The Academy should not use this treasure to recommend unworthy persons with interests solely in private commerce in China.

Linnaeus congratulates the Academy; he hopes to see how Sweden will bee able to shine amongst other peoples; the Swedes who previously hardly could differentiate between spruce and yew will now teach the foreigners to count the eggs of the polypes.

Two ships will depart during this winter: one to China and one to Bengal. Bengal should be the first choice; nobody has so far with open eyes botanised there, even less has been done in zoology.

Linnaeus will always to the best of his ability advice regarding suitable persons for these expeditions.

Lars AlstrinAlstrin, Lars (d.1775).
Swedish. Student trainee at the Swedish
Board of Mines [Bergskollegium],
thereafter mine-inspector.
has visited Linnaeus seeking his recommendation. In consideration of his insufficient knowledge in natural history he cannot be recommended.

Linnaeus have presently nobody to recommend but there are many suitable young men. Erik Gustaf LidbeckLidbeck, Erik Gustaf
(1724-1803). Swedish. Professor of
natural history and economy at Lund.
Studied under Linnaeus. Accompanied
Linnaeus as secretary on his
Västgöta journey in 1746.
Correspondent of Linnaeus.
is one, he is fairly good at botany and zoology.

If Linnaeus is allowed three weeks he will recommend a suitable person to the Academy.

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (KVA, Carl von Linnés arkiv). [1] [2] [3]

upEDITIONS

1. Svenska arbeten (1878), vol. 1, p. 107-110   p.107  p.108  p.109  p.110.
2. Bref och skrifvelser (1908), vol. I:2, p. 72-75   p.72  p.73  p.74  p.75.