Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L0749 • Carl Linnaeus to Kungliga Svenska Vetenskapsakademien and Pehr Elvius, 29 November 1746 n.s.
Dated 1746 Nov. 18. Sent from Uppsala (Sweden) to Stockholm (Sweden). Written in Swedish.

Min Herre.

jag tackar för communication af H[err]Ass[essor] Hesselii rön:

jag tillstår att jag har ganska swårt att yttra mig om Renmossebrödet; det woro wist en oförliknelig sak i dyr tid. jag är säker, att Assess[or] Hesselius menar så wähl som någon, men det slår mig alt förmycket för hufwudet:

1 att i hela des familia och slägt af mossar är intet esculentum för folk och knapt för fyrfotade creatur (ty hwad Hedmossan angår skall den kokas med miölk, älliest laxerar hon, hwilket gifwer tillkenna at hon innehåller något mindre kiärt för naturen).

2 Då jag smakade brödets miöhl hos Assessor Hesselius, (då jag där war i Örebro) märkte jag att samma Mosse miöhl hade en widrig (nauseosus) , smak, som länge bet på tungan; hwilket ingalunda är et godt tekn till något aliment, hälst skaparen satt smak och lucht till Lifmedicus för alla menniskior och alla diur.

Man måste sannerligen gå caut, då det kommer an på så många meniskiors lif. Man bör ej häller slå i wädret et medel som kunne bibehålla så många meniskiors lif. wid sådane är godt att ej förhasta. Man bör bygga i detta, som allt annat, på försök. det woro wärdt att sambla detta i stor quantitet, låta där af baka mycket bröd; fråga hundar, swin och andra diur, som hafwa ren smak, hwad de tycka här om; låta fattigt folk få gratis; doch gå sachta, at man är i stånd hemma där det skulle skada.

Rhenen som fått detta af skaparen till sin förnämsta winter föda, har ingen gallblåsa; och går det gierna om sommaren förbij, då han har annat.

Koerna kunna äta det om wintren, sedan det fuchtats med warmt watn, dock äta de häldre halm, och miölken blifwer här af fatt (sapor fatuus), det hwar bonde wet i westerbotn.

Hwad det andra angår om Verbascum och des krafft, så har man där om ej häller så aldeles rent wäsende som man skulle önska.

1 är hon emollierande helt wist, och där uti ej skadelig.

2. är hon anodyna helt säkert, som giör henne litet mehr betänksam.

3 Blomman har 5 stamina declinata, 1 pistill, och en fructum bilocularem. altså slägt med Datura, Hyoscyamus, Nicotiana, Belladonna, Mandragora, Solanum &c.: som wähl alla äro nogot giftige, fast Verbascum ibland desse alla minst skadelig, som lucht och smaken intygar.

4 at hon har något stupefaciens och suspect wisar den observation som Boccone har i sitt museo pag. 212, där han berättar at hon brukas till at gifwa fisk, då fisken blifwer yr och wänder up buken, som af Cocculis indicis och staphisagria, at den kunne tagas med händerne.

5 i utwertes bruk har hon mycket blifwet anwänd af medicis till at emolliera och lindra wärk.

6 inwertes har hon ochså blefwit brukad, och då allenast man har welat hemma några starka evacuationer, såsom i alla starka blodgånger och lungsot där man hostat upp all chylum. altså har hon wist sig äga en narcotisk kraft, som opium, men långt lindrigare.

7 jag skulle tro at hon woro altså bättre till medicin, än till usum quotidianum et diaeteticum.

äfter som M[in] H[erre] ej will omtala hwilka quaestionen är emällan, så giör så wähl och ej laga at jag menlöst får owänner för min opartiska mening; ty man får nog owänner utan att man söker sielf upp dem. den är lyckelig som kan tiga och äta.

Förgiät ej att sända Ternströms örter och frön; jag skall straxt låta academien weta hwad det är.

Nu har jag fått en utförlig beskrifning på boskaps siukan med alla des kiennetekn och curer, ifrån Prof[essor] Sauvages i Montpellier, som här före fått 1200 livers praemium. om så skulle tyckas, är jag nögd att insätta henne i actis till patriae nytta.

jag förbl[ifwer]
Min Herres
hörsamste tienare
C[arl] Linnaeus

Upsala 1746
Nov[embris] 18.

upSUMMARY

Linnaeus thanks the secretary of the Royal Swedish Academy of Sciences [Kungliga Svenska VetenskapsakademienKungliga Svenska Vetenskapsakademien,
Swedish. The Royal Swedish
Academy of Sciences, Stockholm. Founded
in 1739.
, i.e., Pehr ElviusElvius, Pehr (1710-1749).
Swedish. Engineer and mathematician,
secretary of the Royal Swedish Academy
of Sciences.
] for Johan Hesselius’sHesselius, Johan (1687-1752).
Swedish. Physician. Regional physician
of Närke-Västmanland.
Correspondent of Linnaeus.
observation.

It is difficult to judge on the bread baked with reindeer moss. Hesselius is certainly well-meaning but

1. nothing of this kind of moss is esculent for people and hardly for animal (Iceland moss must be cooked in milk).

2. When tasting Hesselius’s meal I noticed that it has a nauseous taste; this is no good sign since the creator has made taste and smell physician-in-ordinary for man and all animals.

Caution is important when many people’s lives could be influenced. Experiments should be undertaken on dogs, pigs and other animal; give it for free to poor people.

The reindeer, which feeds on this in the winter, has no gall-bladder and avoids it in the summer.

Cows can eat it in the winter once it has been moistened; they do however prefer straw.

Regarding Verbascum and its power:

1. it is soothing.

2. it is anodyna [pain relieving].

3. the flower has 5 stamina declinata, one pistil and one fructum bilocularem, therefore related to Datura, Gyoscyamus, Nicotiana, Belladonna, Mandragora, Solanum etc, who all are somewhat poisonous, although Verbascum among these is the least dangerous.

4. Silvio-Paolo BocconeBoccone, Silvio-Paolo
(1633-1704). Italian. Botanist at the
court of Ferdinand II of Tuscany,
professor of botany at Padua.
has shown in his museum [Linnaeus refes to Museo di fisica e di esperienzeBoccone, Silvio-Paolo Museo
di fisica e di esperienze: variato, e
decorato di osservatzioni naturali, note
medicinali, e ragionamenti secondo i
principii de’ moderni
(Venice 1697).
] that it is stupefaciens and suspect; fish, that has been given it, becomes dizzy and turns the belly up as with Cocculis indicis and staphisagria.

5. it has been much used for external purposes.

6. it has also been used for internal problems.

7. it is more suitable as medicine than usum quotidianum et diaeticum.

Linnaeus reminds the secretary to send him Christopher Tärnström’sTärnström, Christopher
(1711-1746). Swedish. Clergyman and
botanist. At the recommendation of
Linnaeus, he was accepted as chaplain by
the Swedish East India Company. In 1746
he departed for China but died on the
island of Pulo Candor, Vietnam.
Correspondent of Linnaeus.
plants and seeds.

Linnaeus has now received a detailed report of the livestock disease from François Boissier de La Croix SauvagesSauvages, François Boissier de
La Croix de
(1706-1767). French.
Botanist and clergyman and physician,
professor in medicine at Montpellier.
Correspondent of Linnaeus.
in Montpellier. He would be pleased to publish it in the transactions of the Academy [Linnaeus refers to the translation of the report, which he published in “Boskaps-siukan”Linnaeus, Carl & François
Boissier de La Croix de Sauvages

“Boskaps-siukan, beskrifven af Frans. de
Sauvages […] ingifven af Carl
Linnaeus”, KVAH 7 (1746),
383-388.
]

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (KVA, Carl von Linnés arkiv). [1] [2] [3]

upEDITIONS

1. Svenska arbeten (1878), vol. 1, p. 167-170   p.167  p.168  p.169  p.170.
2. Bref och skrifvelser (1908), vol. I:2, p. 77-80   p.77  p.78  p.79  p.80.