Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L0959 • Samuel Aurivillius to Carl Linnaeus, 22 September 1748 n.s.
Dated 11/22 September 1748. Sent from Berlin (Germany) to Uppsala (Sweden). Written in Swedish.

Högädle och Högtförfarne
Herr Archiater.

Min wördsamma åtancka af H[err] Archiaterns ynnest emot mig, har ej tillåtit mig att efftersätta någon flit i den af H[err] Archiatern, wid min afresa från Upsala, mig anbefalta commissionens skyndsamma uträttande. Så snart jag kom hit till Berlin och kunde få kundskap om Krauss, war jag hos honom och tingade de uptecknade fröen. Han sade, sig då nÿss hafwa, med en Envoyéns Bar[on] Höpkens betjent, afsändt bref till H[err] Archiatern, och betygade sin stora åstundan, att blifwa mera känd af H[err] Archiatern, och få tillfälle, att emot de wäxter, han kan aflåta, skaffa sig dem, som han ej har, men hos H[err] Archiatern torde finnas. För få dagar sedan feck jag de begärte fröen, och i stället för dem han ej hade, själfwa wäxterne i jord inlagda. I dag har jag den äran att öfwer-sända dem till Stockholm till Köpman Brandel, och önskar, att drögsmål under wägen, och köld ej må göra någon skada. Krauss är en älskare af hela Historia Naturali. Utom sin trägård, som är full af rara och frodiga wäxter, har han gjordt början till ett mineral och Snäck Cabinet. Som han tracterar Botaniquen för profits skuld, har han en ÿmnighet af hwart Species som i stora trägårdar pläga finnas ; och är mycket sorgfällig om variationer af couleurer på blommor, som Tulpaner, Neglikor etc. Han har ock kåstat på en, som afritat hans wäxter effter blommornes naturliga färg, och det ganska lÿckeligen. 200 ungefär woro så aftagne, då jag såg dem. Bland de foglar han hade, woro 4 a 5 st. rätt sköna Paradisfoglar colore variegato.

Professor Gleditsch hade jag mera swårighet att råka, men erfor desto mer complaisance af honom, då jag omsider feck träffa honom. Botaniska trägården, som hör Wettenskaps Academien till, wiste han mig. Det war ett besynnerligt nöje, att se de magnifique piecer, som Konung Willhelm i England dit skänkt. Cypresser, Cedrer, Arbor vitae och flera dylika hade hunnet få tjocka och höga stammar. Ett Palmträ och en sort Cactus woro der af 3 famnars högd. Trägården har en widlyftig étendüe, och den förmon, att alla slag af jordmåner der finnas. Men utom den delen, der drifhusen äro, och K[onung] Willhelms presenter stå rangerade, saknas wäl ännu behörig måtthet och ordning. Orsaken lär härröra deraf, att D[octo]r Gleditsch har wäl fått direction öfwer trägården, men så att D[octo]r Ludolff som är Botan[icae] Professor wid Collegium Medico-Chirurgicum, skall ha frihet, att der för sina åhörare demonstrera wäxter: Och dessa bägge männer äro hufwudowänner, så att hwad Gleditsch förbättrar, förstörer den andre. Prof[essor] Gleditsch har uptänckt ett nÿtt Systeme i Botaniquen. Han säger sig remarquerat, det numerus staminum i stor del wäxter icke är constans. Han tar till fundament Sedem seu Insertionem Staminum, aut in communi cum pistillo basi seu thalamo, aut in corolla, aut in calyce, aut in Stylo. Gör så 5 Classer. I a comprehendit Thalamostemones in quibus Stamina insident communi thalamo. 2a Petalostemones, in quibus petalis inseruntur. 3a Calycostemones, in quibus calyci infixa sunt; 4a Stylostemones in quibus Stylo insident, et 5a Latentes som swarar emot Classis Cryptogamiae. I hwar class bli 2ne Hufwud Ordines; till den första föras de plantas, som hafwa stamina distincta, till den senare de som hafwa stamina connata. Mÿcken wighet och lätthet, både att begripa och att derefter examinera wäxterna, tÿcks följa denna methode. Des Auctor lär innan kort göra den allment bekant genom trÿcket, tillika med sin Historia Fungorum. Twänne artiga experimenter hade jag ock tillfälle, att se hos honom. Han hade fruchtbärande Ficus, åtskilliga Species af Aloe, af Cactus, äfwen af Cheiranthus, ett slag Geranium, Ribes, och jemwäl Vitis, alla frodigt wäxande uti gemen wäggmossa. Han lindar wäl renad måssa kring rötterne på späda telningar, så att han får liksom en globus, i hwilcken rötterne ligga innesiutne; en sådan klimp sätter han ned i en kruka och fÿller på sidorne med samma måssa. Han har försökt detta sedan år 1738, med allehanda wäxter, och fått ej allenast blommor och frucht, utan ock mogna frö af wäxter, som i måssa alldeles blifwit fortdrifna. Dÿlikt rön menar jag af ingen förr wara gjordt. Till det senare menar jag förr giorda observationer gifwer anledning. Små afskurna telningar sättas i ett kärl med wattn. Till en hands högd ifrån samma kärl, sättes ett annat, med genombruten botten, så att telningarne kunna stå längs igenom, och det fÿllas med jord. När telningarna så stått en tid af 6 weck[or], ibland längre, taga de rötter antingen i wattnet el[le]r i jorden, el[le]r på bägge ställena tillika. Jag har nämnt om dessa observationer i ett bref till H[err] Arch[iater] Rosén, och tÿcker dem förtjena, att bli upwiste för Wettenskaps Academien, i fall de, som jag tror, ej förr äro bekante. Gleditschen har ingifwit dem till härwarande Wettenskaps Academien, men han tillskrifwer sina missgÿnnare och Botaniquens lilla estime uti Berlin, det, att ännu är intet af hans observationer infördt i Memoirerne.

Han beklagade högel[igen] att han ej ägde offtare den förmon att fä kunskap ifrån H[err] Archiatern, och betÿgade sin åstundan, att se de arbeten H[err] Archiatern låter trÿcka. I sÿnnerhet längtar han effter Flora Zeylanica, Hortus Upsaliensis, och nya edition af Systema Naturae. För någon tid sedan har han öfwersändt ett stort parti med frö, tillika med bref till Wettenskaps Academien, deri han tackat för den heder honom blifwit wist genom antagande till ledamot, altsammans under couvert till H[err] Clas Grill: men nÿss förr än jag kom hit, har hela paquetet kommit tillbaka. Professor Siegesbeck i Pettersburg skall nyl[igen] hafwa mist sin sÿssla, och pension, utan att hafwa fått weta orsaken dertill; och skall derigenom wara bragt med sin talrika familie i usslaste fattigdom.

En Prestman här i Berlin, wid namn Woltersdorf har utgifwet ett Systema Minerale, der i han mycket följer Professor Potts Observationer, men icke dess mindre har att wänta en stor hop critiquer af honom. Auctorn är en begÿnnare i Mineralogien, och ej i stånd, att sjelf examinera mineraliernas art och lynne, följaktel[igen] ej wuxen att rätt utföra det arbete han sig företagit.

I Wolfenbüttel har en Medicus, som heter Börner begÿnt att utgifwa de i Tÿskland och närliggande riken nu lefwande och mäst namnkunniga Medicorum lefwernes beskrifningar: Han har ock infördt H[err] Archiaterns biographie.

Den rÿcktbare De la Mettrie uppehåller sig i Potsdam, äger mÿcken nåd hos Konungen, men beskrifwes eljest af alla,som en ganska underlig man. Han har för liten tid sedan utgifwet en piece kallad L'Homme Plante, i hvilcken han jemför menniskjan och wäxter, ger så en beskrifning på menniskjan, alldeles effter den methode H[err] Archiatern brukar, till att beskrifwa örter.

Menniskjan hör så till Classis Dioeciae, Ordo Monandriae et Monogyniae. Foem[inae] Calyx fattas naturellement, men ursäktas genom klädnaden : Corollae petala äro armar och fötter ; nectarium, mammae ; Pistilli germen, ovarium non fecundatum; Stylus, vagina uteri; Stigma, Vulva: Pericarpium, uterus fecundatus: Essentia consistit in Pistillo et Nectario. Sedan beskrifwer. han skilnaden emellan menniskjan och en wäxt, så att han utförl[igt] föreställer huru naturen småningom upstiger ifrån den kraft som kringdrifwer wätskorna i vegetabilierne, till den som närer djurens machine, och sist till den, som ger menniskjan förmåga att tänka.

Herr Archiatern täckes gunstigast ursäkta att jag med så lång skrifwelse beswärar. Om jag på de öfriga orter jag täncker uppehålla mig, kan wara till någon tjenst, skall det högel fägna mig. Jag reser i denna wecka till Leipsig, och så till Göttingen. Jag ber ödmiukel. att altid få försäkra mig om H[err] Archiaterns grace: och framhärdar under beständig wälgångs tillönskan, med all wördnad

Högädle och Högtförfarne Herr Archiaterns
ödmjuke tjenare
Sam[uel] Aurivillius.

Berlin
d[en] 11/22 Sept[embris] 1748 · / ·

[a][a] : MS1 [the list below is added by
the hand of Linnaeus
]

1 Thalamostemones 2 Petalostemones
Polypetales Monopetales
3 Calycostemones 5 Stylostemones
IcosandriaGynandrae
6 Latentes
cryptogamia

upSUMMARY

Samuel AurivilliusAurivillius, Samuel
(1721-1767). Swedish. Professor of
medicine, Uppsala. Correspondent of
Linnaeus.
reports that the seeds requested by Linnaeus had been delivered by KraussKrauss, Austrian.
Book-printer, publisher, Vienna.
, and sent to Stockholm to merchant BrandelBrandel, Swedish. Merchant,
Stockholm.
. As Krauss is anxious to establish contact with Linnaeus, he sent a letter to Linnaeus [this letter has not come down to us] with Anders Johan von HöpkenísHöpken, Anders Johan von
(1712-1789). Swedish. Count and
statesman. One of the founders of the
Royal Swedish Academy of Sciences.The
Chancellor of the Uppsala University
1760-1764. Correspondent of Linnaeus.
servant. Krauss is a great lover of the entire field of natural history. Besides his garden he has started a mineral and shell cabinet. He has engaged an artist, who has made sketches of all his flowers, following their natural colours. The result is a success.

It was rather difficult to get a meeting with Johann Gottlieb GleditschGleditsch, Johann Gottlieb
(1714-1786). German. Botanist and
sylviculturist in Berlin, disciple of
Anton Wilhelm Platz and Johann Ernst
Hebenstreit, supervisor of Caspar Boseís
garden 1731-1735, professor at the
Collegium Medico-Chirurgicum in 1746.
Correspondent of Linnaeus.
who demonstrated the Botanic Garden belonging to the Royal Academy of Sciences in Berlin [Königliche Akademie der WissenschaftenKönigliche Akademie der
Wissenschaften, Royal Academy of
Sciences in Berlin
German.
Founded at the instigation of Leibniz in
1700 as the
Kurfürstlich-Brandenburgische
Societät der Wissenschaften. In
1744 it merged with the
Société Littéraire
du Berlin (which had been founded in
1743) to form the Königliche
Akademie der Wissenschaften.
]. It was a special pleasure to see the magnificent pieces donated by King William of EnglandWilliam III, (1650-1702).
British. Stateholder of the Netherlands.
Reigned in England from 1689.
. Cypresses, Cedars, and several others, had already got thick and high trunks. Unfortunately, the garden is rather disorderly, because of the fact that both Gleditsch, who is the director of the garden, and Michael Matthias LudolffLudolff, Michael Matthias
(1705-1756). German. Professor of
botany and medicine, Berlin.
Correspondent of Linnaeus.
, have been given authority to demonstrate plants to their audiences. The two are bitter enemies, and what is built up by one, is torn apart by the other.

Gleditsch has founded a new system in botany, from the stems of the plants defined in five classes. His system makes examination and understanding of plants quite easy. Gleditsch will soon make it more generally known by publication [the new system was published in 1764, Systema plantarum

] together with his Methodus fungorumGleditsch, Johann Gottlieb
Methodus fungorum, exhibens genera,
species et varietates cum charactere,
differentia specifica, synonomis [sic],
solo, loco et observationibus

(Berlin 1753).
. He further uses common moss to grow Ficus and several species of Aloe, a kind of Geranium and others. According to Aurivillius, no one has tried that before.

Aurivillius reports of some other observations of putting sprouts in water, which he has told Nils Rosén von RosensteinRosén von Rosenstein, Nils
(1706-1773). Swedish. Physician
and professor of medicine. Colleague of
Linnaeus at Uppsala. The founder of
modern pediatrics. Correspondent of
Linnaeus.
in a letter. In his opinion, these observations should be demonstrated for the Royal Swedish Academy of Sciences [Kungliga Svenska VetenskapsakademienKungliga Svenska Vetenskapsakademien,
Swedish. The Royal Swedish
Academy of Sciences, Stockholm. Founded
in 1739.
]. Gleditsch has reported these to the Royal Academy of Sciences in Berlin, but sofar none of his observations has been published in the Memoires [Aurivillius means the transactions of the Academy, Histoire de líAcadémie Royale des Sciences et des Belles Lettres de Berlin : depuis [... ]Gleditsch, Johann Gottlieb ], for which he blames both people who envy him and the low esteem for botany in Berlin.

Gleditsch further regrets that he seldom gets the opportunity to learn from Linnaeus, and stressed his wish to actually see Linnaeusís publications. He particularly wants to read Flora ZeylanicaLinnaeus, Carl Flora
Zeylanica; sistens plantas Indicas
Zeylonae insulae, quae olim 1670-1677,
lectae fuere a Paulo Hermanno [...]
demum post 70 annos ab Augusto
Günthero [...] orbi redditae

(Stockholm,1747). Soulsby no. 420.
, Hortus UpsaliensisLinnaeus, Carl Hortus
Upsaliensis
, resp. S. Nauclér
(Upsala, 1745). Soulsby no. 1424.
and the new edition of Systema naturae [Aurivillius refers to Systema naturae, 6th editionLinnaeus, Carl Systema
naturae
, 7th edition (Leipzig 1748).
Soulsby no. 52.
]. Some time ago Gleditsch had sent a lot of seeds together with a letter to the Royal Swedish Academy of Sciences, all through Claes GrillGrill, Claes (1705-1767).
Swedish. Merchant, owner of the iron
works of Söderfors, Österby
and Iggesund. Director of the Swedish
East India Company. Also known as an art
collector and patron of arts and
sciences. Brother of Anthoni Grill and
Johan Abraham Grill. Correspondent of
Linnaeus.
, conveying his thanks for being admitted a member, but just before Aurivllliusís arrival in Berlin, the whole parcel came back in return.

It is said that Johann Georg SiegesbeckSiegesbeck, Johann Georg
(1686-1755). German. Prussian botanist,
doctor of medicine at Wittenberg in
1716, physician and director of the
botanical garden at St Petersburg
1735-1747. One of the most bitter
opponents of Linnaeusís sexual system.
Correspondent of Linnaeus.
in Petersburg has recently lost his office and pension, without being told why. He and his large family live in deep poverty.

In Berlin, a clergyman, named Johan Lukas WoltesdorfWoltesdorf, Johan Lukas
(1721-1772). German. Preacher, Berlin.
, has established himself as a mineralogist, without proper knowledge or training. He has published a Systema minerale oder MineralsystemLinnaeus, Carl , where he follows the observations of Johann Heinrich PottPott, Johann Heinrich
(1692-1777). German. Professor of
chemistry in 1716 in Berlin.
, who is expected to deliver some critics .

In Wolfenbüttel, a physician called Börner [Aurivillius means Friedrich BoernerBoerner, Friedrich (1723-1761).
German. Physician at
Wolffenbüttel. Son-in-law of
Franciscus Ernst Brückmann.
], has started to publish the biographies of the most well-known physicians in Germany and adjacent countries. Linnaeusís biography is included [Aurivillius refers to Nachrichten von den vornehmsten LebensumständenBoerner, Friedrich
Nachrichten von den vornehmsten
Lebensumständen und Schriften
jeztlebender berühmter Aerzte und
Naturforscher in und um Deutschland
[...] Erstes Zehend

(Wolffenbüttel 1749-1764).
].

The famous Julien Offray De la Mettrie in Potsdam is described as a rather weird man. He has published a paper called LíHomme-planteBoerner, Friedrich , in which he compares humans to plants. He describes man according to Linnaeusís method to define herbs, and Aurivillius gives some examples of his way of reasoning.

Aurivillius will now proceed to Leipzig and then to Göttingen.

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (LS, I, 207-210). [1] [2] [3] [4] [5] [6]

upEDITIONS

1. Bref och skrifvelser (1909), vol. I:3, p. 97-101   p.97  p.98  p.99  p.100  p.101.

upTEXTUAL NOTES

a.
MS1 [the list below is added by the hand of Linnaeus]