Min wördsamma åtancka af H[err] Archiaterns ynnest emot mig, har ej tillåtit mig att efftersätta någon flit i den af H[err] Archiatern, wid min afresa från Upsala, mig anbefalta commissionens skyndsamma uträttande. Så snart jag kom hit till Berlin och kunde få kundskap om Krauss, war jag hos honom och tingade de uptecknade fröen. Han sade, sig då nÿss hafwa, med en Envoyéns Bar[on] Höpkens betjent, afsändt bref till H[err] Archiatern, och betygade sin stora åstundan, att blifwa mera känd af H[err] Archiatern, och få tillfälle, att emot de wäxter, han kan aflåta, skaffa sig dem, som han ej har, men hos H[err] Archiatern torde finnas. För få dagar sedan feck jag de begärte fröen, och i stället för dem han ej hade, själfwa wäxterne i jord inlagda. I dag har jag den äran att öfwer-sända dem till Stockholm till Köpman Brandel, och önskar, att drögsmål under wägen, och köld ej må göra någon skada. Krauss är en älskare af hela Historia Naturali. Utom sin trägård, som är full af rara och frodiga wäxter, har han gjordt början till ett mineral och Snäck Cabinet. Som han tracterar Botaniquen för profits skuld, har han en ÿmnighet af hwart Species som i stora trägårdar pläga finnas ; och är mycket sorgfällig om variationer af couleurer på blommor, som Tulpaner, Neglikor etc. Han har ock kåstat på en, som afritat hans wäxter effter blommornes naturliga färg, och det ganska lÿckeligen. 200 ungefär woro så aftagne, då jag såg dem. Bland de foglar han hade, woro 4 a 5 st. rätt sköna Paradisfoglar colore variegato.

Professor Gleditsch hade jag mera swårighet att råka, men erfor desto mer complaisance af honom, då jag omsider feck träffa honom. Botaniska trägården, som hör Wettenskaps Academien till, wiste han mig. Det war ett besynnerligt nöje, att se de magnifique piecer, som Konung Willhelm i England dit skänkt. Cypresser, Cedrer, Arbor vitae och flera dylika hade hunnet få tjocka och höga stammar. Ett Palmträ och en sort Cactus woro der af 3 famnars högd. Trägården har en widlyftig étendüe, och den förmon, att alla slag af jordmåner der finnas. Men utom den delen, der drifhusen äro, och K[onung] Willhelms presenter stå rangerade, saknas wäl ännu behörig måtthet och ordning. Orsaken lär härröra deraf, att D[octo]r Gleditsch har wäl fått direction öfwer trägården, men så att D[octo]r Ludolff som är Botan[icae] Professor wid Collegium Medico-Chirurgicum, skall ha frihet, att der för sina åhörare demonstrera wäxter: Och dessa bägge männer äro hufwudowänner, så att hwad Gleditsch förbättrar, förstörer den andre. Prof[essor] Gleditsch har uptänckt ett nÿtt Systeme i Botaniquen. Han säger sig remarquerat, det numerus staminum i stor del wäxter icke är constans. Han tar till fundament Sedem seu Insertionem Staminum, aut in communi cum pistillo basi seu thalamo, aut in corolla, aut in calyce, aut in Stylo. Gör så 5 Classer. I ^a comprehendit Thalamostemones in quibus Stamina insident communi thalamo. 2^a Petalostemones, in quibus petalis inseruntur. 3^a Calycostemones, in quibus calyci infixa sunt; 4^a Stylostemones in quibus Stylo insident, et 5^a Latentes som swarar emot Classis Cryptogamiae. I hwar class bli 2^ne Hufwud Ordines; till den första föras de plantas, som hafwa stamina distincta, till den senare de som hafwa stamina connata. Mÿcken wighet och lätthet, både att begripa och att derefter examinera wäxterna, tÿcks följa denna methode. Des Auctor lär innan kort göra den allment bekant genom trÿcket, tillika med sin Historia Fungorum. Twänne artiga experimenter hade jag ock tillfälle, att se hos honom. Han hade fruchtbärande Ficus, åtskilliga Species af Aloe, af Cactus, äfwen af Cheiranthus, ett slag Geranium, Ribes, och jemwäl Vitis, alla frodigt wäxande uti gemen wäggmossa. Han lindar wäl renad måssa kring rötterne på späda telningar, så att han får liksom en globus, i hwilcken rötterne ligga innesiutne; en sådan klimp sätter han ned i en kruka och fÿller på sidorne med samma måssa. Han har försökt detta sedan år 1738, med allehanda wäxter, och fått ej allenast blommor och frucht, utan ock mogna frö af wäxter, som i måssa alldeles blifwit fortdrifna. Dÿlikt rön menar jag af ingen förr wara gjordt. Till det senare menar jag förr giorda observationer gifwer anledning. Små afskurna telningar sättas i ett kärl med wattn. Till en hands högd ifrån samma kärl, sättes ett annat, med genombruten botten, så att telningarne kunna stå längs igenom, och det fÿllas med jord. När telningarna så stått en tid af 6 weck[or], ibland längre, taga de rötter antingen i wattnet el[le]r i jorden, el[le]r på bägge ställena tillika. Jag har nämnt om dessa observationer i ett bref till H[err] Arch[iater] Rosén, och tÿcker dem förtjena, att bli upwiste för Wettenskaps Academien, i fall de, som jag tror, ej förr äro bekante. Gleditschen har ingifwit dem till härwarande Wettenskaps Academien, men han tillskrifwer sina missgÿnnare och Botaniquens lilla estime uti Berlin, det, att ännu är intet af hans observationer infördt i Memoirerne.

Han beklagade högel[igen] att han ej ägde offtare den förmon att fä kunskap ifrån H[err] Archiatern, och betÿgade sin åstundan, att se de arbeten H[err] Archiatern låter trÿcka. I sÿnnerhet längtar han effter Flora Zeylanica, Hortus Upsaliensis, och nya edition af Systema Naturae. För någon tid sedan har han öfwersändt ett stort parti med frö, tillika med bref till Wettenskaps Academien, deri han tackat för den heder honom blifwit wist genom antagande till ledamot, altsammans under couvert till H[err] Clas Grill: men nÿss förr än jag kom hit, har hela paquetet kommit tillbaka. Professor Siegesbeck i Pettersburg skall nyl[igen] hafwa mist sin sÿssla, och pension, utan att hafwa fått weta orsaken dertill; och skall derigenom wara bragt med sin talrika familie i usslaste fattigdom.

En Prestman här i Berlin, wid namn Woltersdorf har utgifwet ett Systema Minerale, der i han mycket följer Professor Potts Observationer, men icke dess mindre har att wänta en stor hop critiquer af honom. Auctorn är en begÿnnare i Mineralogien, och ej i stånd, att sjelf examinera mineraliernas art och lynne, följaktel[igen] ej wuxen att rätt utföra det arbete han sig företagit.

I Wolfenbüttel har en Medicus, som heter Börner begÿnt att utgifwa de i Tÿskland och närliggande riken nu lefwande och mäst namnkunniga Medicorum lefwernes beskrifningar: Han har ock infördt H[err] Archiaterns biographie.

Den rÿcktbare De la Mettrie uppehåller sig i Potsdam, äger mÿcken nåd hos Konungen, men beskrifwes eljest af alla,som en ganska underlig man. Han har för liten tid sedan utgifwet en piece kallad L'Homme Plante, i hvilcken han jemför menniskjan och wäxter, ger så en beskrifning på menniskjan, alldeles effter den methode H[err] Archiatern brukar, till att beskrifwa örter.

Menniskjan hör så till Classis Dioeciae, Ordo Monandriae et Monogyniae. Foem[inae] Calyx fattas naturellement, men ursäktas genom klädnaden : Corollae petala äro armar och fötter ; nectarium, mammae ; Pistilli germen, ovarium non fecundatum; Stylus, vagina uteri; Stigma, Vulva: Pericarpium, uterus fecundatus: Essentia consistit in Pistillo et Nectario. Sedan beskrifwer. han skilnaden emellan menniskjan och en wäxt, så att han utförl[igt] föreställer huru naturen småningom upstiger ifrån den kraft som kringdrifwer wätskorna i vegetabilierne, till den som närer djurens machine, och sist till den, som ger menniskjan förmåga att tänka.

Herr Archiatern täckes gunstigast ursäkta att jag med så lång skrifwelse beswärar. Om jag på de öfriga orter jag täncker uppehålla mig, kan wara till någon tjenst, skall det högel fägna mig. Jag reser i denna wecka till Leipsig, och så till Göttingen. Jag ber ödmiukel. att altid få försäkra mig om H[err] Archiaterns grace: och framhärdar under beständig wälgångs tillönskan, med all wördnad