Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L0998 • Carl Linnaeus to Kungliga Svenska Vetenskapsakademien and Pehr Elvius, [30 June 1748] n.s.
Dated Undated, but presumably written in 1748, probably in June or July.. Sent from Uppsala (Sweden) to Stockholm (Sweden). Written in Swedish.

Min Kiäre Bror.

Hwad har jag syndat M[in] B[ror] emot, som på så lång tid ej fått en enda rad?

Tack för Gesners bref. jag hoppas han ock skrifwit till academien sin tacksejelse för receptionen. han lofwar inom åhrets slut skicka observation. karlen är ganska solider.

D[octor] Gislers observation skickas tillbakas. jag will allenast säga M[in] B[ror] min mening, men intet at hon i mitt namn uptäckes, och at jag warit där emot, ty man bör söka med alla krafter att ej pådraga sig owänskap.

1. är stäkra omnium concensu en Häst siukdom.

2. är denna siukan endast af stäkre gräsets gift för hästar.

3. Lida boskap intet af samma gräs, utan där starkasta stäkra wäxer, där trifwas koerne ganska wähl, och hafwa aldrig men af gräset. detta alt wet hwar bonde.

4. Auctor här tager promiscue hästars och kors siukdomar för stäke; altså felar såsom den där intet kiänner siukdomen, den han skall tractera.

5. Hans stäkegräs har hwarken smak äller lucht different ifrån annat gräs; jag har wähl inga rön om hans gräs, men kan wähl swäria at det intet giör mehr än gement gräs, ty alla vegetabilier agera äfter lucht och smak. utan är hans stäkegräs en error popularis och giör ej mehr än annat gräs.

6. den casus han beskrifwer war på en ko, altså ej stäkra, ty stäkra skadar ej mehr koen, än Aconitum hästen. intet gift gifwes utan respective till et wist species. E[xempli] gr[atia]

Tithymalus är giftig för alla cretur, men en matsk (Faun[a] suec[ica] 825) har den till sin enda föda

Hästen får ej äta Valeriana, Comarum, Galium, Ulmaria, Agrimonia, men getter äter alla desse och mår wähl där af.

Alla cretur kor, får, getter &c. dö af cicuta, men hästen skadas här af intet.

Fåren äta Bolmört och Bella donna, men andra skadas.

altså får man ej argumentera ifrån et slag till ett annat, ty skaparen har gifwit hwario slag sit till foder.

Med ett ord: jag förstår intet denna observation, utan woro bäst hon remitterades till andra, som förstodo det intet jag torde wetta.

Min Bror lef wähl, och lät mig höra af Eder och wår Academie.

förbl[ifwer]
Min Brors
lydige
C[arl] L[innaeus]

Kongl[iga]
Wettenskaps
AcademienStockholm
frijbr[ef]

upSUMMARY

Linnaeus writes to Pehr Elvius to ask him if he has done something to offend him, as he has not received a single line from him for a long time.

Linnaeus thanks the Royal Swedish Academy of Sciences [Kungliga Svenska VetenskapsakademienKungliga Svenska Vetenskapsakademien,
Swedish. The Royal Swedish
Academy of Sciences, Stockholm. Founded
in 1739.
] for Johann Albrecht Gesner’sGesner, Johann Albrecht
(1694-1760). German. Physician of the
Duke of Würtenberg. Father of
Wilhelm Friedrich Immanuel Gesner.
Correspondent of Linnaeus.
letter [presumably Gesner to Linnaeus 16 Septemebr 1747Letter L0831] and hopes he has also written to the Academy and expressed his gratitude for its acceptance. Gesner promises to send his observation by the end of the year.

Gisler’s [Nils GisslerGissler, Nils (1715-1771).
Swedish. Logices, physices et medicinae
lector, Härnösand.
] observation will be returned, but Linnaeus has seen to it that his name is not mentioned in connection with its rejection. Enmity should be avoided at all costs.

”Stäkra” is Swedish for a disease afflicting horses; it is also the name of a flower, Oenanthe, ”evening primrose” or ”water dropwart, which Gissler believes to cause the disease and to be harmful only to horses. Gissler makes the mistake of treating equine and bovine diseases promiscuously. The grass Oenanthe, does not differ in taste or smell from other grasses; thus, his ideas about Oenanthe, are imaginary. Furthermore, the case he describes concerned a cow that is not more harmed by Oenanthe, than a horse by Aconitum.

Tithymalus is toxic to all cattle but is the only food for a species of worm. There is a reference to Fauna SvecicaLinnaeus, Carl Fauna Svecica
sistens animalia Sveciae regni:
quadrupedia, aves, amphibia, pisces,
insecta, vermes, distributa per classes
& ordines, genera & species. Cum
differentiis specierum, synonymis
autorum, nominibus incolarum, locis
habitationum, descriptionibus
insectorum
(Stockholm, 1746).
Soulsby no. 1151.
, 825.

Horses cannot eat Valeriana, Comarum, Galium, Ulmaria, Agrimonia, but goats can enjoy them.

Cattle, sheep, goats etc. die eating Cicuta (water hemlock), but it is harmless to horses.

Sheep can eat Hypocyamus niger (stinking nightshade) and Belladonna (deadly nightshade), whereas they are toxic to other animals.

Thus, you cannot treat all species alike. In one word: Linnaeus cannot understand Gissler’s observation so he remits it to others who are more clever [Gissler’s observation about “Stäkra” was never published).

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (KVA, Carl von Linnés arkiv). [1] [2] [3]

upEDITIONS

1. Svenska arbeten (1878), vol. 1, p. 188-193   p.188  p.189  p.190  p.191  p.192  p.193.
2. Bref och skrifvelser (1908), vol. I:2, p. 118-119   p.118  p.119.