Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L1052 • Carl Linnaeus to Abraham Bäck, 10 November 1749 n.s.
Dated 30 october 1749. Sent from Uppsala (Sweden) to (). Written in Swedish.

Min Kiäreste Broder

Tack för addressen till H[err] Collinson.

Innelychte bref har liggat här wid pas en månad, stäl det till H[err] Candidat Elf. war försäkrad at jag skall giöra alt i werlden at tiena honom här, så att om jag woro här allena, skulle han wara på 8 dagar promotus.

Historien om en wagn är denna. at Mademoiselle Elfwia begiärade at låna min wagn; jag swarade at jag giort ed där på at jag henne icke utlånar, doch will jag bryta min Ed och låna hästarne, om min dräng får kiöra dem; men som hon ej fant sig där uti, lofwade jag doch wagnen, ehuru jag skulle blifwa menedare, men då war det för sent för mig at få den nåden låna honom. Hwad talas om mig bryr mig ej, ty jag är nu så wand. men at så scabieuxt talas öfwer en stor herre om ett papper som han begiärt, och den afbön han giort, den är långt styggare. Där likwähl samme Herre warit mer än hans fader. wagnen skulle ej till Landshöfdingens utan till at invitera sorgfolket; men lik mycket. jag har aldrig gådt så långt i min tid att jag wille bryta min Ed, och Gud låte mig aldrig giöra det mer.

Hwad apothekaren i Christianstad angår bryr mig ingen ting; jag giorde nödigt visitationen, ty hwad angår det mig. Ingen apothekare i skåne kunne hafwa bättre åtgång än han, som har alt härskapet om kring sig, och längsta peripherien; aldrig har jag sedt sådan confusion. Gud nåde honom om jag welat warit noga; Ett original af visitationen gaf jag till Landshöfdingen, om han gifwet copier wet jag ej. jag hade ej tid där med mig uppehålla. men om Min Broder så tycker så will jag i resan gifwa hela visitationen; doch woro det för Medicinska faculteten ej hederligt.

R[eme]d[ium] Dentariae är helt annor än den wij tänker; om M[in] Br[oder] behagar upslå min materia medica. hon är den starkaste i flusser och tandwärk.

Om man tager Adianthum, Trichomanes, Ruta muraria äller Ceterach kan wara lika mycket, då jag igenom går lukt, smak observationer fins ej minsta difference. hela vis är exsiccans et corroborans, nästan som Tamarisci. altså hålles hon för visceralis och splenica. om dem woro widlöfligt att demonstrera.

just stora formulae äro de som skämt hela medicinen. jag undrar huru så månge utan hielp af simplicium effectu kunna medicinera andre.

jag läs nu denna saken, och menar med nytta, för mine studiosis at de skola få wetta hwad är demonstrerat, och hwad är icke.

Hälsa H[err] Candidat Elf och säg honom, at nog är Upsala orten den sällasta i riket för raller och squaller, men nog skall han wara trygg för mig.

jag förblifwer med oafl[åtelig] uprichtig tro och redlighet
Min Kiäreste Broders
lydige dräng
Carl. Linnaeus

Upsala d[en] 30 octob[e]r
1749

Min Kiäreste Broder

Min Broder har sig bekant at jag ifrån åhr 1738 arbetat på Zoologien. at alt hwad de gamble Gesnerus, Aldrovandus, Jonstonus hafva är upfylt med fabler; och tänkt en gång utkomma med en fulkomligare historia animalium, hälst H[err] de Geerlättat mig ifrån Insecterne, dem han sig påtagit.

At här utinnan uträtta mera, läste jag förra åhret Historia animalium för mine disciplar, på det at de måtte wara i stånd att hwar på sin ort giöra mig biträde då nogot rart förekom. jag sade för dem en hop af mine artigaste rön, men at giöra det så fulkomligit och tillräckeligit som sig borde, wet M[in] B[roder] ej låter sig practicera i sådan korthet. Nu begynner boktryckaren Märkel at uplägga detta, som han fått af ett par mine disciplar. Om M[in] B[roder] kan detta förekomma så giör; så snart som jag giort af med skånska resan, skall jag där så åstundas taga detta för mig at utgifwa; i Fauna har jag gifwit prodromum. annors kommer det hackat ut och ej hälften; och förbannat ware jag den dag någon lapp af det mera mig auctore skall utgifwas.

Tänk hwad detta betyder för academierne; om detta får ske skulle aldrig, någon professor läsa mer än endast auctorum placita. hwarföre egne rön när de på det sättet få hanteras ? Kongl[ige] Wettenskaps academien kunne och taga i detta. vale.

upSUMMARY

Linnaeus thanks Abraham BäckBäck, Abraham (1713-1795).
Swedish. Physician, president of the
Collegium Medicum, Stockholm. Close
friend of Linnaeus. Correspondent of
Linnaeus.
[this letter, from Bäck, has not come down to us] for Peter Collinson’sCollinson, Peter (1694-1768).
British. Merchant and amateur naturalist
in London, corresponded with many
scientists. Correspondent of Linnaeus.
address.

Linnaeus has enclosed a letter [this letter has not come down to us] which he asks Bäck to forward it to Erik ElffElff, Erik (1718-1761).
Swedish. Assessor of the Collegium
medicum. Chief physician at the
Serafimerlasarettet in Stockholm.
. It has been with Linnaeus for a month. Bäck can be sure that Linnaeus will take care of Elff, and if it was only up to Linnaeus, he would make him a doctor in a week.

Linnaeus tells Bäck some circumstances around a wagon he lent out. Miss Elfwia [Pehr Elvius’sElvius, Pehr (1710-1749).
Swedish. Engineer and mathematician,
secretary of the Royal Swedish Academy
of Sciences.
sister Anna Maria Strömer] had asked to borrow Linnaeus’s wagon, but Linnaeus had at first refused unless his own man was allowed to drive it. She refused that, and Linnaeus had changed his mind and lent it to her anyway. Afterwards, it seemed that the vehicle had been used for other purposes than Linnaeus had supposed, and some slander towards Linnaeus had come out of the affair. Linnaeus is used to slander and has got some kind of apology, but he repents having broken his habits and lent the wagon without having his own man to take care of it. He will not do so again.

Linnaeus had inspected the pharmacy in Kristianstad during his journey to Skåne. The visitation was necessary, and the pharmacy, which is very well situated and has a large and rich area to serve, was in miserable order. Linnaeus had written a full report and given it to the provincial governor [Christian BarnekowBarnekow, Christian
(1694-1762). Swedish. Provinical
governor, Kristianstad.
; Linnaeus’s report to Barnekow in Linnaeus to Collegium medicum, 9 Augusti 1749Letter L5786], and if Bäck recommends it, Linnaeus will print it in his report on the journey [Linnaeus refers to his Skånska resaLinnaeus, Carl Skånska
resa, på höga
öfwerhetens befallning
förrättad år 1749. Med
rön och anmärkningar uti
oeconomien, naturalier, antiquiteter,
seder, lefnadssätt
(Stockholm
1751). Soulsby no. 209.
]. However, Linnaeus thinks that would not be fair to the Faculty of Medicine.

The root of Dentaria is not quite what Bäck thinks. Bäck will see in Materia medicaLinnaeus, Carl Materia
Medica. Liber I. De plantis secundum:
genera, loca, nomina, qualitates, vires,
differentias, durationes, simplicia,
modos, usus, synonyma, culturas,
praeparata, potentias, composita,
digestus, &c.
I-II (Stockholm
1749). Soulsby no. 968.
that it is very powerful against fluxes and toothache.

Linnaeus thinks that it is the same if you use Adianthum, Trichomanes, Ruta muraria or Ceterach. They are similar in smell, taste and effects. They are all desiccants and strengthening, just like Tamariscus.

A large recipe is what has given medicine a bad name. Linnaeus wonders how many doctors can help their patients by the use of only one active substance.

Linnaeus has been studying this for some time and considers that his students shall know what has been demonstrated and proved and what has not.

Bäck should tell Elff that Uppsala is the best place in the country for gossip, but Elff can be safe as far as Linnaeus is concerned.

P. S. Linnaeus reminds Bäck that he has been working at a zoological work since 1738, a field where the old Gesnerus [Konrad GesnerGesner, Konrad (1516-1565).
Swiss. Physician, botanist, zoologist,
bibliographer, Lausanne.
], Ulisse AldrovandiAldrovandi, Ulisse (1522-1605).
Italian. Naturalist and ornithologist,
physician and professor at Bologna.
and Johannes JonstonJonston, John (1603-1675).
British. Physician and botanist in
Cambridge, Silesia and Poland.
have published much that is not correct. [Linnaeus refers presumably to Gesner’s Historia naturaliumGesner, Konrad Historia
animalium liber I de quadrupedibus
oviparis
(Zürich, 1551).
, Aldrovandi’s OrnithologiaeAldrovandi, Ulisse
Ornithologiae : hoc est de auibus
historiae libri XII
(Bologna,
1599-1603)
, De animalibus insectis libri VIIAldrovandi, Ulisse De
animalibus insectis libri VII

(Bologna, 1602).
and Historiae naturalis de quadrupedibusJonston, John Historiae
naturalis de quadrupedibus

(Amsterdam, 1657).
]. Linnaeus had planned a fuller treatise, and when CharlesDe GeerDe Geer, Charles (1720-1778).
Swedish. Entomologist and natural
history collector, Leufsta Bruk. Member
of the Royal Swedish Academy of Sciences
in Stockholm and Académie des
sciences, Paris. Corresponded with
Réaumur, Bonnet and other
naturalists. Husband of Catharina
Charlotta Ribbing and father of Emanuel
De Geer. Correspondent of Linnaeus.
had undertaken the insects, the work had been easier [Linnaeus refers to the forthcoming Memoires pour servir a l’histoire des insectesDe Geer, Charles Memoires
pour servir a l'histoire des
insectes
, 8 vol. (Stockholm
1752-1778).
].

Last year, Linnaeus had lectured on zoology and described some of his more important observations. However, some of his pupils had given Märkel [Jacob MerckellMerckell, Jacob (d. 1763).
Swedish. Bookprinter in Stockholm
1747-1759.
] notes from these lectures, and Merckell had prepared them for publication [Linnaeus refers to the publishing of Magnus Orrelius’sOrrelius, Magnus (1717-1794).
Swedish. Author and translator.
Historia animaliumOrrelius, Magnus Historia
animalium, eller Beskrifning öfwer
diur riket
(Stockholm, 1750).
, published anonymously, which Linnaeus erroneously thought was a pirated edition of his own lectures]. If Bäck can prevent this, Linnaeus asks him to do so. Linnaeus will begin to work at it again as soon as the report on the journey to Skåne [Skånska resa] is finished. There is already a preface, and Linnaeus is very anxious that nothing more of his lectures shall appear without his knowing.

Linnaeus reminds Bäck of the importance of this. If such a practice would be common, no professor would dare to publish anything of his new findings during his lectures but teach only old and accepted truths. This could also be something for the Royal Swedish Academy of Sciences [Kungliga Svenska VetenskapsakademienKungliga Svenska Vetenskapsakademien,
Swedish. The Royal Swedish
Academy of Sciences, Stockholm. Founded
in 1739.
] to attend to.

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (KVA, Carl von Linnés arkiv). [1] [2] [3] [4]

upEDITIONS

1. Bref och skrifvelser (1910), vol. I:4, p. 93-95   p.93  p.94  p.95.