Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L1077 • Fredrik Hasselquist to Carl Linnaeus, 27 December 1749 n.s.
Dated 16/27 Decemb.. Sent from Smyrna (Syria) to Uppsala (Sweden). Written in Swedish.

Högädle Herr Archiater!
Nådige Herre!

Af alt det jag mig någonsin företagit, har aldrig någon ting warit mig kärare än at jag nu får upwakta Herr Archiatern, som jag mäst wördar bland alla dödeliga, och alramäst då jag får betyga min wördnad från en aflägsen ort.

Den ynnest H[err] Archiatern beständigt för mig täckts hysa, och den omsorg, H[err] Archiatern täckts draga för min resas befodran, gifwa mig hopp, at Herr Archiatern med gunstigt nöje inhämtar den efterrättelse jag har den ähran at lemna om mitt och min resas tilstånd til denna dag.

Efter 16 wekors siöresa kom jag Gudi lof! hit til Smirna i fullkomligt godt wälstånd d[en] 27 Nov[ember]. Siölefwernet har icke bekommit mig det ringaste illa, fast det haft sina beswärligheter; men genom försigtighet och den högstas bistånd har jag så stått emot dem alla, at icke den ringaste fått skada mig. Min helsa är nu äfwen så god som den warit i all min lefnad, jag har aldrig wist af någon Siukdom hemma, ej heller hit in til under min resa. Det mästa jag beklagar är at ett wildt haf betagit mig tilfälle at se många naturens märckwärdigbeter; en fisk som under tiden fastnat på en krok, och en Sparf som stundom wäderdrifwen hos oss sökt härberge, ha warit de endaste som då och då någon stund kunnat förnöja min längtan, och sysslesätta mig något litet med at beskrifwa Sig och igensöka Sit Släkte.

De sednare nemligen Motacillae, Emberizae, Fringillae, alaudae, ha oftare helsat på oss än wi åstundat, emedan de aldrig warit några goda bodbäre. Det börjades i Östersiön och räckte til Archipelagen och Slog aldrig felt at så snart en liten fogel kom ombord, så fingo wi derpå hårdt wäder; desse små kräk betiena Sig af samma dierfhet til Siös som til lands at ta Sin tilflygt til menniskan. Det har fallit mig in, at wåra andeliga borde ha Sig denna deras egenskap bekant, så kunde det ge dem anledning at tänka efter hwarföre Noachs dufwa som war af samma Släkte, war så trogen at komma tilbaka, häldre än at swäfwa öfwer hafwet, eller at wistas på en jord som war utan menniskor.

Jag har altid lagat at jag fådt någon fast af desse små wandringsmän, den jag beskrifwit, och har jag wäl 30 sådana beskrifningar, en del har jag Sedt i Swerje, en del intet, jag hade dem alla opstoppade, men mistade dem genom en förtretlig händelse.

Artigt war at se när lärckan kom och wille helsa på, som intet skedde utan då wi woro när in til något land, huru hon brukade samma Sätt til siös som til lands, at Slå sig ned och flyga perpendiculairt op igen, men stackars kräk det bekom henne illa, hon hade intet Uplands åkerfält under Sig, hon är intet Skapt at doppa Sig i Salta wågen, ty blefwo ock de mästa quar på böljan, då några få, kommo undan med litet lif. Procellaria som jag så mycket åstundat at se, har aldrig wisat Sig ehuru de tilfällen wid hwilka han bordt synas icke felat oss; jag har och frågat wåra gamla siömän som farit på Spanska Siön och Medelhafwet i många år, om de någonsin blifwit någon Sådan warse, men ingen har wetat deraf. Dess ställe lärer mäst wara stora Ocean åt båda Indierna, i synnerhet den wästra, som jag har anledning at tro. I Archipelagen har jag ännu intet warit oppe mer än på ön Milo, som är en af de sämsta; hösten mötte mig äfwen der och tilfälle felades at se efter några wäxter, några hämtade jag dock under det jag gick op til staden som war in medio Novemb[ris], neml[igen] Leontodon. Fl[ora] Sv[ecica] 629 Nerium H[ortus] Ups[aliensis], som redan war i frukt, Lentiscus; H[ortus] Ups[aliensis], Pistacia 2da en Anemone som stod i full blomma och varierade med hwita och blå. I staden blommade Dadelträden, hwilckas blommor buros in med desserten på et ställe der wi spisade, såsom confiture för näsan och lukten; et artigt Sätt, att äfwen tänka på den sensus, och intet endast ha afsigt på Smakens förnöjelse. Origanum, Majorana bewarades der i kruka och gafs mig såsom en raritet.

En Tiäderhöna sköts der i et palmträ, jag hade aldrig tänkt en så Nordisk fogel skulle finnas så långt i Söder om jag ej Sielf sedt den samma. Morkullorna syntes ock der, jag har ock sedermera sedt dem här, så långt i Söder hade sit winterquarter, om sommaren finnas de här intet.

Fiskar har jag under resan intet kunnat få många, ehuru det nästan är mit största nöje at arbeta i denna delen; en Scomber har jag beskrifwit som Artedius intet har bland sina Species beskrifwen, och jag kan intet finna at hon nämnes bland hans genera. En Sparus fick jag wid Milo som jag äfwen håller för ny. Här i Smirna niuter jag nu all uptänkelig wälwillighet och godhet af wår mer än goda Consul H[err] Rydelius, hos hwilken jag har fritt bord. Af Franska Consuln Mons[ieur] Peisonel, den Holländska Grefwe Hochpied, och några förnäma Graekiska hus wisas mig all politesse, den första är en ganska lärd man af hwilken jag har stort nöje.

Denne stadsens Collegium Medicum, som består af 5 Doctorer alla Graeker som studerat i Italien, wisa mig mycken höflighet, och ha åtskilliga gånger kallat mig til sina rådslag. Här är en plats som jag ser mig kunna göra mycket i Natural Historien, om min långa resa som mig förestår, och mina små resepengar, tilstadde mig här några månaders drögsmål. Hafwet ger här anledning at få Fiskar och Siökräk. Wilda foglar finnas här mer än någorstädes, som dageligen föras in från land och Siö. Blomsterrika berg, dalar och fält skola här wara makalösa när den tiden kommer; jag kan och aldrig få önskeligare tilfälle i werlden at se mig omkring på en främmad ort, wår Consuls Droguemän, Janissairer och hästar stå mig til tienst när jag behagar, och jag bor dessförutan i et hus der dagelig tilförsel är af fisk och wildt.

Denna tiden jag warit här, har i synnerhet gifwit mig anledning at se de fiskslag och Snäckor som ätas af Graekerna i deras fasta som ännu warar, jag tror aldrig något folck gör sig så mycket gagn af snäckor och Siökräk, som Graekerna, jag har sett wid pass 10 Species Cochleae som de äta, der hos oss den endaste Ostrea anses för dugelig; bland andra säljes her en Sepia den de kalla [Greek], som intet har flere än 8 tentacula alla lika långa, hela kräket är en half aln långt, och i proportion tiockt: om denna ha Graekerna berättat mig en sak som jag tyckt wara märkwärdig: En cochlea bivalvis apice attenuata, basi Semicirculari finnes här på hafsbottnen i stor myckenhet, som är en half aln lång, så snart denna öpnar Sig, passar [Greek] flitigt op, at hon kan få tilfälla at krypa in i hennes hus och då blir hon dess säkra rof, men en liten Räka som är nästan Skallös, eller har ganska tunt skal, har et stadigt härberge i snäckan; hon betalar ock wäl sin Hus-hyra då hon bewarar sin wärdinnas lif, ty hon håller stadigt utkik wid snäckans öpning, och då hon ser fienden nalckas begynner hon at röra Sig, då sluter [Greek] (så kalla Graekerna snäckan) igen sit hus och rofdiuret blir utestängt. Jag Såg Snäckan första gången på Milo och i alla jag öpnade fann jag en Sådan liten räka, och jag undrade icke litet hwad den hade der at göra, men då jag kom hit berättades detta mig först af wår Commissions secreterare H[err] Justi en curieux och artig man, som mycket rest och warit länge här på orten, och det samma har sedan blifwit mig Sagt af åtskilliga Graeker, som dageligen fiska och äta båda diuren; alla 3 kräken har jag fullkomligen beskrefne, tillika med de fiskar och foglar jag här, in til denna dag sedt, som jag äfwen alla bewarar opstoppade, optorkade och en del i S. V. förwarade. Beskrifningen öfwer Fulica har jag den äran öfwersända, de öfriga skola innan kort komma efter, så snart jag hinner skrifwa dem, tillika med min Dagbok, rena.

Hwad min resas fortsättjande åt Palaestina angår, så har jag wäl warit sinnad at gå först til Constantinopel och derifrån åt Syrien; men många omständigheter göra at jag lärer ändra detta upsåt och gå strax härifrån, här ges oftare tilfälle at få skepp, jag har här närmare wäg, och jag har fått anledning ät om någon tid Skal här ges et godt tilfälle at följa med en Armenisk Patriarch från Jerusalem som är här i staden. Det felas alltså intet mer at göra fullkomlig nytta med min resa än at jag hade litet mer pengar, den wäg som nu förestår mig fodrar mer än jag trodt, om jag skal winna det påsyftade ändamålet. Jag tycker at det skulle wara et samwetswärck, om en god sak som hint så långt som min resa nu gordt, skulle Suffocari in herba. Med liten tilökning på mina resepengar försäkrar jag näst den högstas bistånd, at Palaestina och de omliggande orter skulle bli til sin Natural-Historia så wäl uptäckta, som någon ort utom Swerje ännu är. Om mina resepengar tilläto kunde jag härifrån få med mig en dräng, som, kunde wara min tolk, utan hwilcken jag går miste om många härliga tilfällen at få uplysning, på de orter der intet så många Europeiska språk talas som i Smirna; men jag wil lemna detta som jag anser nästan för omöjeliget; der äro dessförutan nödwändiga utgifter på de orter, utan hwilka jag icke kan komma et steg, och som min lilla summa ingalunda räcker til.

Hos H[err] Archiatern, som intill denna stund befodrat mit göremål, och som endast wet dess omständigheter, anhåller jag fördenskull öd-miukeligen, det täcktes H[err] Archiatern genom sin mägtiga befodran så föredraga saken hos dem som kunna hielpa henne, at jag kunde bli understödd med någon tilökning af resepengar, jag utsätter intet något wist, jag har altid warit nögd med litet, 100 piaster kunde hielpa något, 200 mer, ju mer jag får, ju mer godt skal jag med all flit söka at uträtta, och med Guds hielp skal den kostnad som göres på denna resa ej wara fåfäng för mit fädernesland. Jag har ännu i minne det gunstiga löfte som Högwördigste H[err] ErcheBiskopen gordt mig om Ekendaliska Stipendium, jag önskade at det blefwo fullbordat, det woro mig en ganska god hielp. Är jag så lyckelig och får några pengar så komma de mig alrabäst tilhanda, om de lemnas til Lewantiska Comp[agniet] i Stockholm, som då strax ger en assignation på de här handlande Swenska.

När jag kommer at resa hem, hoppas jag komma med en ansenlig samling både lefwande och döda Naturalier. Af H[err] Consul Rydelius får jag lefwande Phasianer af en makalös wacker art från Persiska gräntsen, et slag åkerhöns Francolins kallade som intet äro nämnde i Syst[ema] Nat[urae] Turturdufwor, en opstoppad Onocrotalus. Jag wet och utwäg at få Gazella Africana, förutan en hop både bekanta och obekanta Fiskar, Foglar och Örter, som jag redan har, och hädan efter skal ständigt samla.

Täckes H[err] Archiatern göra mig den ähran och skrifwa mig til så får jag det bäst, om det skickas öfwer Marseille, eller öfwer Wien åt Constantinopel genom H[err] Resid[ent] Celsing.

Hos Herr[ar] Professorerne, i synnerhet H[err] Arch[iater] Rosén, Prof[essor] Ekerman, och Prof[essor] Hydrén beder jag ödmiukeligen H[err] Arch[iatern] täckes anmäla min wördnad

Jag framherdar med diupaste wördnad
Högädle H[err] Archiaterns
Ödmiukaste Tienare
Fredric Hasselquist.

Smirna d[en] 16/27 Decemb[er]
1749.

upSUMMARY

Fredrik HasselquistHasselquist, Fredrik
(1722-1752). Swedish. Physician and
naturalist, explorer. Studied under
Linnaeus and Lars Roberg 1741-1749. Went
to Egypt, Syria, Palestine, Cyprus,
Rhodes and the island of Chios. Died
near Smyrna. Son of Magnus and Helena
Maria Hasselquist, brother of Andreas
Hasselquist. Correspondent of Linnaeus.
reports to Linnaeus that, after a 16 weeks’ voyage, he has arrived in Smyrna in perfect health.

The voyage was uneventful; visits by birds like Motarilla, Emberiza,Frigilla and Alauda sometimes broke the routine, but they were not very popular as they usually forbode bad weather.

He caught some of these birds and stuffed them. He has described 30 birds but is disappointed with not having seen a Procellaria; they are said to be found only in the Indian Ocean. In mid-November he visited the island of Milo. The season was unfavourable for collecting plants, but he found the following: Leontodon, there is a reference to Flora SvecicaLinnaeus, Carl Flora Svecica,
exhibens plantas per regnum Sveciae
crescentes, systematice cum differentiis
specierum, synonymis autorum, nominibus,
incolarum, solo locorum, usu
pharmacopaeorum
(Leiden 1745).
Soulsby no. 408.
, 62 62, Nerium, Lentiscus, Pistcia, and a species of Anemone. The fig trees were full of blossoms. Somebody gave him a pot with Origanum Majorana.

Strangely enough, he witnessed how a female capercaille was shot in a palm tree. He did not know that this bird could be found on these latitudes. He also saw European woodcocks. Probably they moved here over the winter.

Among fishes he has described a Scomber not mentioned by PeterArtediArtedi, Peter (1705-1735).
Swedish. Ichtyologist. Close friend of
Linnaeus.
, and a Sparus, a new species, as well. In Smyrna he is being taken care of by Consul Anders RydeliusRydelius, Anders Swedish.
Swedish consul at Smyrna, where he met
Fredrik Hasselquist. Correspondent of
Linnaeus.
. He also sees the French Consul Monsieur Peisonel [Charles de PeyssonelPeyssonel, Charles de French.
French consul, Smyrna.
], the Dutch Count HochpiedHochpied, Dutch. Count,
Smyrna.
, and some Greek families.

The Collegium Medicum of this city consists of five Greek doctors who treat Hasselquist respectfully and invite him to discussions. Smyrna is an ideal place for a naturalist, rich as it is in birds, plants and marine life. The consul’s servants and horses are at his disposal, and he lives comfortably in a house where his needs are provided for.

Hasselquist is impressed by the large number of edible cockles here; he has seen about ten species. One, called pina by the Greeks, is rather big, half an ell. If an octopus tries to find shelter inside, it is eaten by the cockle, whereas a prawn lives in symbiosis with it and warns it of dangers. This has been confirmed by the Commission Secretary JustiJusti, ?. Secretary at the
Swedish consulate, Smyrna.
. Hasselquist has saved specimens of these creatures. He encloses a description of Fulica to be followed by more as soon as possible.

Hasselquist will not go to Constantinople and then to Syria as he first planned. It is easier to get a ship in Smyrna, and he hopes to go in the company of a visiting Armenian patriarch of Jerusalem. His constant problem is his shortage of money. If he could hire a servant to be his interpreter, it would be much easier to get information in places outside Smyrna, where European languages are not spoken.

Hasselquist entreats Linnaeus to do his utmost and use his influence to help him financiallly. The Archbishop [Henric BenzeliusBenzelius, Henric (1689-1758).
Swedish. Archbishop 1747-1758.
] has promised him a scholarship. He hopes to return home with an impressive collection of both living and dead specimens.

Rydelius has given him living Persian pheasants, incredibly beautiful Francolinus L, not mentioned in Systema naturae [Hasselquist refers presumably to the sixth edition, Systema naturae, 6th editionLinnaeus, Carl Systema
Naturae
6th edition (Stockholm,
1748). Soulsby no. 51.
], and turtle doves and a stuffed Onocratulus. He can also acquire Gazella Africana, lots of fishes, birds and plants.

Letters to Hasselquist are taken care of by Gustaf CelsingCelsing, Gustaf (1723-1789).
Swedish. Envoy at the Sultan in
Constantinople. Chief of the National
Board of Trade [Kommerskollegium].
. He sends his regards to the Nils Rosén von RosensteinRosén von Rosenstein, Nils
(1706-1773). Swedish. Physician
and professor of medicine. Colleague of
Linnaeus at Uppsala. The founder of
modern pediatrics. Correspondent of
Linnaeus.
, Petrus EkermanEkerman, Petrus (1696-1783).
Swedish. Eloquentiae professor, Uppsala.
and Lars HydrénHydrén, Lars
(1694-1789). Swedish. Professor of
poetry 1744 and of theology 1753,
Uppsala. Dean at the Uppsala cathedral
1764. Father of Anna Catharina Waldius
and father-in-law of Erik Waldius.
.

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (LS, VI, 313-316). [1] [2] [3] [4] [5] [6]

upTEXTUAL NOTES

a.
MS1 [annotations made by Linnaeus]