Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L1097 • Fredrik Hasselquist to Carl Linnaeus, 28 February 1750 n.s.
Dated 28 Febr. 1750. Sent from Smyrna (Syria) to Uppsala (Sweden). Written in Swedish.

Högädle H[err] Arehiater!
Nådige Herre!

Jag är nu i närmaste begrep at begifwa mig ifrån den ort, der jag några gånger haft hugneliga tilfällen, at med skrifwelse upwakta Herr Archiatern.

Jag har i desse dagar fått Turkiske Kejsarens resepass, och wäntar hwar dag at få lägenhet med något skepp at fortsätta min resa, som efter alt utseende först lärer gälla åt AEgypten, öfwer Cypern, til Alexandria och Cairo, hwarifrån jag tänker, med den högstes til hjelp, komma til min bestämda ort Palaestina. Jag hoppas at desse orter i en tilstundande härlig årstid, skola ge mig tilräckeliga ämnen til anmärkningar i Naturen, hwilka jag önskar at med tiden få nedlägga för H[err] Archiatern. Jag skal då, ej skatta mig lyckeligare, än om deribland finnas några som äro wärdige H[err] Archiaterns opmärksamhet, och benägna omdöme, då har jag wunnit det högsta ändamål jag kan åstunda, af mina ringa göromål.

Flora begynner nu i detta land at anlägga sin härlighet, Anemoner af sköna varieteter, pryda fälten, Hyacinthus Hort[us] Ups[aliensis] 1 et 3 stå öfwer alt ut med wägarna, Ranunculus (chelidon. minus) af en stor och skön varietet är allmänn i wingårdarna.

Mandelträdet blommar på bar qvist, och ger högderna et härligt anseende, der de äro blandade med de stadigt gröna Oljoträden. Jag önskar ofta at desse woro så wist Swenska, som Fumaria Fl[ora] Sv[ecica] 584. Draba 523 Thlaspi 532 här äro allmänne, tillika med åtskillige andre som jag finner wara så wäl Natoliens som Sweriges gäster.

Om Fikon-trädet har jag den äran at meddela följande omständigheter, som jag här inhämtat, och jag tyckt wara märkwärdiga.

At ägarena af Fikonaträd äro mycket angelägna om at den bekanta Flugan skal sticka Fikonen, och at de tro Sig gå miste om frukt då det intet sker.

At en annan fluga förföljer denna, och dödar henne til ägarens skada, hwilket at hindra, de stryka på trädet straxt nedan för grenarna, en färg som är blandad af gemen rödfärga och watn, öfwer hwilken den skadeliga flugan intet går. Sådana ringar har jag sett wara målade på träden öfwer alt, men hwad Insect det må wara, har årstiden ej tillåtit mig efterspana, til äfwentyrs är det en myra.

At de som sköta Fikonträden, ta de swarta Fikonen, (så kallas af dem Caprificus) träda dem op på en tråd i form af pärleband, som de hänga på de fruktbärande träd, hwilket de tro bidraga til god och ömnog frukt.

At Fikonaträden äro mycket utsatte för Skabb [Greek] Graec. hod. Denna skabben fick jag i går ömnogt se hwaruti den består, nemligen af en myckenhet Insect bon som sitta på barken af grenarna, stora som en kikärt, af conisk figur, nedkrammade ofwan til, med en liten Spets mit uti, af en ganska skör materia som mellan fingrarna lätteligen söndergnuggas, de bestå af 2 hinnor, af hwilka den inre är brun, och den yttre gråaktig, sådana sitta altid 3 tilsammans, och utgöra en 3angel. På så många trän jag fann dem woro de uttorkade, och jag har på intet sätt kunnat i dem finna något märke af lefwande eller dödt creatur, men jag twiflar intet om at wid tienlig årstid få se hwad kräk det är som sätter dem. At Caprificus mycket planteras omkring trägårdarna til lefwande gärdesgårdar; trän som jag intet skulle tro at wåra Swenske hushållare lära drista Sig at ge förslag på til samma bruk, men huru wäl det kunde låta Sig göra med Hedera, om den hos oss funnos til sådan ömnoghet som här, har jag lärt af de wackra plank denna wäxt utgör, omkring denna stadens illa häfdade trägårdar.

Mina beskrifningar som jag hit in til gordt af Diur, Foglar, Fiskar, Skridfä och wäxter, stiga wid pass til 500 stycken som alla äro fullkomligen beskrefne; hwar til jag kan lägga äfwen så många anmärkningar öfwer åtskilliga ämnen i Natural-Historien; så många af dem jag hinner at skrifwa rena, skal jag för min afresa ha den äran at til H[err] Archiaterns gunstiga wård och ompröfwande öfwerlämna; en följer här innelykt; jag wet intet om denna fogel är förr beskrifwen. Watnets aftagande, är här pä orten så tydeligt, at det knapt någorstädes kan wara lättare at bewisa, än här, at hafwet årligen minskas, uti innelykte bref til H[err] Secreteraren Elvius har jag yttrat mina tankar utförligen härom; men jag har några ännu mig förbehåldna. hwilcka. jag med tiden önskar få närwarande meddela H[err] Archiatern, dertil wil jag behålla dem för mig sielf.

Ändteligen täcktes ock H[err] Archiatern af sin wanliga godhet tillåta mig at rådföra om mit financewärk, som är det mästa jag har at sorga före. Jag twiflar icke om at H[err] Archiatern och til äfwentyrs andre mine gynnare, efter hand finna någon utwäg at föröka mine resepengar; men huru jag på en så aflägsen ort emedlertid skal bli hulpen, och icke komma i nöd, i brist af pengar, det är mig angeläget. H[err] Consuln Rydelius hwars godhet mot mig jag aldrig tilräckeligen kan berömma, och som jag bör sätta i deras antal som alramäst bidragit til befodran af min resa, har äfwen haft den omsorg at finna utwäg för mig at härute bli hulpen med penningar, på det sättet at jag i AEgypten kan få pengar af den som bär op wårt Levantiska Compagnies Consulat pengar, och då kunna de pengar som til min resa hädan efter bli samlade, lemnas til Lewantiske direction, hwarom jag anmodat dem at dra försorg.

Jag hoppas at H[err] Grill, och tillika andra af Compagniet, då H[err] Archiatern täckes föreställa dem omständigheterne, wisa Sig här wid benägne. Kongl[iga] Wettenskaps Academien kan och härwid mycket göra til saken, jag hoppas der finnas de som äro mig bewågne, på detta sättet kan min resa winna framgång, utan at någon med tiden der wid kan lida skada.

Jag hoppas intet behöfwa så mycken undsättning: jag Sparar så mycket möjeliget är, och ser ingen annan utwäg än at i brist af medel låta åtskilliga tilfällen gå förbi, som kunde tiena wid mit ändamåls winnande, men fodra kostnad; kanske at försynen öpnar wägar i framtiden för mig, eller någon annan af wår Nation, som ärsätter skadan, och fyller det som brister. Den högste förläne oss den tid, at wårt fädernesland kunde winna nytta och heder af det, som utlänningar gådt förbi på sina resor, wid hwilcka, så wäl som mäst alt annat wi blifwit de sidsta; men Gudi lof! derföre intet de sämsta. Huru hiertelig hugnad skulle det wara för mig at inhämta några ord från H[err] Archiatern; jag är försäkrad om at det kommer mig tilhanda, ehwar jag och är, endast at det kommer til H[err] Consuln Rydelius, hwilcket bäst sker öfwer Marseille.

Jag innesluter mig i H[err] Archiaterns wanliga ynnest och framhärdar med diupaste wördnad

Högädle H[err] Archiaterns
Ödmiukaste Tienare
Fredric Hasselquist.

Smirna d[en] 28
Febr[uarii] 1750.

upSUMMARY

Fredrik HasselquistHasselquist, Fredrik
(1722-1752). Swedish. Physician and
naturalist, explorer. Studied under
Linnaeus and Lars Roberg 1741-1749. Went
to Egypt, Syria, Palestine, Cyprus,
Rhodes and the island of Chios. Died
near Smyrna. Son of Magnus and Helena
Maria Hasselquist, brother of Andreas
Hasselquist. Correspondent of Linnaeus.
is now leaving Smyrna.

He has received a travel pass from the Turkish Emperor [Mahmud IMahmud I, (1696-1754). ?.
Sultan of the Ottoman Empire from 1730
to 1754.
]. The route will be via Cyprus to Egypt, where he will visit Alexandria and Cairo and then proceed to Palestine. Hopefully he will make interesting observations in nature, which he will with time present for Linnaeus.

Spring has come, and everywhere there are lots of anemones, hyacinths [Hyacinthus orientalis L. [Hasselquist refers to Hortus UpsaliensisLinnaeus, Carl Hortus
Upsaliensis, exhibens plantas exoticas,
Horto Upsaliensis academiae a sese
illatas, ab anno 1742, in annum 1748,
additis differentiis, synonymis,
habitationibus, hospitiis, rariorumque
descriptionibus, in gratiam studiose
juventutis
, I (Stockholm 1748).
Soulsby no. 424
] and a big and beautiful species of Ranunculus (chelidon. minus)[Ranunculus Ficaria L.] is very frequent in the winerys.

The almond tree bears blossoms on bare twigs, in beautiful contrast to the evergreen olive trees. Hasselquist wishes these trees were Swedish together with trees like Fumaria [Fumaria officinalis L], Draba [Draba verna L.] and Thlaspi [Thlaspi (capsella) bursa pastoris L.]. There are references to Flora SvecicaLinnaeus, Carl Flora Svecica,
exhibens plantas per regnum Sveciae
crescentes, systematice cum differentiis
specierum, synonymis autorum, nominibus,
incolarum, solo locorum, usu
pharmacopaeorum
(Leiden 1745).
Soulsby no. 408.
.

He has made the following observation about fig trees.

The owners of fig trees believe that there will be no fruit unless they are stung by the fig fly.

This fly has an enemy in another fly that kills it. In order to prevent this the owners paint red circles round the trunk below the branches.

The fig trees are often infested by insects. Hasselquist has seen lots of their nests, as big as a chickpea but empty.

The fig trees are often planted around the gardens as some kind of living fences; Hasselquist doubts if this would be done or recommended by Swedish farmers or economists.

Hasselquist has made about 500 descriptions of animals, birds, fishes, and plants, all of which he hopes to deliver to Linnaeus before his departure. He encloses a description of a bird. [Most of the observations Hasselquist made were later published in his Iter Palaestinum eller resa til heliga landetHasselquist, Fredrik Iter
Palaestinum eller resa til heliga
landet
(Stockholm 1757).
].

It is apparent that the sea is constantly receding, it could not be easier to give evidence of this than here. Hasselquist He encloses a letter to Pehr ElviusElvius, Pehr (1710-1749).
Swedish. Engineer and mathematician,
secretary of the Royal Swedish Academy
of Sciences.
[Elvius had died the year before], in which he has written in detail about this phenomenon. Hasselquist has more to say on this subject, which he with time will tell Linnaeus; until tehn he will keep it to himself.

Again, Hasselquist wish to consult Linnaeus on his financial situation. Anders RydeliusRydelius, Anders Swedish.
Swedish consul at Smyrna, where he met
Fredrik Hasselquist. Correspondent of
Linnaeus.
is extremely helpful in economic matters. He has found a way of directing money to Hasselquist in Egypt. There Hasselquist can get money through the Levantine Company. It is to this company that money for his expedition should be directed.

He hopes that Grill [presumably Claes GrillGrill, Claes (1705-1767).
Swedish. Merchant, owner of the iron
works of Söderfors, Österby
and Iggesund. Director of the Swedish
East India Company. Also known as an art
collector and patron of arts and
sciences. Brother of Anthoni Grill and
Johan Abraham Grill. Correspondent of
Linnaeus.
] and the Royal Swedish Academy of Sciences [Kungliga Svenska VetenskapsakademienKungliga Svenska Vetenskapsakademien,
Swedish. The Royal Swedish
Academy of Sciences, Stockholm. Founded
in 1739.
will arrange economic transactions accordingly.

Hasselquist tries to live as cheaply as possible, which also means that he must abstain from interesting projects just to save money. He is eagerly looking forward to news from Linnaeus. Letters will reach him wherever he is if they are addressed to Rydelius.

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (LS, VI, 323-326). [1] [2] [3] [4] [5] [6]

upEDITIONS

1. Iter Palaestinum eller resa til heliga landet (1757), p. 578-581 .
2. Bref och skrifvelser (1917), vol. I:7, p. 13-16   p.13  p.14  p.15  p.16.
3. Herr archiatern och riddaren Linnaeus i Lärda tidningar 1745-1780 (2007), p. 97-100 .