Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L1134 • Fredrik Hasselquist to Carl Linnaeus, 18 May 1750 n.s.
Dated 18 Maj 1750. Sent from Alexandria (Egypt) to Uppsala (Sweden). Written in Swedish.

Högädle Herr Archiater!
Nådige Herre!

Nu har jag den äran at upwakta H[err] Archiatern från en annan werldenes del än jag hit in til gordt. Jag kom d[en] 13 i denna månad hit til Alexandrie efter mer än 5 månaders wistande i Natolien.

Jag har sedt af de få dagar jag warit i AEgypten, på dess magraste ställe, at detta härliga land kan ge mig öfwerflödiga ämnen i Natural-Historien at arbeta uppå i alla 3 naturens riken. De 4 dagar jag sedt mig omkring ha gedt mig anledning at hoppas mycket. Det första jag gorde efter min hitkomst war at bese Dadelträden detta landets prydnad, och en god del af dess rikedom. Deras blomma war förbi, men jag hade icke dess mindre det nöjet at få se huru Araberna hielpa dess parning, at dermed. göra sig försäkrade om tilräckelig skörd af en wäxt som är så angelägen i deras hushållning, hwilcket de wetat många 100de år förr än någon Botanicus tänkt på könets åtskildnad bland wäxterne; och förr än jag fick fråga trägårdsmästaren om denna sak gaf han mig sielfmant efterrättelse här om, och wille wisa mig såsom en ganska curieux sak han och hon bland Palmerne eller Dadelträn, hwilcket han intet kunde föreställa Sig at jag såsom nykommen Frank förr wiste, emedan, som han sade, alla som tilförene kommit från Europa at bese detta land, ha ansedt denna hans berättelse antingen som en sannsaga eller et mirakel. Då Araben såg mig hågad at härom af honom bli underrättad, fölgde han mig med min Franska Drogman til et Palmträd, som war ganska rikt af späd frukt, och på hwilcket han så wäl som på alla de andra hade förrättat wigsel eller parning emellan han och hon, den tid de voro i blomma. Detta göra Araberna på detta sättet: Då den Spadix som har honblommor är utsprucken ur sin Spatha, söka de på de trän som ha hanblommor, hwilka de känna af öfning, en Spadix som ännu intet är utsprucken ur sin Spatha, denna öpna de taga ut Spadix och skära den långs efter i några delar, men akta Sig at skämma blommorna, et sådant stycke af Spadix med widhängande hanblommor Sticka de emellan de små quistarna af den Spadix som har Honblommor, längsefter, och wira sedan öfwer quistarna et palmlöf, i hwilcket tilstånd jag såg ännu största delen af de Spadices som buro sin späda frukt, men de instuckne hanblommorne woro bortwissnade. Härwid gaf min Arab mig följande at weta:

a. At om de intet på detta sättet para dadelträden så gå de miste om frukt.
b. At de altid bruka den försiktigheten at gömma några tilslutna Spathae med hanblommor ifrån det ena året til det andra; at anwända til denna nytta i fall hanblommorna skulle slå felt, eller lida någon skada.
c. At om Spadix af hanblommorna får spricka ut så är han oduglig til parning, han måste ha sin Swändom, så woro Arabens egna ord, hwilcken är förlorad i samma ögnableck som blommorna Spricka ut ur sit foder, derföre måste den som sköter Dadelträden altid passa på rätta tiden at hielpa parningen, som är nästan den endaste artikel af deras skötsel.
d. At då han öpnar Spatha, så äro alla hanblommorna fuktiga af et watn som liknar den finaste dagg, är af en söt och angenäm smak, som nog liknar den som Dadlarna ha när de äro färska, men nog finare och mera aromatisk, hwilcket min Drogman äfwen intygade, som i 32 år warit i AEgypten och altså haft nog tilfälle at smaka både blommornas nectar och dadlarna friska.

Så mycket har jag fådt weta om detta Naturens underwärk i et land der man ser det hwart år. Om Dadelträdens nytta, och åtskilliga deras andra egenskaper skal jag wid annat tilfälle ha den äran at lemna berättelse; jag hoppas i framtiden kunna lemna H[err] Archiatern en fullkomlig Historie af denna Palm, jag skulle önska att så wist få tilfälle at se alla dess släktingar.

De öfriga wäxter som jag häromkring sedt äro: Mimosa (Acac. AEg.) Vitex (agnus castus), Ricinus (palma Christi), Mesembryanth[emum] (ex quo [symbol] Kali), några slags Chenopodia, de siste äro wäxter af hwilka jag aldrig såg et species i Natolien, der eljest all ting wäxte; men det är ganska litet jag ännu sedt af AEgypten, Alexandria är dess eländigaste ställe, och endast en inlastningsplats för AEgyptens, Arabiens och Abysiniens rikedomar. Rosette tänker jag wil Gud snart se som är detta rikets trägård, och Nile som är dess Natural-Cammare. I Cairo wil jag biuda til at få några fragmenter af AEthiopiens och Arabiens Natural-Historie, om Opobalsamum har jag godt hopp at få weta dess historie, jag har redan af Mecca-farare fådt en hop underrättelser derom, och wäntar endast at wid detta årets slut af en Turk få et litet träd deraf, om det är möjeligt, eller åtminstone en gren och kan hända blommor, hwarom jag gordt anstalt. Det skulle wara mig ganska möjeligt ät få wäxten af Myrrha med Carawan från AEthopien til Cairo, men dertil fordras tid och någon omkostnad, jag skal göra så mycket nånsin är möjeligt. Om möjeligheten tiilåter så wil jag biuda til at göra et tåg åt öfre AEgypten, men härom kan jag ännu ej säga något wist förr än jag warit i Cairo. Palaestina som är mit hufwudändamål tänker jag wil Gud se instundande höstetid, och til äfwentyrs der förblifwa til nästkommande wår, på det jag må der få se twenne de förnämsta årstider i dessa länder neml[igen] höst och wår då all ting blommar.

Nu är min ödmiukaste begäran det H[err] Archiatern täcktes desförinnan göra mig den äran at få inhändiga dess skrifwelse, och då låta mig weta om något är hwarom H[err] Archiatern åstundar at jag i synnerhet skal göra mig underrättad, samt om H[err] Doct[or] Celsius har något synnerliget som jag i dessa länder bör eftersöka, jag söker alt, men kan genom dessa efterrättelser få tillfälle at skaffa uplysning i det som jag til äfwentyrs utan de samma gådt förbi.

H[err] Archiatern täcktes wara så gunstig och fråga H[err] D[octor] Celsius om Botanici Sacri tänkt på hwad den rättfärdigas träd [symbol] alm] 1. v. 3. är för en wäxt. David tillägger detta träd några egenskaper, som tydeligen ge til känna at han pekar på någon wiss wäxt, samma egenskaper äro och sådana at de intet kunna lämpas til någon annan än Nerium (Rhododaphne Auct.), som i dessa länder är til öfwerflöd. Et ord om Johannis Gräshoppor, som gifwit så stort hufwudbry åt de lärda. De som neka at denna heliga mannens mat warit desse Insecter, ha sin största tilflykt der til at samma kräk äro en obrukelig och onaturlig mat, men om de til at styrka sin tro, wilja fara hit til AEgypten, Arabien eller Syrien, och hålla till goda en måltid med Araberne, så skola de än i dag bland landets rätter få et fat stekta gräshoppor, den tid de kunna fångas, och efter all liknelse har samma spis wankat wid Johannis tid, de gamla tiders bruk äro här intet underkastade så många föränderliga moder. Johannis mat är här intet ansedd som onaturlig, och när jag en gång talte här om med en förståndig Graekisk präst, och sade at hos oss är en stark twist emellan de lärde om Johannes i öknen ätit et slags foglar eller en ört, samt tillika frågade honom hwilken mening han af dessa höll före wara rättast? swarade han mig med åtlöje at de lära wara lika rätta och lika galna båda twå; i deras församling har man aldrig tagit denna föda för annat än efter bokstafwen, hwilcket han intet wiste någon ting wara emot.

Innelykt. har jag den äran at öfwersända en Libellula, som jag tagit på Meteline ö i Arcipel, jag har aldrig sedt detta Species i Swerige, och wet intet om hon är swensk, då det är öfwerlopswärk at skicka den så lång wäg.[a][a] : MS1 [added in the left margin
of fol. 333r by the hand of
Linnaeus:"Detta insect war uttaget
på wägen af någon
owärdig siähl"
]

Et mått är här äfwen inneslutit, som innehåller tiockleken af den Platanus som är et underwärk i wår faders rike, jag menar Stanchio, Hippocratis födelsestad[b][b] : MS1 [added at the bottom of
fol. 333r by the hand of
Linnaeus:"13 1/2 aln i
omkretsen"
]
Samma träd har 47 grenar hwardera en famn tiock, understödde af stenpelare, och innefattande en widd som wist är så stor som Stockholms Stortorg, under hwilckas skugga åtskillige hus större och smärre, öfwer 20 til antalet äro bygde; jag menar mig här hafwa sedt en af de största, äldsta och märkwärdigaste inwånare i Naturens Wäxte-Rike.

Alla mina samlingar och anmärkningar som jag gordt i Natolien har jag lemnat i Smirna i H[err] Consulens Rydelii hus, jag skal ha den äran at lemna afskrifter af en stor del af dem, som jag i Concept har med mig så fort jag kan hinna, jag är ensam, hade jag endast någon som kunde hielpa mig at skrifwa, så skulle jag arbeta dubbelt så mycket, men hwar tager man bröd i öknen?

Jag slutar nu som förr med mit Finance wärk: jag hade i Smirna et bref från H[err] Cancellie-Rådet Carleson, som gaf mig et hugneliget löfte, och bad mig wara wid godt mod, med gunstig försäkran at ingenting skal felas mig, jag hoppas härpå och sätter min förtröstan i detta mål näst Gud til H[err] Archiatern jämte H[err] Cancellie-rådet.

En wiss omständighet om hwilcken detta tilfälle ej tillåter mig at tala, har yppat sig för mig, som skal göra min resa i AEgypten lindrig och fri från mycken kostnad; men sedermera i Palaestina och Syrien fodras wäl någon kostnad. H[err] Consuln Rydelius hwars godhet jag aldrig tilfyllest kan berömma, har åtagit sig at draga försorg för mina resepgr, jag hoppas at han och hans Principaler genom någon utwäg kunna bli förnögda.

Jag skickar detta bref med en Swensk Captain til Liworno Olof Zenius, hwilcken jag kommer at nämna emedan han är ifrån Falun, och i släktskap med H[err] Archiaterns famille. Han är en artig Karl, har rest på Lewantiska och AEgyptiska hamnar stadigt i 4 år, och anmodar mig at anmäla sin ödmiuka wördnad til H[err] Archiatern och dess K[iära] Fru, samt beder at H[err] Archiatern täcktes wid tilfälle låta hans anhöriga weta at han mår wäl. Jag innesluter mig i H[err] Archiaterns wanliga ynnest och framhärdar med diupaste wördnad

Högädle H[err] Archiaterns
Ödmiukaste Tienare
Fredric Hasselquist.

Alexandrie
d[en] 18 Maj[i] 1750.

upSUMMARY

On May 13 Fredrik HasselquistHasselquist, Fredrik
(1722-1752). Swedish. Physician and
naturalist, explorer. Studied under
Linnaeus and Lars Roberg 1741-1749. Went
to Egypt, Syria, Palestine, Cyprus,
Rhodes and the island of Chios. Died
near Smyrna. Son of Magnus and Helena
Maria Hasselquist, brother of Andreas
Hasselquist. Correspondent of Linnaeus.
reached Alexandria after five months staying in ”Natolien” [Anatolia=Asia minor].

The first thing he studied was the date palm. An Arab showed him the male and female flowers of these trees, and how they are made fruitful.

Hasselquist describes this in detail (a.-d.).

Other plants that he has studied are: Mimosa (Acac. Aeg.)[Mimosa Lebbek L.], Vitex (agnus castus), Ricinus (palam Christi), Mesembryanth (ex quo symbol Kali) [Mesembryanthemum copticum L.], and some species of Chenopodia. Alexandria is a miserable place where the riches of Egypt, Arabia, and Aethiopia are loaded. He wants to see Rosetta, ”the garden” of Egypt, and the Nile. In Cairo he will try to get some fragments of Ethiopian and Arabic natural history, e.g. Opobalsamum and Myrrh. He intends to go to Palestine this autumn and stay there until next spring. [Most of the observations Hasselquist made were later published in his Iter Palaestinum eller resa til heliga landetHasselquist, Fredrik Iter
Palaestinum eller resa til heliga
landet
(Stockholm 1757).
].

He would like to know if there are things that Olof CelsiusCelsius, Olof (1670-1756).
Swedish. Orientalist and theologian,
professor at Uppsala. Botanist and plant
collector, benefactor of Linnaeus.
Correspondent of Linnaeus.
wants him to concentrate on.

Linnaeus can ask Celsius if he knows what ”the tree of the righteous” in the Book of Psalms refers to. Hasselquist believes it must be a Nerium (Rhododaphne Auct.).

In Sweden many learned men cannot believe that John the Bapist could have eaten locusts, as it says in the Bible, and try other explanations. However, the Bible tells the truth; in Egypt, Arabia, and Syria locusts are a natural dish.

Hasselquist encloses an insect, Libellula [Ephemera Coa], found on the island of Meteline. He has never seen this kind of species in Sweden and does not know, if it can be found there, in that case it would be unnecessary to send it such a long way. [In the left margain Linnaeus has added the following remark: This insect was taken out [from the envelope] of some unworthy soul [person], fol. 333r, folio page 7].

He reports an enormous plane tree on the island of Stanchio [Cos], the birth-place of HippocratesHippocrates, (460 BC - ca.370
BC). Greek. Physician, generally
referred to as the Western Father of
Medicine.
, one of the biggest, oldest and strangest creatures in the realm of nature. [At the bottom of the folio page Linnaeus has added a note on the dimensions, fol. 333r, folio page 7].

He has left all his collections and annotations in Smyrna with Anders RydeliusRydelius, Anders Swedish.
Swedish consul at Smyrna, where he met
Fredrik Hasselquist. Correspondent of
Linnaeus.
. He will make clean copies of some manuscripts and send them to Linnaeus, when time permits. He is alone, if he had had at least someone who could help him to write, he could have worked twice as much.

In Smyrna Hasselquist received a letter from Edvard CarlesonCarleson, Edvard (1704-1767).
Swedish. Public official. President of
the Swedish Board of Commerce.
Accompanied Carl Fredric von Höpken
on his voyage to the Orient. Father of
Adolf Ludvig Carleson. Correspondent of
Linnaeus.
, who promised him that money was on its way.

In Palestine and Smyrna he will need more money. Rydelius has promised to arrange this for him.

A Swedish captain, Olof ZeniusZenius, Olof Swedish. Captain.
, will take this letter to Livorno. He is from Falun and a relative of Mrs Linnaeus’s [Sara Elisabet MoraeaMoraea, Sara Elisabet
(1716-1806). Swedish. Linnaeus’s wife.
Daughter of Johan Moraeus and Elisabet
Hansdotter Moraea. Mother of Carl
Linnaeus the Younger and of Elisabeth
Christina, Louisa, Sara Christina and
Sophia Linnaea.
], family. He has sailed to the Levantine and Egyptian ports for four years and sends his warmest regards, at the same time as he askis of Linnaeus to tell his family [in Sweden] that he is well.

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (LS, VI, 329-334). [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9]

upTEXTUAL NOTES

a.
MS1 [added in the left margin of fol. 333r by the hand of Linnaeus:"Detta insect war uttaget på wägen af någon owärdig siähl"]
b.
MS1 [added at the bottom of fol. 333r by the hand of Linnaeus:"13 1/2 aln i omkretsen"]