Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L1170 • Fredrik Hasselquist to Carl Linnaeus, 7 September 1750 n.s.
Dated 7 Septemb. 1750. Sent from Cairo (Egypt) to Uppsala (Sweden). Written in Swedish.

Högädle H[err] Archiater!
Min störste Gynnare!

Det är andra gången jag nu har den äran at upwakta H[err] Archiatern ifrån AEgypten, och det ifrån dess hufwudstad. Jag bör så ofta möjeliget är häruti fullgöra min skyldighet så wäl at lemna H[err] Archiatern underrättelse om mina göromål under min resa, som ock at på något sätt ärsätta saknaden af den förmon hwilcken jag ej kan äga, at närwarande få wisa min wördnad.

Sedan mit sista, har jag sedt mig widare omkring i AEgypten, och haft tilfälle at lära känna et land som säkert är et bland de märkwärdigaste på wårt jord klot.

Hwad jag har haft tilfälle at göra i Naturalhistorien, täcktes H[err] Archiatern inhämta af hosföljande förtekningar. Jag kunde öka dessa med et större antal, men jag har welat opnämna de förnämsta, och dem jag haft tid at utarbeta så mycket möjeliget är, under en resa der man ej har tilgång på Auctorer, som äro nödige at jämnföra. Jag bifogar några beskrifningar, hwilcka om H[err] Archiatern finner wärdige at gillas, har jag wunnit alt det jag önskar.

Beskrifningen om Sali ammoniacs förfärdigande har jag welat meddela Kongl[iga] Wettenskaps-Academien, sådan som jag den sammanfattat, på det ställe der det förfärdigas. Jag hoppas at den intet torde wara obehagelig, så mycket mer, som den är, så wida jag wet, den första, som är utförligen gjord på sielfwa orten, och af et åsyna witne. Jag lemnar den under öpet couvert til H[err] Archiatern, med ödmjuk anhållan det H[err] Archiatern täcktes läsa genom den samma, och sedan sluta til förseglingen, samt öfwerskicka den til Kongl[iga] W[etten]sk[aps] Academien.

Jag har ej nämt i mina förtekningar om Pyramiderne i AEgypten, om Mumierne och deras grafwar. Jag bör dock icke förtiga, at jag sedt dem, hwilket gör til fyllest, at widare uppehålla mig wid desse saker woro, at falla i ämbetet för alla båtsmän, hwilcka icke underlåta, at widlöftigt omtala widden och diupet, och högden och bredden af desse owanlige ting, hwilcka nu mera ei förtiena en förnuftig resandes yttersta opmärksamhet, sedan de äro sedde af mång tusend.

En annan ting skattar jag mig mera lycklig at hafwa sedt i AEgypten, som wärkeligen ensamt förtienar en resa til detta land; jag menar Nilens flödande, hwilcket man med rätta kan kalla et Naturens underwärk, underhielpt af konsten. Det artigaste är at Egyptiska fälten ha at tacka wåra Nordiska bärg för sin fruktbarhet, och följakteligen landet för sin lycksalighet. Detta är en sak, som utan twifwel ej är obekant för wåra Physici, emedan den är allmänt ärkänd bland Egyptens wisa, hwilka haft det från sina mästare genom många leder. Deras sats är at watnet, som årligen öker Nilen stiger op från jorden wid dess norra pol, förwandlas til skyar och reser sålunda, när desse ha fogelig wind öfwer Europa och Africa, ända til Montes Lunae i AEthiopien, hwarest det faller ned i regn, rinner i ymnoghet ut för bergsklipporna och samlar Sig i Nilen, som der har sit ursprung, och nedan för dess fall, ledes genom Canaler öfwer hela Egypten, efter de gamla Egyptiers wisa anstalt. Sådan är meningen om Nilens flödande hos dem af Egyptierna, som tro Sig ha någon insigt i Naturen, af hwilka här ännu finnas några, som härstamma ur Arabiska Scholan.

Jag har tyckt detta wara wärdt at omröra sådant som jag det fått och wil lemna andra anledning at. efterspana, om någon nyttig underrättelse kan hämtas härifrån, i en sak som är utom min cirkel.

Jag blir häldre wid det mig tilkommer, och talar om det som Bo-taniken kan wänta til sin förökning eller uplysning från Egypten. Om detta har jag nu en helt annan idée, än Alpinus gaf mig i Swerje. Denna Auctor gaf mig de tankar, at jag i Egypten skulle finna en Botanisk skattkammare; men det är ej så. Egypten frambringar rätt få wäxter af Sig Sielf. Det mästa, som här finnes af vegetabilier och det som af Alpinus är anteknat, är här planteradt, och underhålles med människlig hand. Man finner altså här en Flora Oeconomica, som ofelbart är en af de rikaste under solen. En ymnighet af spannemål, hwete, korn, bönor och lintsor, en rikedom af Ris, ett öfwerflöd af Lin, som detta land årligen frambringar, intyga detta, jämte den myckenhet af Indigo, Safflor, Dadlar, Cassia och Senna, hwarmed landet riktar sina besittare. Landets, och årstidernas beskaffenhet är sådan, at den intet tillåter många plantas spontaneas framkomma, hwarom jag hoppas om den Högste så täckes få utförligare meddela mina anmärkningar med H[err] Archiatern en annan gång.

Av alt det här planteras har jag samlat blommor och frön, och alt det jag funnit wildt, har jag anteknat, beskrifwit och samlat.

Det mästa som förnöjer mig af det jag funnit här i wäxtriket är den kundskap jag inhämtat om Dadelträdet och Cycomorus, twänne wäxter, som allena kunde förtiena en Botanists resa til Egypten.

Om det förra har jag med tämmelig lätthet samlat alt det som hör til dess fullkomliga känning, men det sednare har gifwit mig så mycket mer möda: det är et träd, som til sin Fructification, sin art at wäxa, lefwa och dö, är ofelbart et af de alra sällsammaste i hela wäxtriket. Jag har öpnat icke hundrade, utan tusendetals af dess Fikon (receptacula), innan jag kunnat få någon rättelse på dess Fructification, ändteligen har jag dock häruti fått lius. Det har Calyces hermaphroditos och Masculos särskilda som Ficus vulgaris, men de sednare äro nog skilda från dennas.

En Cynips har sin boning och arbetar uti Calycibus masculis, men om den nånsin går in i Calycibus hermaphrod. och om den bidrager något til foecundation, har jag mycken anledning at twifla; dock wil jag skaffa mig widare uplysning om detta. Det är äfwen besynnerligt med denna wäxten, at calyc. masc. äro dugliga, och kunna ätas; men hermaphrod. tiena til ingen ting; twärt om mot Ficus vulg.

Jag skal biuda til at skicka öfwer en telning af detta träd til Upsala trägård, nästa år, wil Gud, tillika med Musa, Nabca (Rhamnus) etc.

Jag wille tala om Musa wäxternas Drottning, men hon biuder mig tiga, sedan hon haft den lyckan, at af den störste mästare bli så fullkomligen beskrifwen. En rolig sansaga wil jag dock anföra, som är gängse bland Egyptens Trägårdsmästare om Musa: de säga at den kan frambringas, om man tar en Dadelkärne och sätter i roten af Colocasia, och at detta warit dess första ursprung: en besynnerlig Skapelse-Historia. Jag har frågat dem om de nånsin försökt detta, efter de påstå så hårdt, at det slår in, då de swarat nej, och at det icke lönar mödan, emedan wäxten framkommer så lätt af Sig Sielf: et fabulosa juvant. Wid denna tiden äta wi dageligen mogna dadlar och frukten af Mauz; om det stodo til at önska, at fortbringa några korgar här af til Upsala, så wist som jag skulle med glädie affärda dem. Man talar i Europa om de länders lycksalighet, som ha sådana härliga frukter: jag tilstår de äro gode, at smaka en eller annan gång; men för mig, ehuru jag öfwerlefwat den ålder, då dylika saker behaga som mäst, skulle jag dock gerna byta mig til en half span af wåra goda Swenska äplen, för en tunna dadlar, och i Egypten skulle jag finna tusendetals, som wille göra samma handel.

Äplen äro här sällsynta. De föras hit från Sinai bärg, der Graekiske Munkarna, ha sköna trägårdar, fulla med de härligaste Äple-och Päron-trän, hwarifrån utan twifwel de skönaste varieteter som finnas i Europa hafwa sit ursprung.

Efter all liknelse lärer jag komma at bli quar i Egypten öfwer winteren, ehuru jag wäl Skulle önska at ju förr ju häldre få utgå ur träldomsens land. At resa i Egypten är ingen ting mindre än angenämt. Det är et land, som är regerat af rebeller hwilka warit slafwar, och altså är lätt at föreställa Sig hurudan ordning och politie der kan wara. Knapt kan en Christen på någon ort vara mer föraktad och sämre hållen än här. Det kan wäl förakt wara mer frätande, än at en Christen ej har lof, at rida på annat, än en åsna, och at han til at öka harmen, måste stiga af sin åsna, då han möter en sådan canaille, som för några dagar sedan, kanske, warit en röfware, och för sin färdighet at mörda, blifwit antagen wid någon plats såsom befälhafwande, ibland en hop rebelliska Soldater. Sådant är wårt öde dageligen; och til at undwika alla de olägenheter för hwilcka man är utsatt, måste wi lefwa liksom i Civil arrest, hålla oss mäst inne i wåra Kamrar, och när wi wilja gå ut i staden eller på landet, anförtro oss i Krigsknektarnas händer, hwilcka ledsaga oss med stafrar och spiut mit igenom sina arga bröder. Det är altså plikta för sina missgerningar, at resa til Cairo, och lefwa der någon tid.

Jag är dock altid wid lustigt mod, och Cairos besynnerliga lefnadsart ger mig stundeligen anledning til åtskilliga roliga reflexioner, som göra at jag glömmer at ledas.

Til äfwentyrs torde jag i winter få tilfälle at göra en resa til öfre Egypten i sällskap med någre Ängelsmän som wäntas hit. Om den sker, är jag försäkrad at den skal löna mödan.

Nästa wår, wil Gud, tänker jag bese först Palaestina, sedan Syrien, berget Libanon och andra märkwärdige orter; hwilcken resa jag med större bequämlighet hoppas mig kunna göra i et land der Frankerne äro mer ansedde, och ha större frihet.

Jag skulle önska at ha någon instruction af at köpa op Arabiska Manuscripter för wårt Bibliotek, hwilcka här kunna finnas de alraskönaste och för godt köp. Andra nationer ha samlat nog härifrån; detta tilfälle woro tienligt at äfwen wåra lärda deraf betiente Sig, til wår nations heder. Igenom den bekantskap jag skaffat mig med några lärda Araber, har jag förwärfwat mig några i medicin och Natural-Historien. Jag Skulle med mycken lätthet häruti kunna tiena wårt Bibliothek, om jag woro derom anmodad, och hade det i händerne hwarmed jag skulle görat.

Jag anförtror min lycka näst Gud i H[err] Archiaterns gunstiga försorg och lefwer med diup wördnad

Högädle H[err] Archiaterns
Ödmiukaste Tienare
Fredric Hasselquist.

Cairo d[en] 7
Septemb[ris] 1750.

upSUMMARY

Not yet available

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (LS, VI, 337-342). [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9]