Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L1176 • Carl Linnaeus to Kungliga Svenska Vetenskapsakademien and Pehr Wilhelm Wargentin, 10 November 1750 n.s.
Dated 1750 d. 30 Octob.. Sent from Uppsala (Sweden) to Stockholm (Sweden). Written in Swedish.

Min Herre.

Jag skall biuda till at skrifwa något om stenen till nästa post. emedlertid bör Min Herre slå upp för Herren Acta Petropolitana Vol. 3 p. 246, der Gmelin beskrifwit dem.

Balsberget i Skånska Resan 85.

Breynii polythalamia, som jag menar finnas på stockholms bibliotheque.

Fisken som blef mig sänder förliden sommars war en Stämm, Faun[a] Suec[ica] 325. Will M[in] H[err]e hafwa hans figur, så har jag den låtit afrita, emedan fisken är på många ställen beskrifwen, men ej afritad.

Min Herres
hörsamme tjenare
C[arl] Linnaeus.

1750. d[en] 30 octob[obris]

[a][a] : MS1 [illustration on fol.
2
]
Ortoceroten är et species Nautili Syst[ema] Nat[urae] p. 75 n. 234: 3. Petrificatet äller stenen där af Helmintholithus Nautili. Syst[ema] Nat[urae] 186.

Kallas Pesar i W[äster]göthland.

Dartar på Öland.

Snäckan är aldeles lik den ordinaire Nautilen, men rätt och rak, och ej går i krom. Skalet är innan till afdelt med många twärskahl äller diaphragmata, som alla äro med et hohl genomborade, och dessa holen ligga alla närmare den ena sidan; hwarföre stenen, slipad i tu, wisar tydeligen desse gångar och twärstrek med hwita ränderna, men twärskalen giöra iholige concamerationer, hwilka mästedels upfyllas med grå kalk, under tiden finnas doch få äller flere camrar dels tomme, dels med crystaller ifrån sidorne anskiutande.

ingen meniska har warit så galen, at han trodt denna sten blifwa af aparte snäcker, som satts ihop och på ändan äfter hwarandra, som Lectoren tänker.

at förlägga hans sats om crystalliseringen, är ej mögligt; ty sielfwa absurditeten stoppar till munnen, och giör at man flatnar: e[xempli] gr[atia]. jag will påstå at Horn på en oxe äro wuxne per crystallisationem; at en kykling blifwer i ägget per crystallisationem.

Detta är intet polyêdrum, intet salt, altså ej crystall.

sådana skahl finnas än uti museis curiosor[um] opetrificerade.

at de fås sällan är orsaken at diuren hålla sig ibland och under Sargazo, på största diupet, komma aldrig till stränderne.

De hafwa kommit hit då Sargazo här låg, wid den tiden, Adam bodde i Tielkestad äller kanske något senare, då här war haf, de förökte sig, wäxte, dogo, blefwo här begrafne men kalkskalen gick ej till jord, utan blef oförändrad, nedsiunkte i leran, blef med henne till sten.

jag ser ej hwad det behöfwes at widlöftigt förlägga när snäckan än finnes i werlden; så distinct ifrån alla andra; fast hon ej mera finnes här på landet lefwande äller i siön? hwarföre hon komit hädan wet jag ej mer än hwarföre Kullasillen gådt från Östersiön till Westersiön.

Men kanske desse diuren woro med ibland dem, som Assessor Tilas dömt till olyckan uti chaos, som woro försene at löpa ut, altså blefwo quar sittande; se Tilas’ Tahl hållit för Wettensk[aps] acad[emien] då han aflade sit praesidium.

upSUMMARY

In his letter to the Secretary of the Royal Swedish Academy of Sciences [Kungliga Svenska VetenskapsakademienKungliga Svenska Vetenskapsakademien,
Swedish. The Royal Swedish
Academy of Sciences, Stockholm. Founded
in 1739.
, i.e., Pehr WilhelmWargentinWargentin, Pehr Wilhelm
(1717-1783). Swedish. Astronomer and
statistician. Secretary of the Royal
Swedish Academy of Sciences since 1749.
Correspondent of Linnaeus.
], Linnaeus refers to Acta Petroplitana, vol 3, p.246, where Johann Georg GmelinGmelin, Johann Georg
(1709-1755). German. Voyager, botanist
and chemist. At the initiative of
empress Anna of Russia he spent ten
years (1733-1743) exploring Siberia. In
1749 he became professor of botany and
chemistry at Tübingen. Together
with his nephew Samuel Gottlieb he wrote
Flora Sibirica (1747-1769).
Correspondent of Linnaeus.
describes the petrification in question [“De Radiis articulates Lapideis”Gmelin, Johann Georg “De Radiis
articulates Lapideis”, Commentarii
Academiae Scientiarum Imperialis
Petropolitanae
III (1728), 246-264.
].

Balsberget is mentioned in Skånska ResaLinnaeus, Carl Skånska
resa, på höga
öfwerhetens befallning
förrättad år 1749. Med
rön och anmärkningar uti
oeconomien, naturalier, antiquiteter,
seder, lefnadssätt
(Stockholm
1751). Soulsby no. 209.
, p. 85.

Johann Philip Breyne’sBreyne, Johann Philip
(1680-1764). German/Polish. Zoologist
and physician in Danzig. Son of Jacob
Breyne. Correspondent of Linnaeus.
De PolythalamiisBreyne, Johann Philip
Dissertatio physica de polythalamiis,
nova testaceorum classe, cui
quædam præmittuntur de
methodo testacea in classes et genera
distribuendi. Huic adjicitur
commentariuncula de belemnitis
prussicis; tandemque schediasma de
echinis methodice disponendis. Cum
figuris. De polythalamiis, nova
Testaceorum classe
(Gdansk 1732).
is available in the Stockholm library.

The fish Linnaeus received a year ago was a “Stämm” [in Swedish], and he refers to Fauna SvecicaLinnaeus, Carl Fauna Svecica
sistens animalia Sveciae regni:
quadrupedia, aves, amphibia, pisces,
insecta, vermes, distributa per classes
& ordines, genera & species. Cum
differentiis specierum, synonymis
autorum, nominibus incolarum, locis
habitationum, descriptionibus
insectorum
(Stockholm, 1746).
Soulsby no. 1151.
, p. 325, Linnaeus offers a drawing of it.

P.S. Linnaeus comments on “Ortocerot”, a species of Nautilus, and he refers to Systema naturae 6th editionLinnaeus, Carl Systema
Naturae
6th edition (Stockholm,
1748). Soulsby no. 51.
, p. 75, n. 234:3, and to Helmintholithus Nautili in Systema naturae p. 186.

Linnaeus refutes the “absurd” opinion of the lector [Petrus FrigeliusFrigelius, Petrus (1708-1791).
Swedish. Lector, Kalmar. Thereafter
vicar of Madesjö.
] that this stone has been built up by a series of separate shells; likewise absurd is his theory about crystallisation. The rarity of Nautilus is due to the fact that it lived very deep in the Sargasso Sea far from the coast. It is a remnant from the period when the Sargasso Sea covered this part of Europe. It died and was preserved in the mud.

Maybe Nautilus was stuck here when the Sargasso Sea receded, as Daniel TilasTilas, Daniel (1712-1772).
Swedish. Nobleman. Mineralogist,
official heraldist, genealogist.
Correspondent of Linnaeus.
suggested in a speech in the Academy in 1742 [Linnaeus refers to Stenrikets historiaTilas, Daniel Stenrikets
historia utförd i det wid praesidii
afläggande håldne talet in
för Kongl. Swenska
Wetenskaps-Academien den 14. april
1742
(Stockholm, 1742).
].

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (KVA, Carl von Linnés arkiv). [1] [2] [3]

upEDITIONS

1. Svenska arbeten (1878), vol. 1, p. 227-231   p.227  p.228  p.229  p.230  p.231.
2. Bref och skrifvelser (1908), vol. I:2, p. 154-157   p.154  p.155  p.156  p.157.

upTEXTUAL NOTES

a.
MS1 [illustration on fol. 2]