Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L1200 • Carl Linnaeus to Kungliga Svenska Vetenskapsakademien and Pehr Wilhelm Wargentin, 1 January 1751 n.s.
Dated 1750 d. 21 Decembr.. Sent from Uppsala (Sweden) to ? (). Written in Swedish.

Min Herre.

jag tackar M[in] H[erre] för sit ömma bref; Det är sött at hafva någor wän i motgången; alla andre mine wänner hafwa mäst öfwergifwit mig; Ingen som jag sökt giöra någon tienst har warit som ej betalt mig med ondt, utom M[in] H[erre] och Profess[or] Strömmer.

Om Assessor Thue blifwer ledamot så skall det wara mig kiärt som jag ser at han är en solider man; doch ingalunda för min skull, ty det är en herre som jag ej kiänner mer än af brefwet och skrifterne.

At komma till den brännande texten, så kan jag heligt försäkra at det mig så litet angår om bonden swediar äller icke, som det angår mig om han rökar äller icke en pipa tobak.

Om det är skadeligit at bränna äller icke skall mig ej bry. fast detta kunne kanske på bägge sidor lika bevisas. Intet skall jag blifwa opponens emot ifwer uti en sådan sak.

jag har tagit min Resolution, at omtrycka det bladet om swediande; och på slutet ej nämna et ord där om, så slipper jag at blifwa object; och detta blifwer helt fast. och jag låter andra tänka hwad de willia, och skrifwa hwad de trösta.

Emedlertid har detta warit mig en fatal tid.

wij arme menniskior wij arbeta och sträfwa; wij giörom oss till slafwar; wij unne wår kropp ej ro om nattena; och det at meritera, at winna gunst och nåd; at giöra oss skickelige; och wår winst på slutet blifwer hat, onåd och grämmelse. Där på har jag änteligen sedt öfwertygande prof.

om jag frågar mig hwad jag haft för all min flit, oro och arbete här wid Academien; så finner jag mig haft en Archiaters character med 100 ducaters omkostnad; och det är alt.

Där emot ser jag andra i lättia, genom konst kommet till förmoner.

jag måste nu prisa Matthesii wishet för min dårskap. han har unt sin kropp mycken ro, som jag mördat för min. han har wunnit alt det jag wunnit, men spart sin kropp och sin siähl.

Nog har jag ofta wågat mig ut på hafwet at hämta guld ifrån Ophir; jag har hemkommit med krafter, med sönderslagit skepp och refne segel; och då jag wågar mig här näst uht, så må jag wähl förgåss.

Nog har jag skaffat mig hat med min flit.

jag wille önska at jag kunne giöra det till intet.

I, M[in] H[erre] som få lefwa äfter mig, tillskrif ej mig såsom lättia, om I intet mera hörer mig, utan tillskrif det tiderne och ödet.

Lär i tida at se på hwad usel fot wårt hopp grundar sig, och huru sleprig gynnares gunst är; nu ser I det i en annor, som M[in] H[erre] en annor gång lärer få smaka sielf.

jag förstår mycket wähl hwem som illa utfört mig hos Herren. Profess[or] Burgmeister den jag sökte på alt sätt at fägna i mitt hus. jag undrade hwarföre han begynte den discursen 4 à 5 gånger. Han sade sig wara af den tankan at swediande ej skadade, jag förestälde saken på begge sidor, utan at wetta af hwarken Räf äller orm. Detta war betalning för det jag recommenderade Lijdbeck till Trägården i Lund, och ej hade så tiok hud att jag kunne recommendera den som kiöpt sig ett stort herbarium i Lejden, utan at kienna hwar 100de ört.

Tänk M[in] H[erre], kunne H[err] Baron Hårleman stielpas af så ringa sak, som likwähl af allmänheten är kiänd för den fastaste, hwad skall då icke andra swagare swikta?

Lyckelig den som ställer så sin wandel at han intet mera gapar äfter än det han har; ty huru snart snafwar han icke på de brantaste klippor.

jag uttröttar M[in] H[erre] och min wän med klagan.

jag har warit swag och siuklig alt sedan i somars jag låg siuk. Då kroppen är swag är ock sinnet sådant äfwen med. en sådan sensibel dör lät af alternation, men en frisk och stark sällan. Desse stöter jag har haft, hafwa smidt spikar det mästa de kunnat. Snart slipper jag wara mått för alla skott.

Giör mig den tiensten och gå till H[err] Baron Hårleman, säg honom at det som är tryckt om swediande, skall omtryckas, och at i återresan aldrig et ord skall inryckas där om, så visst som jag will hafwa min Guds nåd. Gud gifwe at den axiomen gullo så hos meniskior som hos Gud och naturen, at sublata caussa tollitur etiam effectus.

Gud gifwe H[err] Secreteren med nästa ingående åhr all säll¬het, och beware Eder från det som fräter siähl och sinne.

jag är
Min Herres
upprichtigaste tienare
C[arl] Linnaeus.

Upsala 1750
d[en] 21 Decembr[is]

upSUMMARY

Linnaeus thanks the Secretary of the Royal Swedish Academy of Sciences [Kungliga Svenska VetenskapsakademienKungliga Svenska Vetenskapsakademien,
Swedish. The Royal Swedish
Academy of Sciences, Stockholm. Founded
in 1739.
, i.e., Pehr WilhelmWargentinWargentin, Pehr Wilhelm
(1717-1783). Swedish. Astronomer and
statistician. Secretary of the Royal
Swedish Academy of Sciences since 1749.
Correspondent of Linnaeus.
] for his letter [this letter has not come down to us]. It is good to have a friend in a time of adversity. Linnaeus has lost all his friends except Wargentin and Strömmer [Mårten StrömerStrömer, Martin
(1707-1770). Swedish. Astronomer,
professor in Uppsala from 1745.
].

As far as Linnaeus is concerned, Andreas ThueThue, Andreas (-1751).
Norwegian. Pharmacist, Fredriksstad,
Norway.
can become a member of the Academy.

In his Skånska ResaLinnaeus, Carl Skånska
resa, på höga
öfwerhetens befallning
förrättad år 1749. Med
rön och anmärkningar uti
oeconomien, naturalier, antiquiteter,
seder, lefnadssätt
(Stockholm
1751). Soulsby no. 209.
, Linnaeus has a passage about slash-and-burn farming which has been received with criticism by Carl HårlemanHårleman, Carl
(1700-1753). Swedish. Nobleman,
architect, royal superintendent.
Correspondent of Linnaeus.
and put a strain on their friendship. Hårleman intimated his opinion to the Secretary who forwarded it to Linnaeus.

To Linnaeus this is not a very important issue, and he is willing to reprint this section.

However, Linnaeus is despondent: he realizes that the reward for hard work and long study to achieve competence and a position is hatred, disgrace and envy.

On the other hand, he can see how other people, living in sloth and leisure, are promoted and honoured.

Linnaeus praises Gabriel MathesiusMathesius, Gabriel (1705-1772).
Swedish. Professor of theology,
Uppsala.
whose celebrity and excellence as a drunkard made him professor of mathematics.

And Linnaeus reflects: I have often ventured out on the sea to take home gold from Ophir [a reference to the Bible, 1 Kings 9:26: 10:11]. I have returned home powerless, with my ship wrecked and with torn sails; next time I shall probably be lost.

Linnaeus is sure that it is his diligence and industry that has created this hatred against him, and he believes that Johan Henrik BurmesterBurmester, Johan Henrik
(1720-1770). Swedish. Professor of
economics, later of eloquence and poetry
at Lund. Correspondent of Linnaeus.
lies behind the slander. Could it has something to do with the recommendation Linnaeus made for Eric Gustaf LidbeckLidbeck, Erik Gustaf
(1724-1803). Swedish. Professor of
natural history and economy at Lund.
Studied under Linnaeus. Accompanied
Linnaeus as secretary on his
Västgöta journey in 1746.
Correspondent of Linnaeus.
.

Linnaeus has been ill for a long time and is still weak which can explain his state of mind.

He asks the Secretary to contact Hårleman and tell him that the whole section in his Skånska Resa about slash-and-burn will be revised. When the reason for their disagreement is eliminated, he hopes that their former good contact will be restored.

upMANUSCRIPTS

a. contemporary copy (KVA, Bergius, XV, 58). [1] [2] [3]

upEDITIONS

1. Svenska arbeten (1878), vol. 1, p. 248-255   p.248  p.249  p.250  p.251  p.252  p.253  p.254  p.255.
2. Bref och skrifvelser (1908), vol. I:2, p. 165-168   p.165  p.166  p.167  p.168.