Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L1302 • Fredrik Hasselquist to Carl Linnaeus, 29 August 1751 n.s.
Dated 29/18 Aug. 1751. Sent from Smyrna (Syria) to Uppsala (Sweden). Written in Swedish.

Smirna d[en]29/18 Aug[ustii] 1751. Högädle H[err] Archiater.
Nådige Herre.

Efter min återkomst från min Egyptiska och Palestinska resa til Smirna, har jag nu första gången den äran at upwakta H[err] Archiatern. Jag hade tänkt at för denna gången fåt efterkomma denna min skyldighet i Constantinopel, dit jag wärkeligen stälde min kosa då jag war i Syrien; men himmelen som i år utbredt öfwer denna ort alla de plågor som finnas i dess wredes förrådskammare, har tilbaka hållit mit upsåt til en tid med denna ortens besökande.

Der har innom 3 månaders tid i Constantinopel warit en päst som stundom borttagit 10-til 12000 siälar om dagen, en wådeld som warat i 24 timars tid, och lagt många 1000 hus i aska, och bland andra Janissairernes corps de garde, en Jordbäfning och en storm med hagel som förstördt efter berättelse 40000 båtar och dödat en hop af deras roddare, en början til upror bland krigsfolket som hotat regeringen med undergång, hwarwid ej heller felats hungersnöd, det behöfwas ej ñera skäl at afstyrka en resande från en orts besökande; men så snart jag får spörja at den högste dragit in sit ris det han utsträkt öfwer denna plats, så wil jag bege mig dit, at se hwad Naturalier en så namnkunnig ort, Som är belägen wid 2ne haf, frambringar, sedan om den högste så wil, skal jag begynna at tänka på min hemresa.

Jag fick en hiertelig Sorg wid min återkomst til Smirna då jag fick weta at 2 ne H[err] Archiaterns bref som hit ankommit blifwit afskickade til Cyper, dem jag ej bekommit, om jag mister dem är jag wärkeligen otröstelig, ty et ord frän H[err] Archiatern, är den Största hugnad jag kan äga under mina äfwentyrer, och jag har ej åtniutit den mer än 2ne gånger i Egypten.

Jag önskar då at mina bref dem jag tidigt afskickat från åtskilliga orter, och de samlingar jag öfwerskickat från Egypten måtte ha et lyckeligare öde, och winna den förmon at falla H[err] Arch[iatern] i händer, i synnerhet woro det mig en hugnad om en kista med frön och andra naturalier den jag afskickade från Cairo d[en] 2. Febr[uarii] innewarande år, och 2ne Cycomori dem jag affärdade d[en] 27 i samma månad, kunde komma lyckeligen fram; altsammans är skickat öfwer Livorno til H[err] Grills adresse genom Raguenau & C.

Under mit wistande i Cyper sidstl[idne] d[en] 8 Jun[ii] affärdade jag til H[err] Archiatern et ankar Cyper-win öfwer Marseille genom, Consuln Butini äfwen under H[err] Grills adresse, om hwilket jag skref både öfwer Wien och Marseille.

Jag skulle önska at kunna i alla mina bref öfwerskicka några små naturalier til ex. en Insect eller ört, men en olägenhet betar mig detta nöjet, det är at alla bref som komma från Levanten brytas op i Livorno eller Marseille, rökas och doppas i ättika såsom kommande från smitteliga orter, och wid denna operation förstöres eller skämmes om man wil skicka någon ting, på detta sätt förkom den lilla wackra Libellula från Cous, hwilken jag öfwerskickadé från Egypten som ej an-kommit, efter det jag sedt uti et af H[err] Arch[iaterns] bref.

Detta icke oaktat, wågar jag nu at lägga in i närwarande Insecten af Cycomorifikon, hwilken jag hoppas skal wara kärkommen, om han kommer lyckeligen i H[err] Arch[iaterns] händer.

Här innelykte har jag äfwen den äran at öfwersända beskrifning på den lilla Arabiska åkerhönan hwilken jag fann wid Jordan, jag menar at denna fogel skal wara ny och ej förr beskrefwen; om Philologi kunna bewisa at Selaw warit en fogel, så kunna de wäl wara försäkrade at det ej warit någon annan än denna, men jag har anledning at tro at denna så omtwistade Israeliternes föda ej warit hwarcken fogel eller fisk, utan snarare Insecter och alra snarast Gräshoppor. Til äfwentyrs torde ock Manna eller Man warit Sem-Sesami alla Österländska och Egyptiska Judars allmännaste och högst wärderade föda än i dag, hwars olja eller frön måste ha rum i all deras matlagning.

At Selaw warit Flygfisken är en Rudbeckisk mening, det wil säga alstrad i en af de finteligaste hiernor Som nånsin gifwits, men ej grundad med rimmeliga bewis, flygfisken Som knapt. lyfter Sig 3 alnar från watnbrynen, och det endast i Solbergningen, huru skulle han kunnat komma ända op i steniga Arabien til sådan myckenhet at hela Israëls läger deraf fingo föda? äfwen om jag skulle inbilla mig at medelhafwet den tiden gådt intil murarna af Jericho, som i wår tid är 3 dagsresor derifrån, kan jag dock ej begripa detta, och tyckes mig wilja disputera derom, alt til dess man tystnar mig med mirakel.

Johannis Gräshoppor, de ewinnerligen omtwistade Johannis gräshoppor komma ock ändteligen före; jag har den äran at här jämte öfwerskicka en samling af alla de anmärkningar jag kunnat inhämta om denna saken, hwilka jag bragt i stälning at kunna införas i Kongl[iga] W[etten]sk[aps] Acad[emiens] handl[ingar]:

Prästerne måge nu göra Johannis [Greek] til hwad de wilja, til utsprickande knoppar på alla slags trän, Som en gammal Graekisk kyrkofader Isidorus Pelusiota, til frukten af Ceratonia som en del Lutherska uttolkare, eller til foglar som nägre Calvinister; detta står i deras frihet; det äro ej andra än de som ha tilstånd at utan fruktan för gensaga, sätta hwad bemärkelse de wilja hafwa på et ord i et dödt språk, äfwen om hon är sådan som aldrig AElianus, eller Tucydides, Demostenes eller Aristoteles skulle känna igen; endast är min tanka at om någon ut- läggare öfwer Johannis föda [Greek] anför mera denna slutsatsen: Johannes åt ej gräshoppor ty de ha aldrig blifwit ätne af något folkslag, den borde af hela Clericiet dömas at göra en Pilgrims färd til de orter der de ätas än i wår dag; jag är försäkrad at han skulle ej länge bli Thomist i denna Artikel, utan komma hem med glädie och berätta sina twifwelaktiga bröder, om det han sedt och hördt angående gräshoppor.

Medan jag är på ämnet om gräshoppor, wil jag ha den äran at meddela H[err] Arch[iatern] några andra anmärkningar dem jag gordt under mina resor om denna ohyra, hwilcken några år bort före wäl gifwit så mycket at tala om sig i Europa, at den är wärd all den opmärksamhet man der på kan anwända.

a. Gräshoppan är ej Skapt at göra resor öfwer watn, det hade jag tilfälle at anmärka nyligen under min återresa från Cyper til Smirna; medan wi lågo några dagar i lugn för kusten af Caramannien, fingo wi dageligen några gräshoppor om bord från fasta landet, och då hade jag et nöje af at se hwad desse diuren äro för eländige siömän: gräshoppan har äfwen som Lärkan fådt en egenskap af naturen at hon ej kan göra lång flykt, utan måste sätta Sig nästan äfwen så snart som hon lyftat Sig op, när de nu, jag wet intet af hwad för en drift, wilja göra en flykt öfwer watnet, och wilja följa samma Sin natur, finna de ej mer än Lärkan sin räkning, om hwilken jag tror mig tilförone hafwa öfwerlemnat en anmärkning den jag gorde på Spanska kusten, der jag Såg huru ömkeligen denna fogel omkom, då han wille göra oss et besök om bord; af gräshopporna Såg jag här likaledes at för en som kom om bord dränkte Sig säkert 100, då wi dock ej woro mer än et Pistol-skott från landet. Af denna deras förödeliga siöfart ser man större prof årligen i Smirna då gräshoppor derom kring härja, man ser då i Maji och Junii månad komma från det södra landet af hamnen i mening at gå öfwer til det norra, en myckenhet af denna ohyra som förmörckar himmelen, och knapt hafwa de öfwergifwit landet förr än man ser desamma Som et ögnablek tilförene skylde en af dem förhärjad jord, täcka hafwets bryn med sina as, hwilket ej förordsakar liten olägenhet åt Frankerne som hafwa sina gallerier wid hamnen, i anseende til den stank som en sådan myckenhet af dessa döda diur förordsakar, då de drifwas af siöwinden ända op til deras hus.

Af hwad drift företaga dessa kräken en för dem så förderfwelig fart? monne detta ej är en anstalt af skaparen at föröda en förödande landsplåga? monne det samma sätt at se gräshoppor förstörde, blifwit anmärkt under de härfärder de gordt några år bort före i Europa? monne wid deras grufweliga framfarter, man ej skulle genom skrämsel, eller på något sätt kunna komma dem at taga wägen öfwer watn, och derigenom komma dem at förgöra Sig Sielfwa, som genom mennisklig magt ej stå at dämpa.

b. Men om Gräshoppor ej kunna göra resor til siös huru äro de då komne 3 dagsresor öfwer hafwet från fasta landet til Cyper, et land som af Turkar och gräshoppor är i grund förstördt? monne på annat sätt än at de förste blifwit ditförde från fastlandet af Syrien med fartyg i hwilka de innästlat Sig och kommit öfwer? och på hwad sätt woro de komne til Roslagen, hwilka H[err] Archiatern täcktes wisa mig för min afresa från Upsala, dem H[err] Cammarherren De Géer funnit, monne på annat sätt än at de fölgt fartyg från Dantzig eller någon ort deromkring, hwarest de den Sommaren ströfwade? monne det då ej skulle wara angeläget at siöresande blefwo tilhåldne det de agtade Sig före at öfwerföra en början til en sådan grufwelig landsplåga? på Samma sätt som man hindrar dem genom de alrasträngaste förordningar at ej införa Pesten från besmittade orter.

c. Om Gräshoppornas sätt at göra sina härfärder, om deras första ort hwarifrån de göra sina uttog, och om deras kosa, wet jag ej om man gordt tilräckeliga anmärkningar i Europa; jag har haft tilfälle at göra följande i Asien och Africa:

Gräshopporna äga, så mycket man kan märka i dessa länder, samma natur som Fiällmusen Mus S[ystema] N[aturae] 2, at de hålla sin meridian rätt fram från söder til Norr, som den förra gör från Norr til Söder, utan at wika utaf til Öster eller wäster; de gå altså ut från Steniga eller öde Arabien, taga wägen genom Palaestina, Syrien, Caramannien, Natolien; gå stundom genom Bithynien förbi Constantinopel, och fortsätta farten genom Polen och widare som desse förflutne åren tildragit sig.

De bryta ej af sin kosa, til ex. åt Wäster, derföre blir Egypten af dem obesökt, som dock woro dem så när til hands, derföre utgöra gräshoppor ingen landsplåga i detta land i wår tid som de gorde då Moses der wistades, då likwäl grodor, löss, Toraker, Mygg och all den ohyra som upräknas bland Pharaos plågor, plåga än i dag äfwen så mycket både landsens inwånare och främmande som nånsin de kunnat göra Pharao, utan at den blir dit skaffad genom mirakel eller Trollkarlar; de wika ej af i Öster derföre hör man ej utaf at Mesopotamien eller negden af Euphrat af dem blir ödelagd, det äro ej andra orter i Asien än Arabien, Palaestina, Syrien, Caramannien och stundom Natolien åt hafssidan, de nemligen genom hwilka jag sagt dem ha sin stråtwäg; som nästan hwart år af dem bli hemsökte, stundom hårdare stundom lindrigare.

Om den här utaf gräshoppor som togar ut från Arabien samma år då han gådt ut kan hinna fram til Europa, eller om andra och tredie afkomsten fortsätter härfärden, på samma sätt som Judarna då de gingo åstad at taga in Canaan, skal jag intet kunna säga, det woro lätt at få weta genom anmärkning som man anstälde, på 2 ne orter, då de funnos på endera, och skulle kanske ej wara utan nytta, i anseende til de steg man kunde fä anledning at taga, til ohyrans utödande eller minskande.

d. I Asien [så wäl som][a][a] : MS1 [manuscript damaged;
inserted readings have been taken from
ED2
]
i Europa, går man under tiden i fält emot Gräshoppor med all krigsrustning. En Pacha i Tripoli i Syrien upbodade för några år sedan 4000 Soldater emot desse diur, med tilsagn at den som ej gick åstad skulle bli hängd; så kan en ynkelig Insect komma en tropp styfsinta knektar i rörelse, hwilka ofta en Turkisk kejsare med alt sit enwälde, ej kan förmå at gå längre än de wilja.

Jag slutar min Gräshoppe-afhandling, och med den samma mit bref, hwilket jag redan skulle hålla för wara för långt, om jag ej hade den lyckan at ställa det til H[err] Archiatern, hwars ädla tolamod altid ger Sig tid at genomläsa de anmärkningar som göras öfwer Naturen, äfwen dem som blifwit opsatte af medelmåttige auctorer, hwartil denna skattar Sig lyckelig om hon får räknas.

Jag får i desse dagar et annat tilfälle at upwakta H[err] Archiatern äfwen öfwer Marseille, til hwilket jag bespar andra ämnen, och innesluter mig emedlertid i H[err] Archiaterns wanliga ynnest, samt skattar mig lyckelig at få lefwa med oaflåtelig wördnad

Högädle Herr Archiaterns
Ödmiukaste Tienare
Frederic Hasselquist.

upSUMMARY

Not yet available

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (LS, VI, 371-384). [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10] [11] [12] [13] [14] [15] [16] [17] [18] [19] [20] [21]

upEDITIONS

1. Iter Palaestinum eller resa til heliga landet (1757), p. 606-611 .
2. Bref och skrifvelser (1917), vol. I:7, p. 51-56   p.51  p.52  p.53  p.54  p.55  p.56.
3. Herr archiatern och riddaren Linnaeus i Lärda tidningar 1745-1780 (2007), p. 138-141 .

upTEXTUAL NOTES

a.
MS1 [manuscript damaged; inserted readings have been taken from ED2]