Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L1315 • Fredrik Hasselquist to Carl Linnaeus, 22 September 1751 n.s.
Dated 22/11 Sept. 1751. Sent from Smyrna (Syria) to Uppsala (Sweden). Written in Swedish.

Smirna d[en] 22/11 Sept[embris] 1751.

Högädle Herr Archiater.
Nådige Herre

Jag utfästade mig i mit sidsta af d[en] 3 innewarande at ha den äran at lemna H[err] Archiatern suar på de frågor dem H[err] Archiatern behagade föreställa i sit bref af d[en] 11 Dec[embris] sidstl[edne] år, hwilken min skyldighet jag nu wil efterkomma, sedan jag förut i mit förra bref haft den äran at suara på en del.

Tamarisci Galläple har jag ej kunnat få se, men en liten Aphis har jag sedt som bygger et löst bo emellan dess lof eller barr, hwilket jag dock ej kan taga för en Galla.

Calaf är liten Salix som ej blir något stort träd, wäxer med rak bol, har folia ovato-lanceolata, profunde serrata, glabra; intet träd i Egypten är mera namnkunnigt bland landsens inwånare än detta, och det för det utropade watn som om wåren destilleras af dess blommor, hwilket är i långt större bruk i Egyptiernas huscurer än Theriak bland wåra bönder. Det påkommer dem nästan ingen siukdom i hwilken de ej ha tilflykt til watnet af Calaf, der äro i Cairo Apothekare hwilkas förnämsta och nästan endaste göromål är at sälja Calaf, ty så kalla de äfwen watnet. Det är swalkande, befodrar transpiration, och något hiertstyrkande, är altså ej utan nytta i de continuella febrar som äro så allmänna i Egypten om Sommartiden, det lärer altså komma til sina egenskaper nästan i jämnförelse med de watn som i Europa beredas af Flor[es] Cerasi, Tiliae och Acaciae.

Af Bahobab har jag fådt frukt nog, men hwarken wäxten eller blomman har jag kunnat fådt se emedan den endast wäxer längst op i öfre Egypten, dit den är flyttad från inre Africa.

Af Sesban följa här blommor inlagde, det är AEschynemone så mycket jag kan se, den brukas til häckar omkring plantagier, och ger der wacker utsigt.

Absus är en Cassia och spec. 153 Fl[ora] Ceyl[anica] Sophra är äfwen en Cassia af hwilken jag öfwerskickat frön och i mit sista bref beskrifning, äfwen så wäl som af Origanum Zatarhendi.

Kali III Alpini måtte wara et litet Mesembryanth[emum] allmänt i Egypten, men det är något suårt at utreda Alpini namn, i synnerhet alla hans Kali. Frön af Lawsonia öfwerskickade jag bland min samling förleden winter, och frön af Musa woro i mit sidsta bref, samt Jnsecten af Cycomorus i et näst förut.

Mus AEgyptiacus har jag i Sp[iritus] V[ini] och alla Egyptiska fiskarne, af hwilka jag äfwen har några bereddea på det sätt som H[err] Arch[iatern] lärdt mig at lägga dem på paper. På detta sätt tillagade öfwerskickade jag då jag war i Egypten alla Nilens fiskar til Kongl[iga] Wettensk[aps] Academien i Paris på en Fransmans anmodan som war min wän.

Hypna och Lichenes äro nog sällsynte dock ej aldeles osynlige i Österlanden. Pyramidernae de äldste byggnader i werlden, ha inga Lichenes crustacei som eljest äro så allmänna ålderdoms märken, de kunna ej heller ha dem ty der har til äfwentyrs aldrig på dem fallit någon regndroppe, utan hwilken omständighet desse. slags wäxter ej komma fort. På Jerusalems gamla murar felas de ej af alla slag, och ur wäggen wid Salomons brunnar wäxer et litet Hypnum; monne det är hans Jsop? den är åtminstone äfwen så liten som Cedern är stor, och altså den andra extremiteten.

Nympheae beskrifning. öfwerskickade jag för kort, Cancer cursor, det lilla underliga diuret har jag beskrifvit; men hwem kan begripa hwarföre detta kräk altid efter Solens nedgång, skal springa hopetals op ur hafwet på stranden, och hwarföre Delphinerna och flygfisken just wid samma tid lyfta sig op öfwer watnbrynen? de torde alla ha enahanda drifwande ordsak den wi ännu ej begripa. När jag reste från Tyrus til Sidon fölgde jag hafsstranden wid aftonrådnan i 2 timars tid och hade ständigt det nöjet at se hela stranden utföre denna lilla kräfwetan löpa 100-tals fram och tilbaka från hafwet och til stranden, jag tog fast åtskillige at se om jag kunde finna dem ha något at bära til födan men jag blef ingenting warse. Jntet Creatur kan med fötter löpa så hastigt som denna; i samma ögnablek som man ser henne 3 a 4 alnar från hafskanten, ser man henne äfwen wända om och wara der tilbaka.

Huru Iefwa örterne hos Eder i Egypten 1/2 år utan regn? täckes H[err] Archiatern fråga, detta tyckes wara nog besynnerliget för oss i Europa, hwarest wi äro wane wid mera wått än tort wäder; men hwad skal man tänka, när jag säger at der ges wäxter i Egypten, som left 600 år och kanske i all sin lefnad ej fådt 6 unts regnwatn til sin näring, hwilket man med grund kan påstå om de gamla Cycomori omkring Cairo och i öfre Egypten, hwarest kanske hart annat eller hwart 3die år falla 10 regndroppar.

Men om regn felas Egyptiska wäxterne så felas dem derföre ej watn; Nilen den underbara Nilen, ensammen i sit slägte, ärsätter det som himmelen dem nekat. Fasta landet i Egypten är en siö från början af Augusti til slutet af October, en resande som wid denna tiden fingo se Egypten och ej woro förut underrättad om rätta sammanhanget af watnets uprinnelse, skulle snart ge ut mirakel i Naturkunnigheten, han skulle säga sig sedt et haf, men et haf som frambringar andra wäxter än Sargazo, Tang, Rör, Hwass m. m. han skulle säga sig sedt ur hafsens botn skuta op Cycomori, Rhamni, Acaciae, Cassiae, Salices och Tamarisci, hwilka på en hafsbryn utgöra små skogar eller trägårdar, sådan är wärkeligen Egyptens utsigt under det hon står under watn, då felas altså ej Egyptiska wäxterne som wid den årstiden äro mäst de beständiga trän, watn, och dem til hwilcka naturens mildhet ej kan hinna at sträcka sig föreser konsten genom watn wärk, wid hwilka Egyptierna hafwa mycken behändighet, på hwilket sätt Trägårdarna få watn.

Efter denna kommer en annan årstid in til början af April, då watnet är aftorkat och hela landet täckt med den lerälta som är watnets sediment, hwilken gör Egypten til et så wälsignat land; då får åkermannen sin säd, med mindre suett, och i försäkran om ömnigare skörd än hos oss, hwilket sker i Octob[er] och Novemb[er] månader; då framkomma alla plantae Spontaneae, hwilka i Egypten äro ganska få, och nästan inga andra än några dem man ser komma op med säden, hwilkas frön äro öfwerförde af flyttfoglar emedan de äro Europaeiske. Då släppa trän sina löf som sker i slutet af December och början af Januarii månader, och ha nya färdiga innan alla de gamla äro affalna, hwilket at det må gå så mycket lättare, de mästa trän ej ha löf knoppar (gemmae) dock finnas de på Cycomorus och Salices men med få och ganska löst hopfästade stipulae; gemmae hafwa ej funnits så nödiga af Naturen på de södra som de Nordiska trän ty är ock här uti stor åtskilnad.

Egyptens rikedom och prydnad Phoenix och Musa bereda sig ock under den årstiden at frambringa sina dyrbara foster, sedan de förra släpt sina nedersta gamla löf skuter den nya från topp, och med det samma framskuta dess nya Spathae i December och Januar. månad, och wid samma tid framkommer den sednares Spadix.

Denna årstiden slutas med skördetiden i April månad, och efter den tiden synes ej mera tekn til at Egypten stådt året förut under watn.

J desse månader November, December, Januar, Februar och Martius, felas ej regn i Egypten, men, som bör wäl märkas, det sträcker sig ej längre än åt närmaste sidan af Medelhafwet, man ser derföre wid den tiden i Alexandrie, Rosette oeh Damiate falla somliga år så mycket regn at det med kulna dagar ger inbyggarena olägenhet, men wid Cairo ser man sällan wid samma tid at et strömoln kan ge ifrån sig några regndroppar wid förbigående. Detta har knapt någon resebeskrifware noga tagit i akt, derföre har man i Europa ej haft riktigt begrep om Egyptiske Climatet, emedan somliga säga at der regnar, och somliga at der regnar aldrig, och de ha båda twå rätt.

När skördetiden är förbi, jag wil säga med Maji månad, börjar en faselig tid i Egypten, en sommar som är den samma i sit släkte som en Januarii och Februarii månads winter i Norrland, är uti sit. Man ser då en remnad och ödelagd jord, hwilken en grufwelig hetta bragt i samma tilstånd, som de alra hårdaste frostnätter göra hos oss, med den skilnad at wår förfrusna jord ser snart sin uselhet gömmas under en nyttig och ej obehagelig snö, der den Egyptiska förbrända äger ingenting som kan förborga dess skröplighet. Alt lefwande fasar då för Egypten, hwars enda åsyn 2 månader förut säkerligen förtienar en resa ifrån Norre och Södre Polen, emedan efter resandes intygan, med hwilka jag sielf talt, som sedt båda Indierna, hela Europa, största delen af Asien, och den tilgängeliga delen af Afrika, en sådan syn ej kan ses under solen som et Egyptiskt fält, då jorden står i sin gröda, i synnerhet då man ser det wid den tid och från den ort som jag såg det i December månads slut, från Spitsen af högsta Pyramiden, der jag war i följe med några Engelsmän, af hwilka somlige rest i Ost- andre i Wäst-Jndien och andre i Barbariet och Europa, af hwilka en wid namn Woudd känt ganska wäl H[err] Archiatern i Leiden.

Men detta i wår winter så angenäma Egypten, är det som är så hiskeliget i wår sommar. Foglarna öfwerge det då och intaga norligare orter, fastän ingen må tro at någon fogel som warit öfwer winteren i Egypten, kommer öfwer Sommaren til Sverige, om hwilcket mera på en annan ort.

Wäxteriket är ej mindre ödelagt denna tiden, plantae Spontaneae äro borttorkade, och cultae äro bärgade, endast bärgar sig Ononis resta bovis och Cichorea af de förra, hwilka i starkaste hettan blomma, och bland de senare ser man Nilens stränder täckta med alla slags Meloner och gurkor, samt Sesamum mogna på fälten, der det sås efter säden, hwil¬ket lärer gifwit några resebeskrifware anledning at tala om 2 ne och 3ne skördar i Egypten.

Hela Egypten är dock icke innebegrepen i Sommarens ödeläggande, negden omkring Rosette och Damiate äro undantagne, hwars fält denna tiden äro prydde med Ris som planteras i Maji och bärgas i October månad, hwartil watn opbringas ur Nilen med stort arbete. Jnwånarne på desse orter ha då det nöjet at skåda gröna fält då de öfrige Egyptierne ej se annat än en förbränd jord, men alla Pharaos plågor, grodor, flugor, myggor etc. etc. som gynnas af et rutnät watn och en fuktig jord, göra husen nästan obebyggeliga, och låta dem altså dyrt betala nöjet.

Det är i denna hetaste Sommartiden som man i Egypten ser et af de största prof af Skaparens milda försyn, jag menar den ömnoga daggen som faller mornar och aftnar, hwilcken förekommer at landet ej i grund ödelägges på l/4 års tid som det är aldeles utan watn utsatt för den grufweligaste hetta. Trän draga här utaf största nyttan, hwilka utan at bli fuktade af daggen omöjeligen skulle uthärda hettan, der de dock nu äro frodige, göra blommor och mogna sin frukt. På Egyptiska träden tienar altså kronan en wiss årstid til rot, då den genom sina vasa absorbentia drager til trädet den näring ur en fuktig luft, som den sednare en annan årstid insuper ur en watnad jord. Man kan ock anmärka at daggen faller wid den tiden då de tiocka molnskyarna gå öfwer Egypten som komma från Norr och gå til söder, efter hwilkas ömnoghet och goda utsigt Egyptierna sluta om Nilens tilstundande ömnoghet; dessa göra himmelen dunkel om mornarna, men hindra dock ej at han är klar om dagen, och om natten så lysande af stiernor mit i Sommaren, som i Norden de klaraste winternätterna, hwilken himmelens utsigt aldrig ändras i Egypten, hwilket ofelbart ej warit minsta anledningen för de gamla Egyptier och sedermera för de Egyptiska Araberna at så högt idka Astronomien, och undrar jag at ingen Europaeisk Wettenskaps Societet fallit på den tankan at i Cairo underhålla en Astronome, hwarest den alrarenaste Horizont, et altid blidt climat och en ständigt klar himmel, skulle efter mit begrep, ge anledning til lätta och ständiga observationer. Han skulle til äfwentyrs finna några ledsamheter af landsens inwånare som äro fulle med widskepelse, men äfwen detta skulle han med lätthet öfwerwinna, han skulle finna lärda Araber, myndige män, som både älska och på sit sätt idka Astronomien, hwilkas beskydd skulle sätta honom utom all olägenhet; kostnaden härwid skulle äfwen wara nog drägelig.

H[err] Archiatern behagar låta mig weta Upsala Academiens beslut at wåga 100 plåtar på Arabiska manuscripter i Historien, jag beklagar, at detta ej kom mig til handa medan jag war i Egypten, jag torde der kunnat tiena Academien så mycket med 100 som en annan med 600 Rdr, men utan anmodan dristade jag ingenting företaga. Nu wil jag lemna detta til dess jag en gång, om Gud wil, kommer hem, då jag genom brefwäxling med mina wänner torde kunna tiena Academien om den wil fortfara i sit upsåt; jag har skaffat mig en hop Arab[iska] M[anu]ss[cripta], men alla i Medicine och Natural-Historien.

Jag har haft bref från Secreteraren Wargentin, som låter mig weta, at Kongl[iga] Wettenskaps Academien behagat lemna mig et rum bland sina ledamöter, en oförtient ära, hwilken jag ärkänner med wördsam tacksägelse. Han låter mig weta at H[err] Löfling blifwit utsedd at resa til Spanien at på Spanska Hofwets anmodan beskrifwa det rikets Natural-Historie, en resa til hwilcken jag wärkeligen instält mig som rival om jag derom blifwit underrättad tilförene.

Jag innesluter mig i H[err] Archiaterns wanliga ynnest, och skattar mig i ingenting lyckeligare än at få lefwa med wördnad

Högädle H[err] Archiaterns
Ödmiukaste Tienare
Frederic Hasselquist.

[address]
H[err] Archiatern Linnaeus.

upSUMMARY

Not yet available

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (LS, VI, 389-398). [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10] [11] [12] [13] [14] [15]

upEDITIONS

1. Iter Palaestinum eller resa til heliga landet (1757), p. 612-619 .
2. Voyages and travels in the Levant (1766), p. 449-456 .
3. Bref och skrifvelser (1917), vol. I:7, p. 60-65   p.60  p.61  p.62  p.63  p.64  p.65.
4. Herr archiatern och riddaren Linnaeus i Lärda tidningar 1745-1780 (2007), p. 147-150 .