Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L1463 • Erik Gustaf Lidbeck to Carl Linnaeus, 19 August 1752 n.s.
Dated d 8/19 Aug. 1752. Sent from Amsterdam (Netherlands) to Uppsala (Sweden). Written in Swedish.

Amsterdam d[en] 8/19 aug[usti] 1752

Wälborne Herr Archiater,
Höggunstige Gynnare.

Ifrån Lund hade jag den hedern uppwakta Wälborne H[err] Arch[iatern]med några ord, nämnandes det min tanke wara, att gå in åt Preusen och sedan åt Hålland; men i stralsund ändrade jag min resetour och gick igenom Meckelburg åt Hamburg, samt därifrån genom Luneberg, Westphalen ock Nord Hålland, ock kom hit til Amsterdam d. 20 förl[id]ne Julii, under hwilken tid jag warit i Haarlem, Lejden, Hartekamp, Hag, Delft, Roterdam, hwarifrån jag gick öfwer åt Zeland, ända upp öfwer Ter Goes och hem hit i förgår tilbakas.

Sålunda har jag nu på en månad sedt en hoper saker uti oeconomien och Natural Historien.

d[en] 4 Julii gick från Ystad och måste för motwind gå i land på Rygen vid Jasmuth, där fant jag wäxterna lika som i Skåne utom Iberis och agrifolium, samt en Cicindela, som sprang ganska fort uti sanden och icke läre står i Fauna, Rygen är ett härligt sädesland, ogräs sågs ej mycket i säden utom solsqwäckan, som gorde hela åckerfälten gula.

Ju mer jag avancerade i tyskland ju större skildnad fan jag på hushållningen, plantager af trä och besynnerl[ig] pil voro här så allmänna, att ingen fläck wid byarna war, som ej nyttjades til plantage; Mekelburgska hushållningen är att preferera framför Pommerska, deras plog är äfwen rätt nätt och compendieuse, inga gärdesgårdar eller wallar woro här, utan herden med sina hundar, som woro artigt inrättade, att hålla boskap, får, swin tilsamans, styrde kreaturen, inemot Hamburg wäxte agrifolium ganska mycket jemte genista och Lathyrus h[eterophyllus] 7. som sprang upp efter häckarne wid wägen, ljunghedarne lyste röda af Erica 310 F[lora] S[vecica] som nästan war den enda wäxt här på sandhedarna. Arnica, sthoechas citrina Scorzonera, tistel och åkerkål woro här rara wäxter, senecio stånds och solsqwäckan fölgde än med. I en trägård i Hamburg wäxte under bar himmel Platanus, Corinteträd, fikon, Sumach (Rhus) arbor vitae, viburnum, acacia, desse stodo alla ute om winteren utan att täckas, hwilket fägnade mig i anseende til den lilla skildnad, som är hamburg och Skåne emellan. Hassel wäxer ordinairt i buskar, men här war den brakt til ett trä af 30 al[na]rs högd och 11/2 quart. stam i Diameter.

Landet emellan Hamburg och Hålland är ganska sandigt, stora ljungheder öfweralt täckta med den nämda Erica, temmel[ig] skog finnes hela landet härigenom, besynnerl[ig] äro de månne om Ek och Bokplantager, så att alla wägar äro kringplanterade härmed; den korta tid jag har at resa på tillåt mig ej annat, än följa wägen och påstwagnen natt och dag. hwarföre jag ej fådt göra flere observationer, än de, som mött ögat wid förbiresandet. Så snart man kom i nordhålland kunde man se skildnad på hushållningen, ty här war plantager öfweralt och ängar, tobak, potatoes, hampa etc. togo in landet så långt ögat räkte.

Hålland lärer wara W[älborne] H[err] Arch[iater] bättre bekant, än jag behöfwer något derom nämna med sina sköna ängar, raverer och plantager.

Zeland är ett ganska härligt och fruktbärande land, där är och landtbruket i flor och äfwen krappplantagerna med hwilka jag mäst hade att göra, och tror jag i skåne kunna få dem i gång och helst på lerslätten, ty lera war til grund öfwer alt och sades, att sanden en gång därtill icke duger, jag skaffade mig en hop grep wid planteringen och prepareringen, samt practicerade med mig ett stort fat med färska rötter, som jag straxt tog med mig hit til Amsterdam och sände dem igår åt sundet, att sedan gå åt skåne, hwad möda, kåstnad och risque det war för mig och hwad avanturer jag i denna affair haft, wore för widlöftigt att omröra.

Clifforts trägård är ej så full af rariteter nu, som då W[älborne] H[err] Arch[iatern] war där, ty trägårdzmästarens största Botanique består uti orange träns och ananas skötande.

Leydens trägård är wacker, museum litet, och Academia gammal och ej pompeuse.

Prof[essor] Burman här i staden har jag waret hos han har en wacker samling af inlagda wäxter och ett skönt museum, han arbetar nu med continuation af sitt werk.

Hortus medicus här hyser flere rara wäxter, än lejdens arbor draconis är ett här til 30 fot högt, Thé busken, Coffé, bomullsträd, Liriodendrum, sköna Palmträd, myckenhet af Cacti, Euphorbier och Aloe, såckerrör m[ed] fl[era].

Jag har handlat en hop små trä och buskar, som nu skola gå åt Sundet, ibland hwilka Cliffortia, Zygophyllum 2 sp[ecies] af Hermannia, Clutia, Psoralea, Bignonia, Galenia, hyoschyamus 3. apud V[an] Roy[en] Celastrus, Salicornia apud Wachtendorf. Capparis, Santolina, Selago, Anthospermum, m[ed] f[lera] til en summa af 60 stycken äfwen finnas och har jag gifwet ungefär 40 Gyllen för dem, och när nu stora kistor 3 à 4 komma til, kosta de 50 Gyllen här in loco: Framdeles har dock trägårdzmästaren låfwat wilja wara raisonnablare med fröns och wäxters lemnande; Prof[essor] Burman bryr sig ej om trägården stort, utan trägårdzmästaren han köper och säljer.

I nästa wecka tänker jag gå åt Lejden ännu på en dag att få träffa Van Royen, och Gronovius, som ej woro hemma sist.

Om 8 dagar reser jag åt Hall, och lär hända tar där graden i medicin, helst herrarne i Lund så förtryta, at jag är med[icine] adj[unct], ock ej graduerad, eljest will jag där lära sättet at kunna preparera vejden til så god färg, som ungefär indigo, hwilket de där kunna. ifr[ån] Hall reser jag till Berlin ock så åt Hamburg, öfver Baeltena och Köpenhamn etc. Min ödmjukaste vördnad för nådig Frun och hela förnäma vårdnaden.

jag lefver med beständig vördnad välborne herr Archiaterns
ödmjukaste tjänare
Lidbeck

upSUMMARY

Erik Gustaf LidbeckLidbeck, Erik Gustaf
(1724-1803). Swedish. Professor of
natural history and economy at Lund.
Studied under Linnaeus. Accompanied
Linnaeus as secretary on his
Västgöta journey in 1746.
Correspondent of Linnaeus.
reports to Linnaeus from a journey that he had already written about from Lund [this letter has not come down to us]. He had planned to go to Prussia and after that towards Holland, but he had gone directly west from Stralsund towards Hamburg and then to Amsterdam, where he arrived on July 20. After that, he made another tour to several cities, such as Harlem, Leiden and Rotterdam, and returned to Amsterdam two days ago. So Lidbeck has seen a lot of things in oeconomia and natural history during the last month.

He left Ystad on July 4 [o. s.] and had to land on the island Rügen due to adverse winds. He saw the same plants as in Skåne and in addition Iberis and Agrifolium. He had also seen a lizard, a Cicindela, which had run quickly across the sand. It might not be included in any fauna. Rügen is a plasant farmland with lots of corn and not very many weeds except the solqwäckaChryusanthemum segetum that made the fields yellow.

When he went on through Germany, the landscape changed. Tree plantations became more common, the plough was of a handier type, and the cattle was kept by shepherds with dogs, so that no fences were needed. Closer to Hamburg, Agrifolium, Genista and Lathyrus grew along the road, and the moors were red from Erica. He saw few Arnica sthoechas citrina, Scorzonera, thistle and wild turnip, but sometimes Senecio and solqwäcka. In a garden in Hamburg, he saw Platanus, corinteträd, fig trees, Sumach, Viburnum and Acacia growing without winter covering, which pleased him. Hazel, a shrub in Skåne, was a tree 16 metres high and with a stem 1_ kvarter (22 cm) in diameter.

Between Hamburg and Holland, sandy moors with Erica dominate. Many plantations of oak and beech can be seen. Lidbeck had to go fast and just sit in the carriage, so he had not been able to make more detailed observations. In the northern parts of Holland, they were even keener on oaks and beeches, and all the roads are lined with them.

Lidbeck does not describe Holland, since Linnaeus knows that country very well.

Zealand is a pleasant and fertile country. Lidbeck especially studied the cultivation of madder, which he is interested in establishing in Skåne. He had gathered a large number of fresh roots and sent them home by boat.

Lidbeck has seen George CliffordísClifford, George (1685-1760).
Dutch. Banker and merchant in Amsterdam,
Linnaeusís benefactor. Owner of
Hartecamp and its botanical garden
outside Haarlem. Correspondent of
Linnaeus.
garden [at Hartecamp], but it was not as full of rare plants as it was during Linnaeusís earlier visit. The staff is mainly occupied by the orange trees and the pineapple plants.

Leiden has a nice garden, but its museum is small and the university old and not very impressive.

Lidbeck has seen Johannes BurmanBurman, Johannes (1707-1779).
Dutch. Botanist, professor of medicine
in Amsterdam. Close friend of Linnaeus.
Correspondent of Linnaeus.
, who has a good collection of prepared plants and a nice museum. He works at a continuation of his earlier works.

The medical garden of Amsterdam has more rare plants than that in Leiden. Arbor draconis is thirty feet high. The garden also has the tea bush, the coffee shrub, cotton trees, Liriodendrum, palms, cacti, euphorbia, Aloe, sugar cane and much more.

Lidbeck has bought a lot of small trees and shrubs, which he is about to send to Sweden. He mentions some of the species. Together with the necessary boxes, they cost Lidbeck 50 gulden. The gardener will be more generous with seeds and plants in the future. Burman does not take part in that part of the management of the garden, so it is the gardener who buys and sells.

Next week, Lidbeck will go to Leiden again to see Adriaan van RoyenRoyen, Adriaan van (1705-1779).
Dutch. Professor of botany, director of
the botanical garden of Leiden.
Correspondent of Linnaeus.
and Johan Frederik GronoviusGronovius, Johan Frederik
(1690-1762). Dutch. Naturalist, senator
of Leiden. Linnaeusís benefactor and
friend. Published Flora Virginica
(1743, 1762) together with John Clayton.
Correspondent of Linnaeus.
, who were not at home for Lidbeckís former visit.

In a week, Lidbeck will go to Halle and may be promoted there to the degree of doctor of medicine. The professors in Lund are annoyed that Lidbeck is adjunctus medicinae without the degree of doctor. He will also study the art of making a vegetable dye similar to indigo. From Halle, Lidbeck will go to Berlin and then return home by way of Hamburg and Copenhagen.

Lidbeck sends his greetings to Linnaeusís wife [Sara Elisabet MoraeaMoraea, Sara Elisabet
(1716-1806). Swedish. Linnaeusís wife.
Daughter of Johan Moraeus and Elisabet
Hansdotter Moraea. Mother of Carl
Linnaeus the Younger and of Elisabeth
Christina, Louisa, Sara Christina and
Sophia Linnaea.
] and family.

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (LS, IX, 171-172). [1] [2] [3]