Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L1547 • Erik Gustaf Lidbeck to Carl Linnaeus, 22 March 1753 n.s.
Dated d. 22 Mars 1753. Sent from Lund (Sweden) to Uppsala (Sweden). Written in Swedish.

Wälborne Herr Archiater,
Höggunstige Gynnare,

För Wälborne Herr Archiaterns gracieuxa skrifwelse af d[en] 13 febr[uari] tackar jag ödmjukel[ige]n och i anledning af Wälborne Herr Archiaterns gunstiga låfwen, att få i slutet af denna månaden göra påminnelse om några fröns undfående, har jag nu den äran en dylik befallning att efterkomma.

Här innelykt har den hedern öfwersända några frön, som fömodeligen icke finnes i Horto Upsal[iensi] om icke sedan min afresa de hafwa ditkommet.

Ifrån Prof[essor] Ludwig, som jemte några andra Herrar i Tyskland skrifwet mig til, och äfwen med litet hwar af frö wisat prof af wåre giorde connoissence, skall jag hälsa rätt mycket.

Ifrån Hålland wäntar jag nu dagel[ige]n en hop rara frön, wid hwilkas ankomst jag icke skall förgäta den skyldighet, som jag bör.

Jag drages nu med Publiques och privates Lectioner, och läser jag Publice Zoologien til Påsk, sedermer om wäxterne i trädgården

Disputen ang Natural kammaren blef straxt af Hans Excellence afgord, att jag den samma skulle emottaga, och efter H[err] Arch[iaterns] methode inrätta, hwilket jag nu sedan inventeringen för sig gådt, tänker i werket ställa.

någon har utlåtit sig och förtrutit, att H[err] Arch[iaterns] methode i alla 3 tria regna skulle så högt af mig efterföljas, hwarwid någon skrifwet, att härigenom kommer Lunds academie i subordination under Upsala, men gubben swarade fermt till Consist[orium] Acad[emiae] att han derföre ej kan se Lunds acad[emie] komma mer under Upsala i subordination, än man kan säja, att den academie hwaräst Newtons och Boerhawes principer följas, kan wara under den acad[emiske] subordination, hwaräst desse 2nne store män wistats.

I år gör jag observat. på trädens utslående i blad och blomma, hasslen blommar, caprifolium, Ribes slå ut blad och bådar oss wår.

Krappnötterne, samt en hop af äkta saffrans lökar, någre säcker lönner och en myckenhet americanska mullbärsträd stå sig braf.

Jag hade ej trodt, att aldrovandus och Gesnerus som jag dagel[ige]n kikar uti, så fasel[iget] skrifwet om en hop historier, som äro mindre trovärdige.

Rayus har jag ej, finnes icke heller på Bibliothequet, nog lärer han wara tilförlitligare, än Jonston och de 2nne nyss nämde.

Buffon och Daubenton 2nne fransoser hafwa skrifwet en Historie naturelle general & particulaire af hwilka 3 Tomer äro utkomna 1749, de wilja raffinera Wälborne H[err] Arch[iaterns] methode och göra dermed ingen själfwa, de skriwa i förtalet p[agina] 37 etc. att djurens indelning i 6 classer är för liten och att methoden är alt för arbitraire och ger oss ingen tydelig idée p[er] e[xemplum]. han säjer, Les serpens, les coquillages, les crustacées sont au premier coup díaeil oubliéez; ty ingen lärar kunna straxt föreställa sig, att ormar säjer han, äro amphibier Les crustacées insecter och les coquillages maskar. Han säjer, att i stället för 6 Classer har man bordt inrätta 12, eller flere, såsom Les quadrupèdes, les oiseaux, les Reptiles, les amphibies, les poissons cétacées, les poissons ovipares, les poissons mons, les crustacées, les coquillages, les insectes de terre, de mer, díeau douce etc. Han säjer sedan att i hela Naturen är ej annat än individua och således äro Classes ordines, genera imaginaria; sedermera går han igenom alla ordines och raisonnerar owettigt om delningen, men olyckan, att han haft Parisiska edition af 1744 och icke sedt den sista som är förbättrad uti djurens indelning. när han således raffinerat en hop, säjer han; on peut juger par ce échantillon de tout le reste du Systems.

uti mine lectioner har jag förlagt här medelst jämnförelse af alla methoder, och hade jag lust låta trycka föreläsningarna.

Malmö har jag omwändt, som nu anlägger all sin jord til plantager, och håller nu på at få Lund til instängningar af sin myckna jord och tror jag mig gå i land med plantage inrättningar, som jag håller före vara en stor articel: min ödmjukaste wördnad för Nådige Frun Mademoiselle Lisa Stina med sina systrar och herr Carl

jag lefwer med beständig wördnad
Wälborne H[err] Archiaterns
Ödmjukaste t[iena]re
Erik Gustaf Lidbeck.

Lund d[en]
22 Mars 1753

[a][a] : MS1 [added in the left margin
of fol. 176v
.]
Professor Gleditsch beder mig att wid tilfälle skaffa honom desse uppteknade örter, några kan jag wäl skaffa, men de lappska och Gottländske, därtil wet jag ingen råd, kunde Wälborne herr Archiatern tjäna honom med några genom sina Disciplar, så lär han det ärkienna. af Eriophoro och något ull har Prof[essor] Gleditsch gordt närlagde Klädeslapp.

[b][b] : MS1 [added on fol. 177r.] 13. Veronica
22. 23. Pinguicula
34.37. Schoenus
40. Scirpus
51. Phleum
59. Agrostis
64. 66. 70. 71. Aira
49. Poa
22. Cynosurus
87. 88. Bromus
91. 92. 93. 94. Festuca
96. Avena
100. 101. 102. Arundo
42. Phaleris
109. Globularia
126. 127. 128. Plantago
132. Cornus
136. Alchemilla
146. Potamogeton
160. Androsace
172. Diapensia
176. Campanula
211. Chenopodium
260. Sibbaldia
269. Anthericum
301. Alisma
316. Moehringia
336. Andromeda
339. 340. Arbutus
351. 355. 357. 358. 359. Saxifraga
365. 367. 368. Silene
375. Arenaria
391. Sedum
412. 413. Rubus
420. Potentilla
425. Dryas
434. 435. Cistus
455. Thalictrum
461. 464. 465. Ranunculus
509. 508. 507. 506. 504. Pedicularis
515. Charisia [?]
524. 525. 526. Draba
527. Subulariae
538. Coctolearia
563. 564. Cardamine
566. Arabis
569. Raphanus
570. Crambe
592. 593. Astragalus
608. Pisum
614. Scrifolium
638. Hieracium
644. Sonchus
661. Serratula
669. 671. Artemisia
673. Gnaphalium
682. Tussilago
692. Erigeron
714. Lobelia
719. 720. Viola
728. Orchis
730. 733. 732. Satyrum
736. Cypripedium
739. Ophrys
777. Betula
799. 800. 801. 802. 803. 804. Salix
815. Hippophae semina
817. Myrica foemina
860. 862. 863. Lycopodium
841. Osmunda
865. Sphagnum
867. Fontinalis
870. Polytrichum
894. 895. 894. 898. Bryum
910. 911. 914. Mnium
918. Jungermannia
Fuci omnes species.

upSUMMARY

Erik Gustaf LidbeckLidbeck, Erik Gustaf
(1724-1803). Swedish. Professor of
natural history and economy at Lund.
Studied under Linnaeus. Accompanied
Linnaeus as secretary on his
Västgöta journey in 1746.
Correspondent of Linnaeus.
thanks Linnaeus for his letter of February 13 [Linnaeus to Lidbeck, 24 February 1753Letter L1533]. He also uses Linnaeusís permission to remind Linnaeus to send him some seeds that he had promised.

Lidbeck encloses some seeds of plants that are not found in the garden in Uppsala, unless they have been acquired after Lidbeckís departure.

Lidbeck forwards greetings from Christian Gottlieb LudvigLudwig, Christian Gottlieb
(1709-1773). German. Physician.
Professor of medicine in Leipzig. One of
Linnaeusís early opponents.
Correspondent of Linnaeus.
in Germany, who had sent Lidbeck some seeds as a sign of their acquaintance.

Lidbeck is expecting seeds from Holland any day, and when they arrive, Lidbeck will remember his promise to Linnaeus.

Lidbeck gives public and private lectures. He is teaching zoology until Easter, and later, he will teach garden plants.

His Excellency [Nils PalmstiernaPalmstierna, Nils (1696-1766).
Swedish. Baron, diplomat, chancellor of
Lund University. Correspondent of
Linnaeus.
] has decided that Lidbeck should get the museum of natural history and arrange it according to Linnaeusís system. After an inventory has been made, Lidbeck will go ahead with the work.

Somebody had been annoyed that the university of Lund would be subordinated that of Uppsala if Linnaeusís system would be accepted in Lidbeckís work, but he had got the answer that it was not more so than it was to the universities where Isaac NewtonNewton, Isaac (1642-1727).
British. Mathematician, physicist and
astronomer. Professor of mathematics at
Cambridge 1669. President of the Royal
Society 1703. Published Philosophiae
naturalis principia mathematica

(1687) and Opticks (1704).
and Herman BoerhaaveBoerhaave, Herman (1668-1738).
Dutch. Professor of medicine, botany and
chemistry at Leiden. One of the most
influential professors of medicine of
the eighteenth century. Linnaeus visited
him during his stay in Holland.
Correspondent of Linnaeus.
had worked, now that their principles were generally accepted in Lund.

Lidbeck will observe the dates of the flowering of various plants and shrubs. The roots of madder, bulbs, maples and mulberry trees grow very well.

Lidbeck had not expected to find so much that was hard to believe in Ulisse Aldrovandiís Aldrovandi, Ulisse (1522-1605).
Italian. Naturalist and ornithologist,
physician and professor at Bologna.
and Konrad Gesnerís Gesner, Konrad (1516-1565).
Swiss. Physician, botanist, zoologist,
bibliographer, Lausanne.
works.

Lidbeck does not have John RayísRay, John (1627-1705).
British. Naturalist and clergyman. One
of the most influential botanists before
Linnaeus.
works, and they are not in the library. He should be more reliable than John JonstonJonston, John (1603-1675).
British. Physician and botanist in
Cambridge, Silesia and Poland.
and the two just mentioned.

Jean-Louis Leclerc, comte de BuffonBuffon, Jean-Louis Leclerc, comte de
(1707-1788). French.
and Louis Jean Marie DaubentonDaubenton, Louis Jean Marie
(1716-1800). French. Curator at Jardin
des plantes in Paris. Professor of
mineralogy. Correspondent of Linnaeus.
have published Histoire naturelleBuffon, Jean-Louis Leclerc, comte de
Histoire naturelle
générale et
particulière avec la description
du cabinet du roi
, 44 vol. (Paris,
1749-1804).
in three parts in 1749 [Daubenton assisted Buffon in the publishing of this work]. They want to elaborate Linnaeusís system more. Lidbeck relates several of the differences between their work and Linnaeusís but ends by reporting that Buffon and Daubenton have used the Paris edition of 1744 of Linnaeusís work [Lidbeck refers to the Systema naturae, 4th editionLinnaeus, Carl Systema
naturae
, 4th edition (Paris, 1744).
Soulsby no. 48.
], not the later ones where the classification of the animals is very much improved. So Lidbeck concludes that most of their criticism is totally unfounded.

Lidbeck has lectured on all these systems in zoology and given proof of their defects. He would like to publish his lectures.

Lidbeck has made Malmö and Lund increase their areas of cultivated gardens. Lidbeck sends his greetings to Linnaeusís wife [Sara Elisabet MoraeaMoraea, Sara Elisabet
(1716-1806). Swedish. Linnaeusís wife.
Daughter of Johan Moraeus and Elisabet
Hansdotter Moraea. Mother of Carl
Linnaeus the Younger and of Elisabeth
Christina, Louisa, Sara Christina and
Sophia Linnaea.
], Elisabeth Christina BergencrantzBergencrantz, Elisabeth Christina
(1743-1782). Swedish. Daughter of
Carl Linnaeus and Sara Elisabet Linnaea.
Sister of Carl Linnaeus the Younger and
of Louisa, Sara Christina and Sophia
Linnaea. Married to Carl Fredrik
Bergencrantz.Mother of Sara Elisabeth
Martin.
and her sisters [Louisa Linnaea Linnaea, Louisa (1749-1839).
Swedish. Daughter of Carl Linnaeus and
Sara Elisabet Linnaea. Sister of Carl
Linnaeus the Younger and of Elisabeth
Christina, Sara Christina and Sophia
Linnaea.
, Sara Christina LinnaeaLinnaea, Sara Christina
(1751-1835). Swedish. Daughter of Carl
Linnaeus and Sara Elisabet Linnaea.
Sister of Carl Linnaeus the Younger and
of Elisabeth Christina, Louisa and
Sophia Linnaea.
] and Carl Linnaeus the YoungerLinnaeus the Younger, Carl
(1741-1783). Swedish. Botanist. Son of
Carl Linnaeus and Sara Elisabet Linnaea.
Brother of Elisabeth Christina, Louisa,
Sara Christina and Sophia Linnaea.
Attended his fatherís lectures, had
private tutors (Löfling, Rolander,
Solander and Falk, all Linnaeusís
students). Demonstrator of botany at
Uppsala. Succeeded his
father.
.

P. S. Lidbeck forwards a request from Johann Gottlieb GleditschGleditsch, Johann Gottlieb
(1714-1786). German. Botanist and
sylviculturist in Berlin, disciple of
Anton Wilhelm Platz and Johann Ernst
Hebenstreit, supervisor of Caspar Boseís
garden 1731-1735, professor at the
Collegium Medico-Chirurgicum in 1746.
Correspondent of Linnaeus.
for a number of plants that he has listed [fol. 177r]. Lidbeck can get some of them himself, but he asks Linnaeus to try to get those from Lapland and Gotland through some of his pupils. That would please Gleditsch, who has made a piece of cloth, which Lidbeck encloses, from Eriophorus and some wool.

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (LS, IX, 175-177). [1] [2] [3] [4] [5]

upTEXTUAL NOTES

a.
MS1 [added in the left margin of fol. 176v.]
b.
MS1 [added on fol. 177r.]