Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L1760 • Mårten Kähler to Carl Linnaeus, 18 May 1754 n.s.
Dated 18 Maj. 1754. Sent from Marseille (France) to Uppsala (Sweden). Written in Swedish.

Välborne Herr Archiater
Riddare af Kongl[iga] Nordstierne Orden
Nådige Herre

Uti mitt sidsta bref, af d[en] 8. April, hade jag den äran at berätta Välborne Herr Archiatern alla mina bedröfveliga äfventyrer här i Marseille. Den 29 derpå följande anlände änteligen den långsamma Växelen, sedan jag uti 7 månader och 5 dagar väntat på honom här uti marseille. Jag tilstår at Herr Butini var rätt skamlig och flat öfver sitt förehållande, och försäkrade at han ångrade alt det han låtit mig lida; men man vet at Franska Offerter och complimenter komma altid när man ej behöfver dem. Sedan den tiden har jag dageligen blifvit narrad och uppehållen af en skeppare som skulle gå til Neapel, men änteligen äro mina saker i dag embarquerade och jag reser antingen i dag eller morgon bittida directe til Neapel, hvarest jag täncker blifva 2 månader eller 6 veckor, och går sedan ned til Taranto och Reggio, hvarest jag täncker embarquera mig til Scicilien. Jag har skrifvit til min svåger och anmodat honom att anhålla om dubbelt Stipendium Regium til någorlunda ärsättning för den skada jag har lidit, finge jag det, så skulle jag någorlunda kunna hielpa mig fram; jag har likaledes begärt de resterande 1200 Daler af mitt Wrediske, men får jag dem ej snart så behöfver jag dem intet. Jag ryser hvar gång jag täncker på mitt tilstånd; och när jag besinnar at jag nu varit ute i 1 år och depenserat onaturligit penningar, men ännu ej gordt den ringaste nytta, så mister jag både mod, hopp och styrcka, och börjar sielf at ledsna vid min fatale existence.

De fiskar jag här samlat öfversändes til Stockholm genom Skeppar Åhrman, jag har addresserat dem uppå Herr Arch[iater] Baeck. Sedan mitt sidsta bref har jag fådt några flere curieuxe fiskar, som dehls äro nye, dehls hittils ej rätt beskrefne.

Coryphaena Art. Gen. XII. jag vet intet om detta är spec. 2. hos Artedius. Pinna dorsal. är från hufvudet til stierten, har rad. 32. Pectoral. rad. 14. sitter när til Operculum branch. Ventralis sitter närmare in til hufvudet än pectorales har rad; 2, jag vet intet om de äro blotte appendices. Pin. Ani äro alla extremitatibus albis har rad. 23. Har tänder in Maxilla et faucib. Membrana oculor. är communis, med denne förenas en appendix som sitter bakom ögonen och är ramosus samt har hvita spetsar, och är helt miuk. Radii uti Cauda äro 13.

Sparus Arted Spec. 11. har ossicula 5. i Membr. branchiostega, uti Pin. dorsali rad. 1610, de öfrige äro som hos Artedius.

Af Scorpaena äger jag 3ne species, af hvilcka den ena är Scorpius. Arted. som har uti Pinna Dors. rad. 1210. Pect. 19. Ventral. 6. Ani. 9. Caudae [][a][a] : MS1 [manuscript damaged] denne som bekant är har cirrhos vid munnen. De andre begge ville [][a][a] : MS1 [manuscript damaged] gerna göra til ett species, som de och utan tvifvel lära vara, emedan facies är ett och det samma, de hafva begge sin röda fläck inuti gomen som på detta species är en infallibel nota, men de differera så i anseende til magnitudo, som och at den store har uti Pin. Dors. rad. 1210. Pect. 16. Ani 9. Vent. 6. Caudae. 16. Den andre har uti Pinna Dors. rad. 129. Pect. 16. Vent. 6. Ani. 8. Caudae. 16. Här variera således Pinnae dorsales och ani, som jag annars funnit vara mäst constante utaf alle. Desse begge äro och utan cirrhis. Hela detta genus har en artig nota, deruti at de långs efter uti linea laterali hafva liksom små hängande tentacula eller appendices ända utföre, som jag kan undra på at intet Artedius observerat, som varit annars så förskräckelig accurat.

Cyprinus. d'orade uti Marseille, lärer ej vara beskrefven, är en rätt vacker fisk, är lius röd, har 2 långa cirrhos vid munnen. Rad. uti Pinna dors. 1 a äro 7. uti 2da äro 10. Pect. 16. Vent. 6 ramosi. Ani 7 eller 8, emedan den sista radius är ramosus.

Pleuronectes äger jag en rätt täck, han har ögonen på högra sidan. På samma sida har han 4 ocellos som sittia uti en quadrangel, 2 uppe vid ryggen och 2 vid buken, de äro stora, svarte, och omgifvas med en gul ring.

En Labrus hvars opercula branchiarum slutar sig med en liksom intryckt liusblå fläck. Iris rubra, membrana oculorum propria. Han är rödgrå på ryggen, men hvit under buken, der pinna dorsalis slutas tar linea lateralis af ad angulum rectum och går ner åt stierten, som är rätt rart på fiskar. Har uti Pinna dors. 912. Pect. 12. Vent. 6. Ani 15. Caud. 15.

En annan Labrus som måste vara en varietet av Arted. Spec. 2. Membr. Branchiostega Ossic: 5. gracilia. Labia crassa, dentes human, similes. Oculi cute laxa tecti. Iris rubra. Rad. Pin. dors. 1812. Pect. 14. Vent. 15. Ani 39. Caud. 15 s. 14. Linea lateralis dorso propior, men der pinna dorsalis slutas tar den på denne af ad angulum obtusum, kroppen är svartagtig, under buken lius blå, alla fenarne äro mörk blå. Bröst fenarne äro runde. Radii uti cauda äro ramosi och emellan hvar radius kommer ut en mindre radius från kroppen, som består af en fiällrad, är utaf 6 lineers längd.

En Gadus som jag hvarcken hos Artedius eller någon annan finner och hvars beskrifning skal öfversändas. Han har dorsum dipterygium Rad. Pin. dorsalis primae 4. secundae 14. Pector. 16 ramos. och insereras nästan under operculo branch. Ventral. 5, sittia under halsen linea recta med ögonen. Ani 14. Caudae 12.

Desse med flere äro redan öfversände til Sverge. Utom desse lärer [ . . ,][a][a] : MS1 [manuscript damaged] Herr Archiatern och Riddaren finna åtskilliga både nya och rara fiskar ibland dem som Herr Consulen Holm öfversänder. Jag har på hans begäran samlat en stor hop här i Marseille åt honom, jag har intet kunnat neka honom det, emedan han har vist mycken vänskap. Jag vil intet säga at de bäste finnas uti hans samling. Välborne Herr Arch[iatern] och Riddaren lärer deraf kunna sluta at jag mera sökt conservera en character af et uprigtigt och ärkänsamt sinne, än min egen heder, jag håller före, då jag har det förre, så har jag heder nog, och äfven contentement af min lefnad. Välborne Herr Archiatern och Riddaren är dessutom den endaste för hvilcken jag nämt detta, så at intet Consulen Holms heder, deraf kan lida det ringaste. Uti den krukan jag öfverskickat finnes äfven en stor Sepia Octipoda. En Capitani som rest ofta på America, berättade mig med säkerhet at denne skal der finnas uti en onaturl. storlek ofta til 10 alnars längd, han skal ofta fästa sig på sidan af skeppen och draga skeppet aldeles på sida, hvarföre de som resa ditåt måste altid nog se efter då han börjar at fästa sig, då de måste straxt hugga af hans tentacula, men kommer allenast en af förseende at sittia quar, så följer han lika fult med, då de öfriga växa igen och på samma sätt fästa sig. Jag vil nästan tro detta, emedan jag ser at sådant ej varit våra gamle naturalister obekant, som mycket tala om Monstra marina som kasta kull skeppen och äta up folcket, hvilckèt man hittils endast trodt vara Poetiske Sanningar.

Inneliggande afritning, är på en Triton, efter mitt tycke, som är innebyggare uti Dentalium triquetrum. Jag kan intet annat begripa än det skal vara en triton, emedan han är för mycket organiserad at vara Polyp, tentacula äro pennata som synes; dessutom fäster han sig framme vid öpningen med den piggen som synes Fig. 1. a. hvilcken han länger och förkortar. Då han kommer ut, sparrar han ut tentacula ibland som de synas Fig. 4. men mehrendehls som de synas Fig. 3. då han drar sig in krymper han ej ihop som polyper, utan böjer in tentacula som triton uti concha ana- tifera. Det är vist at inga tentacula cheliformia finnas; ej heller är numerus tentaculorum constant, men os är spirale, han fäster sig och alt som han bygger til, fast på ett helt olika sätt med triton i Concha anatifera. Den är med al möjelig accuratesse aftagen, fast min ritare ej kunde se munnens structur, som jag likväl sedt då diuret var lefvande. Fig. 1. visar diuret helt och hållit, samt huru det fäster sig, innuti snäckan. Fig. 2. visar tentaculorum structur, samt en dehl af kroppen sedd från ena sidan. Fig. 3. visar äfven kroppen på sidan, samt huru den lägger tilsammans tentacula. Fig. 4. visar tentacula utsparrade, samt en dehl af kroppen frammantil nedan om den hinnan som omger öfre dehlen af kroppen. Fig. 5. visar diuret på ryggen utan tentacula, den hinnan som omger diurets öfre dehl, dehlar sig på ryggen liksom i 2 dehlar. Fig. 6. visar diuret frammanpå bröstet, då denne hinnan blott sammanfogar sig, samt huru ur puncten [. . . ][a][a] : MS1 [manuscript damaged] en membraneuse pigg kommer med hvilcken den fäster sig, Samma [. . . ][a][a] : MS1 [manuscript damaged] visar ock några små piggar som likna hår och sittia på hvar sida om [. . . ] [a][a] : MS1 [manuscript damaged] Fig. 7. visar sielfva snäckan, som ibland är mer och mindre krokug, men alt[id] 3 kantig. Uti de andre Dentalia har jag aldrig sedt andre diur än Nereis. Jag har öfversändt til Herr Arch[iatern] Baeck beskrifning och afritning på en rätt underlig polyp, som äter sten. Hvad hans tentacula ramosa som sittia bakom hufvudet uppe vid ryggen skal betyda, är för mig nästan obegripeligit. Jag öfversänder äfven nu ett par Sertulariae som lärer vara differente från de förre, jag skulle önska Välb[orne] H[err] Arch[iatern] och Riddaren intet ledsnade vid alla mina Sertularier, jag har fuller ännu några öfrige, men de äro för store at skicka uti bref. Jag har här embarquerat en kista, som innehåller de snäckor och stenar jag här samlat, hvarpå reçu medföljer, som intet svenskt skepp var at tilgå annat än ett til Hamburg, så lät jag den följa med, allenast til Commiss[air] König i Hamburg blir skrifvit från Sverge, at hon emottages och öfver styres til Helsingöhr åtminstone då alltid lägenhet är til Stockholm, jag har adresserat den til Kongl[iga] Vettens[kaps] Societet[en] i Upsala. Det gör mig dödeligen ondt, at min svåger förvärckat sig Välb[orne] Herr Arch[iatern] gunst, at densamma vid et sådant tilfälle för mig ej blir minskad är et prof af Välb[orne] H[err] Arch[iaterns] stora genereusitet. I morgon bittida kl. 4. skal jag äntel[igen] om bord, då jag får förbyta mitt fatala, bedröfveliga och ruinante vistande i Marseille, med hvad glädie det sker vete Gud, oansedt jag ser mig ett långt hårdare öde ännu förestå, jag försäkrar likväl at ingen nöd skal vara så stor, uti hvilcken jag icke skal vara nögd och glad, då jag får den ähran at lefva

Välborne Herr Archiaterns och Riddarens
ödmiukaste tienare
M[årten] Kaehler.

Marseille d[en] 18 Maj[i]
1754.

upSUMMARY

Not yet available

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (LS, VII, 415-416, 428). [1] [2] [3]

upEDITIONS

1. Bref och skrifvelser (1922), vol. I:8, p. 146-149   p.146  p.147  p.148  p.149.

upTEXTUAL NOTES

a.
MS1 [manuscript damaged]