Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L1784 • Peter Forsskål to Carl Linnaeus, 13 July 1754 n.s.
Dated d. 13 Jul. 1754.. Sent from Göttingen (Germany) to Uppsala (Sweden). Written in Swedish.

Wälborne Herr Archiater och
Riddare af Kongl[ige] Nordstjerne Orden

Herr Archiaterns Gunstiga Bref af d[en] 9 April har jag haft den besynnerliga äran att inhändiga och med stor längtan wäntat få öfwerskicka mogna frön af den Helleborus, som här omkring Göttingen wäxer wildt. I dessa dagar har jag ändteligen fådt samla frön dels nyss ur skidorna nerfallna på marken, dels än qwarsittande i de öpna capsulerna. Jag gladdes öfwer deras tillförliteliga mogenhet och fulla kärna, samt trodde mig dermed wunnit alt hwad jag önskat att i detta mål kunna göra Herr Archiatern en ringa tjänst. Men till största harm fann jag wid de medtagna bladens nogare jämförelse med de nomina specifica som Herr Archiatern anfört till den begärta Helleborus, att det dock ej lär wara den rätta. Denna har folia digitata, som ses af medsända blad och heter i Hallers hortus: Helleborus vaginis foliaceis digitatis, flore virente, samt står som apart species ifrån den af Herr Archiatern nämnda H[elleborus] vaginis pallidis vix serratis, flore virente. Trägårdsmästaren och Botanices Professorn äfwen försäkrade mig på oförmärkt tillfrågan att denna är den endaste Helleborus, som wäxer här på örten wildt. Jag tog det derföre för afgjordt, att H[err] Archiatern ment den, och har äfwen funnit den här i staden wildt i en trägård. Fröna i NoB äro af stånd som wäxte wildt och de i NoA. af de stånd, som äro i Botaniska trägården. Den som wäxte wildt war frodigare och fröna helt swarta, då de af horto botanico, fastän urfallna woro och blifwa blacka på en sida. Mera frön har jag än af bägge slagen i reserv. Men nu lär bägge wara lika förgäfwes. Äro dessa frön ej till tjänst, som jag sjelf misströstar, så måste jag beklaga mig wara oförmögen att skaffa frön af någon annan Helleborus. I horto botanico has ej flera Hellebori (utom en annuel Isopy. rum fumariae folio) än den med hwita blommor, som jag hade den äran att skicka Herr Archiatern förr prof utaf, och därnäst denna. Trägårdsmästaren säger sjelf att på långt när ej alla fins i trägården, som stå i cataloguen, utan att många efter hand gådt ut, och Haller klagar äfwen i förtalet till denna nyaste hortus att Perennantes plantae wanskötas i trägården. En ann Helleborus är denna gröna wet här aldeles ingen wäxa wildt. Siberiska wäxter säger nuwarande Prof[essor] Zinn trifwas här ganska wäl, och frön dertill har Haller årl[ige]n köpt efter trägårdsmästarens utsago af en Martini i Stutgard, med hwilken Prof[essor] Zinn än ständigt skall fortsätta handeln.

Om Aruncus är jag ock dubieux. Trägårdsmästaren kände äfwen så litet namnet Barba caprae, som Aruncus, utan endast Filipendula. 2 species allenast äro deraf i horto. Det ena wår gemena Ulmaria, och det andra det, hwaraf här innelykt medskickas ett folium och en omogen fröstjelk, som wisar huru långt den nu är kommen och om det är den begärta. Trägårdsmästaren håller det för en skönhet och rarité och Professoren sade mig på tillfrågan att det war den man brukat kalla Barba Caprae. Men mig förekom den som wår ordinaira filipendula och ej kunde jag bli warse distinctio sexus derpå. Det wore mig högstönskeligt att den dock måtte wara Aruncus och att jag dermed måtte än ha tillfälle att göra Herr Archiatern något nöje med fröns öfwersändande. Så snart de mogna skall jag ej fela att skicka öfwer dem, så framt Herr Archiatern ej contramanderar det.

De örter som jag här sedt wilda och wid Upsala ej sedt eller känt äro i synnerhet dessa. Bellis på alla ängar blomar året igenom. Atropa, Erigeron paniculatum H. U. 1, Phyteuma spicata, Lilium (Kroll-lilior) H. U. 4, anemone med gul blomma. Colchicum som jag endast än sedt frukten af. Cichorium. Reseda. Verbena. Dipsacus. Bupleurum perfoliatum, hwit Caucalis med stora radiis och Adonis med gul och röd blomma wäxa tillsammans nog ibland säden. I Flora står, att Herr Archiatern då ej sedt Caucalis i blomma. Kan jag med örtens el[le]r fröns öfwerskickande deraf göra någon tjänst, wore fägnesamt.

Insecter äro här än en så föraktad som försummad del af historia naturali. Wid ledighet och wackert wäder har jag sökt göra här åter samling deraf, och fådt 3 camerader, som äfwen begynt söka nöje deri. Botanices Professoren här Zinn fick höra deraf och har likaledes resolverat sig att bli insectsamlare, samt bedt mig om hjelp att känna dem efter H[err] Archiaterns System och rangera dem efter fauna. Hans exempel har sedan warit efterdöme för en af hans bästa botaniska disciplar och wore wäl om det framdeles kunde reta än flera. Mycken gunst för insecter låter wäl ej förmoda sig här, så länge folkets curieusité än är så trög och ooplifwad i Botaniquen, hwars nytta och nöije mer faller i ögonen. Så mycket är dock, att det ej mer kan anses för ridicult att plocka insecter, då Professorn sjelf företagit sig det. En botanisk Excursion har jag på tillbåd men utan särdeles nöije, bewistat. Alla lördagseftermiddagar går Professorn ut med dem som willja göra sällskap, och så gå alla efter honom till den föresatta orten der wisar Professorn dem de örter som de böra taga, och låter sjelf sin dräng bära hem en quantitet deraf att företagas följande måndag i det collegium, hwari örter demonstreras. Ingen lection el[le]r widare omständigheter förekoma på Excursion. Då jag war med, war Professoren sjelf tolfte som räknades för tämmeligt antal. Ej en hälften af Medicis lägga sig på botanique, och de som woro med på Excursion woro så slätta örtekännare som kan conciperas, utom en enda 12 års yngling, som wisar mera flit och alfware. Professor Zinn undrade högeligen på Upsala curieusiteten, då jag beskref i hwad frequence och huru lefwande excursionerna under Herr Archiaterns anförande der äro. Han tycks wäl wara en mycket god och communicativ man, men öfweralt saknas hos honom den ifwer för sciencen, den drift och föreställningsgåfwa, hwarwid Herr Archiatern oförtröttad gjordt historia naturalis i Swerige så allmänt behagelig.

En Staehelin Prof[essor] Bot[anici] i Basel reste för en tid sedan härigenom, och ärnade sig till Nederländerna och Frankriket att besöka Professores och hortos Botanicos. En tysk, som heter Oeder designerad Professor Botanices i Köpenhamn skall ock resa kring Europa att evertuera sig och samla frön till en god trägårds anläggande.

Myhlii ändalykt täckes Herr Archiatern inhämta af medskickade tidning N o 37. Han höll sig länge opp i England, verterade små lärda piecer och belles lettres der, och swarte på Hallers och Hollmans manande att skynda med resan, det man ej behöfde frukta att hafwet fryser till emellan England och America. Änteligen då han dog der, skall han lämnat stor skuld efter sig oaktadt han fådt stora capitaler respengar, och Engelsmännerna skola ha praetendert att de tyska borde betala för sin landsman. Om hans skickelighet hade man här goda begrep, men ej om hans flitighet, sedan han lät resan så gå ut på tiden. Jag hörde talas om honom här i Göttinger Wettenskaps Societeten, der jag en gång fick tillfälle att wara tillstädes. Samma gång oppläste ock Prof[essor] Gesner ett bref som han fådt från Frankriket, och hwari berättades huru historia naturalis så utbredt sig i Swerget att ock Cavaillerer och Håfdamer sysselsätta sig dermed, hwilket admirertes af alla.

Om Haller har Prof[essor] Zinn berättat mig att nu finner han sig nöijdare i Schweitz än i början, botanicerar dageligen, har säte och stämma i den ringare senaten, men i den större som regerar suveraint är han än utan votum, har största apparance att få i Schweitz ett Land-Vogtey, som skall wara en tämmelig god syssla, men ock har kärlek för Göttingen och lär wäl en gång som Cantzler komma tillbaka. Hos Regeringen i Hannover står han wäl och håller sig i ständig connexion med Academien här genom det att han allena recenserar swenska saker. Recension på H[err] Archiaterns Species, som här nyss utkommit tör wara H[err] Archiatern curieux att se af medskickade tidning No 80. Att den kommit af Hallers hand wet jag utom anförda skäl deraf att Prof[essor] Zinn för en tid sade sig med curieusité wänta den ifrån Haller. Den Onopordon som i recension nämnes saknas, talte ock Zinn då om felas i Species, och sig ha lust att skicka frö deraf till H[err] Archiatern om han wiste att det åstundades. Eljest sade samma Professor Zinn att Haller här ej skulle kunna ha så aldeles godt nöje emedan de mästa Professorer äro honom hätska, efter han här agerat nog despotiskt och wetat nyttja det att han wid Regeringen i Hannover stod i anseende och faveur. Utom Professorerna Hollman, Michaelis och Zinn tros de andra alla wara hans owänner. För någon tid tillbaka hördes genom Professor Michaelis att Haller fallit i trappan i sitt hus, så att han illa brutit sin arm och att han längtade efter nya swenska skrifter.

Här på Bibliothequet är en ny bok om metamorphosi insectorum el[le]r rättare Lepidopterorum under titel af English Moth and Butterflyes, utgifwen i London utan årtal af Benjamin Wilke med 120 kopparplåtar. Smaken i ritningarne är aldeles som i Albin. Örterne, som erucae ätit fylla mäst hela taflan och ritas wid tillfälle flera gånger. På en tafla är ej mer än en Metamorphosis. De mästa tror jag wäl förr äro afmålade som ock auctoren sjelf citerar Lister, Merian, Albin, Reaumur, Roesel etc dock somliga torde ej stå i andra auctorer, e[xempli] g[ratia] aurora etc. Frammanför taflorna har auctor redigerat erucas som han har i ordentligt system och citerar Botanicorum nomina specifica mäst C[aspar] Bauhini på örterna, dem han ock har enkom register på. På titelbladet står att boken illuminerad kåstar 9 pund sterling och utan färger något öfwer 3 pund. Formatet är som Albin i regal quart. Om en ny edition af fauna påtänkes innan boken fås, will jag der Herr Archiatern så befaller gerna öfwerskicka Synonyma derur, så många jag kan med wisshet känna efter fauna. Roesels wärk fins ej en gång på Bibliothequet.

En Renard i Amsterdam har ock utgifwit sköna fiskfigurer i 2 tomer på fransöska under titel: Poisons des Indes i folio, år (som i Bibliothequet är påskrifwit) 1718. Deribland står ock hafsfrun, samt en hop taskkräftor. Alt illuminert. Ett original dertill el[le]r copie i manuscript med färgor har jag ock sedt på Bibliothequet, och der betygar målaren att han haft hafsfrun en 4 dagar och födt henne med små musslor. Efter boken ej nämnes frammanföre i fauna, har jag welat ha den äran att anföran, om den ej förr är bekant.

Hollman i sitt physiska collegium föredrog för en tid sedan Herr Archiaterns mening i Amoenit[ates] Acad[emicae] om animalcula seminalia, att de wore commenta, och ej hade motum proprium. Han sade sig tydeligen sedt dem simma som ålar i watn och att hwar och en kan se det genom ett godt microscop som gör diametern 50 gånger större, då man tar af frisk karpmjölke stort som en knappnålsknapp allenast, och diluerar det med watn, slår det in i en tubulum capillarem och blåser bägge ändarna wid ljus till, samt sedan ser derpå genom microscop emot ljuset. Han skall hafwa helt wist sedt dem lefwa i ljumt watn 4 a 5 timmar och mente Herr Archiatern allenast sedt dem döda el[le]r ej nog genom dilution separerta att de tydel[ige]n kunnat ses.

Äfwen wiste han oss circulatio sanguinis i en lefwande fisk, neml[igen]i stjerten på en som Tysken kallar Stein-smerl, h[wil]ken har ganska subtila och pellucida hinnor i stjerten och länge lefwer utom wattnet. Fisken lindades att ligga stilla på en liten glasskifwa och stältes så under ett microscopium compositum anglicanum, med ett ljus frammanföre, som kastade strålar på reflecter spegeln. Der såg man rätt distinct blodkulorna stora som perlgryn och bloden gå ur arterierna i venerna tillbaka.

H[err] D[octor] Gottsch[alk] Wallerii tanka att watn förwandlas i jord har han ock anfört som mycket otrolig. Wore artigt att weta om den kan chymice bewisas.

H[err] Prof[essor] Ihres specimina Glossarii Ulphilani recenseras här attent och önskas continuation deraf, så wäl som af Ulphilas illustratus. Man will här alldeles bestrida att den i Upsala befinteliga codex argenteus är Ulphilae och hålla den för en version på gammal Frankiska gjord i Caroli M[agn]i tid. Grunderna dertill äro anförda i de latinska relationes Gottingenses, der Ulphilas illustratus med mycken attention är recenserad, och wi Swenska här weta oss ej skäl att förswara Ulphilanska namnet på version, utan wänta det af Herr Professor Ihre.

Gratulerar ödmiukast till en ny arftagare af H[err] Archiaterns lustra namn.

Framhärdar med all wördnad
Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens
ödmjukaste tjänare
Petr[us] Forsskål.

Göttingen d[en] 13 Jul[i] 1754.

upSUMMARY

Peter ForsskålForsskål, Peter
(1732-1763). Swedish. Naturalist and
explorer. Linnaeus’s student, professor
in Denmark in 1759. Joined a Danish
expedition to Egypt and Arabia in 1761.
Died at Jerîm, Arabia.
Correspondent of Linnaeus.
has received Linnaeus’s letter of 9 April [this letter has not come down to us]. He has started collecting seeds of Helleborus, a wild plant around Göttingen. Unfortunately, this does not seem to be the right species as the leaves do not match Linnaeus’s description. This one has folia digitata, which can be seen from enclosed leaves and Forsskål gives a reference to Albrecht von Haller’sHaller, Albrecht von
(1708-1777). Swiss. Naturalist and
poet, professor of medicine, botany,
anatomy and surgery at Göttingen
1736-1753. Correspondent of Linnaeus.
”hortus” [i.e. Enumeratio plantarum horti regii et agri GöttingensisHaller, Albrecht von
Enumeratio plantarum horti regii et
agri Gottingensis aucta et emendata

(Göttingen, 1753).
]. This is the only available species, wild as well as in the botanical garden, where many of the plants mentioned in the catalogue have now become extinct for want of proper care. According to the gardener and the present professor in charge [Johann Gottfried ZinnZinn, Johann Gottfried
(1727-1759). German. Physician and
botanist, director of the botanical
garden of Göttingen (1753).
Correspondent of Linnaeus.
], Siberian plants thrive in Göttingen, purchased by Haller annually and procured by a certain Martini [presumably a gardener] in Stuttgart.

Aruncus is a problem, too. The gardener does not know this name, nor its other name Barba caprae , but only Filipendula. There are only two species of Filipendula, one is our Ulmaria , of the second Forsskål is enclosing a leaf and a piece of its stem to be followed by ripe seeds later.

Forsskål mentions plants that are common here but not in the Uppsala region: Bellis, Atropa, Erigeron paniculatum, Thyteuma spicata, Lilium, yellow Reseda, Anemone, Colchicum, Cicorium , Verbena, Dipsacus, Bupleurum perfoliatum, white Caucalis, and Adonis with yellow and red flower grow among the corn. Forsskål refers to Flora Svecica 2nd ed.Linnaeus, Carl Flora Svecica
: exhibens plantas per regnum Sveciae
crescentes, systematice cum differentiis
specierum, synonymis autorum, nominibus
incolarum, solo locorum, usu
oeconomorum, officinalibus
pharmacopaeorum
2nd ed. (Stockholm
1755). Soulsby no. 409.
where Linnaeus says he has never seen the Caucalis flower.

Entomology is a neglected field in Göttingen. Forsskål has started collecting insects together with three colleagues and has inspired Zinn to do the same. The insects are arranged according to the Linnean system. There is little interest in botany, as well. Zinn organizes a weekly excursion but the participants are few and shockingly ignorant. Zinn shows what plants he wants, his servant is carrying them home, and next Monday they are demonstrated at a lecture. There are no lessons at the excursions. Not even half of the students of medicine care about botany. There is a huge difference between Zinn’s excursions and those magnificent ones under Linnaeus’s guidance.

Göttingen has been visited by Benedikt StähelinStähelin, Benedikt
(1695-1750). Swiss. Botanist. Studied
under Sébastien Vaillant and
Albrecht von Haller, professor of
physics in Basle.
from Basel on his way to the Netherlands and France, where he will visit professors and botanical gardens. Georg Christian von OederOeder, Georg Christian von
(1728-1791). German/Danish. Botanist
and economist. Studied under Albrecht
von Haller in Göttingen and became
professor of botany at Copenhagen.
Minister of finance for Norway. Started
the publishing of Flora Danica.
Correspondent of Linnaeus.
, professor of botany in Copenhagen, will roam Europe collecting seeds for the new botanical garden in Copenhagen.

Christlob MyliusMylius, Christlob (1722-1754).
German. Student of medicine, disciple of
Christian Ludwig Krause, Berlin.
Correspondent of Linnaeus.
has passed away in England on his way to America, deep in debt. Linnaeus can read by himself in No. 37 of the enclosed journal. He stayed in England for a long time, interpreting smaller scholarly texts, and replied on Haller and Samuel Christian HollmanHollman, Samuel Christian
(1696-1787). German. Philosopher and
naturalist, Göttingen.
urging him to hurry up with the intended journey, since one do not have to fear that the sea freezes between England and America. As Mylius was from Germany, the Englishmen thought that the Germans should pay his debts. It was felt that he was skilled, but not studious enough. Forsskål heard about him at the Royal Society of Sciences and Humanities in Göttingen [Königliche Gesellschaft der Wissenschaften zu GöttingenKönigliche Gesellschaft der
Wissenschaften zu Göttingen, Royal
Society of Sciences and Humanities in
Göttingen
German. Founded
in 1751 as Societas Regia Scientiarum
Gottingensis, and as Königliche
Gesellschaft der Wissenschaften zu
Göttingen from 1753. Its
publications were Commentarii
Societas Regiae Scientiarum
Gottingensis
(1752-1754), continued
by Commentationes Societati Regiae
Scientiarum Goettingensi

(1763-1769), continued by Novi
Commentarii Societatis Regiae
Scientiarum Gottingensis

(1771-1778).
], which he once had the opportunity to visit. At the same occasion Johann Matthias GesnerGesner, Johann Matthias
(1691-1761). German. Philosopher and
philologist. Professor in
Göttingen.
read out a letter which he had received from France, and where it was told that the topic of natural history was widespread in Sweden, and that both courtiers and court ladies devoted themselves to this, a piece of information which was admired by everyone.

Haller is in Switzerland, quite pleased with his position on a minor political post, but will probably return as university chancellor. His relationships to the government in Hannover is good, and he maintains his connections with the Royal Society of Sciences and Humanities in Göttingen by only reviewing Swedish items. Recently Haller published a review of Linnaeus’s Species plantarumLinnaeus, Carl Species
plantarum
(Stockholm 1753). Soulsby
no. 480.
, if Linnaeus is curious of Haller’s opinion, he can read for himself in the enclosed journal no. 80 [Forsskål refers to the Commentarii Societas Regiae Scientiarum GottingensisKönigliche Gesellschaft der
Wissenschaften zu Göttingen, Royal
Society of Sciences and Humanities in
Göttingen
Commentarii
Societas Regiae Scientiarum
Gottingensis
(1752-1754).
]. That Haller is the author, Forsskål has also heard from Zinn, who recently said he was curiously waiting for this review from Haller. The Onopordon which [due to Haller] is said to be missing in Linnaeus’s work, Zinn has also noted is missing, and therefore he would like to send seeds of this plant to Linnaeus, if he only knew that is what he wanted. According to Zinn, Haller is not well liked by his colleagues in Göttingen, as Haller has acted in a despotic way, and wanted to take advantage of the fact that he had reputation and favor with the government in Hannover. Except for Hollman, Johann David MichaëlisMichaëlis, Johann David
(1717-1791). German. Professor of
Oriental languages, Göttingen.
Correspondent of Linnaeus.
and Zinn, all the other professors are not his friends. Some time ago, they all heard through Michaelis, that Haller fallen down the stairs in his house, and broken his arm, and that he longed for new Swedish publications.

Forsskål mentions a new book at the library [in Göttingen] about the metamorphosis of insects or Lepidoptera, with title The English Moths and ButterfliesKönigliche Gesellschaft der
Wissenschaften zu Göttingen, Royal
Society of Sciences and Humanities in
Göttingen
, published in London by Benjamin Wilke [Benjamin WilkesWilkes, Benjamin (d. 1749).
British. Artist and naturalist, London.
] with 120 cupper plates. The illustrations resemble those of Eleazar AlbinAlbin, Eleazar (1708-c.1742).
British. Naturalist and watercolourist
illustrator.
, in his A natural history of birdsAlbin, Eleazar A natural
history of birds
(London,
1731-1738).
. Most of these have been painted before, the author [Wilkes] quotes Martin ListerLister, Martin (1638-1712).
British. Naturalist.
, Albin, Maria Sibylla MerianMerian, Maria Sibylla
(1647-1717). German. Entomologist and
artist. Published Metamorphosis
insectorum Surinamensium
(1705).
, René-Antoine Ferchault de Réamur Réaumur, René-Antoine
Ferchault de
(1683-1757). French.
Physicist and naturalist. His works
cover geometry, technology, mineralogy,
ornithology. His collections of natural
history objects, mineralogy etc. were
given to the Académie des
sciences after his death. Correspondent
of Linnaeus.
, August Johann Rösel von RosenhofRösel von Rosenhof, August
Johann
(1705-1759). German.
Naturalist and painter.
etc., some of the items are probably not mentioned by other authors. Wilkes has edited the plants in a proper ssytem, and is quoting some special botanists, especially Caspar Bauhin. On the frontpage it says that the prize for the book is 9 Pounds sterling, and a little more than 3 pounds without coloured illustrations. The format is quarto, the same as Albin’s. If a new edition of the fauna [Forsskål means Fauna SvecicaLinnaeus, Carl Fauna Svecica
sistens animalia Sveciae regni:
quadrupedia, aves, amphibia, pisces,
insecta, vermes, distributa per classes
& ordines, genera & species. Cum
differentiis specierum, synonymis
autorum, nominibus incolarum, locis
habitationum, descriptionibus
insectorum
(Stockholm, 1746).
Soulsby no. 1151.
] is planned, and if Linnaeus so demands, Forsskål is willing to send him synonyms from Wilkes’s work, as many as he knows for sure. Rösel von Rosenhof’s work is not even available at the library.

In Amsterdam, Louis RénardRénard, Louis ?. has published beautiful fish-illustrations in French in a two-volume work, “Poissons des Indes” from 1781 [Forsskål refers to, Poissons, écrevisses et crabesRénard, Louis
Poissons, écrevisses et crabes
[...] que l'on trouve autour des Isles
Moluques, et sur les cotes des Terres
Australes
, 2 vol. (Amsterdam, 1754).
; the year 1718 is annotated on the work in the library]. In the library someone has written 1718 on it. There are also crabs and other kind of sea animals, everything coloured. Forsskål has also seen the original manuscript or perhaps it is a coloured copy of it at the library. Forsskål says he liked to communicate this to Linnaeus, as Rénard’s work is not mentioned in Linnaeus’s Fauna Svecica, and if this work is not known to Linnaeus.

Hollman has discussed and tried to refute Linnaeus’s theory about “Animalcula seminalia” in Amoenitates Academicae [Forsskål here refers to Linnaeus’s Sponsalia plantarumLinnaeus, Carl Sponsalia
plantarum
, diss., resp. J. G.
Wahlbom (Uppsala 1746). Soulsby no.
1447.
, also published as no. 12 in Amoenitates academicaeLinnaeus, Carl Amoenitates
academicae
, I-X (Stockholm
1749-1790). Soulsby no. 1280.
]. Hollman had seen sperm swim like eels in water, and argues that everyone can see that through a good microscope, making the diameter 50 times larger. According to Forsskål, Hollman exemplifies with milt from carps, diluted with water in a tube of glass, on which one blows with a [lit] candle at both ends, and then examines it through the microscope against the lighted candle. Hollman claims that he has observed them alive in lukewarm water for 4 to 5 hours, and argues that Linnaeus has only seen them being dead, or not separated through dilution. He means that the sperm can clearly be seen.

Hollman has also demonstrated the blood circulation in the caudal fin of a living fish, called Stein-smerl by the Germans [Cobites barbatula]. The fish, wound to lie still, was placed on a glass-plate under an English microscope [Forsskål refers to a Culpeper microscope, named after its constructor Edmund CulpeperCulpeper, Edmund (c1670-1738).
British. Engraver, maker of scientific
instruments, famous for his microscopes.
], with a lit candle in front it, which threw light rays on the “reflector mirror”. Then one could observe blod bullets as large as barleycorn and their circulation from the arteries into the veins.

Furthermore, he has rejected Johan Gottschalk Wallerius’sWallerius, Johan Gottschalk
(1709-1785). Swedish. Professor of
chemistry at Uppsala.
idea about the transformation of water in the soil. Forsskål says it would be interesting to know, if this can be demonstrated chemically.

Johan Ihre’sIhre, Johan (1707-1780).
Swedish. Philologist. Professor of Latin
and later of eloquence and political
science at Uppsala.
Specimen glossarii UlphilaniIhre, Johan Specimen
glossarii Ulphilani primum [..]
,
diss. resp. J. Hellsing (Uppsala, 1753).
has been reviewed in Göttingen and attracted great interest. People [in Göttingen] want a continuation as well as of Wulfila’s [Ulfilas’sUlfilas (Wulfila), (ca
311-383). . Christian bishop,
missionary and Bible translator, who
translated the Bible from Greek into the
Gothic language. For this he devised the
Gothic alphabet. Fragments of his
translation have survived, notably the
Codex Argenteus held since 1648
in the University Library of Uppsala in
Sweden.
] illustrations. People here do not believe that the Codex argenteus is Wulfila’s [Ulfilas’s] but a version in old Franconian. It will be up to Ihre to refute these views.

Forsskål congratulates Linnaeus on the birth of a son and a new heir to his illustruos name [Johannes LinnaeusLinnaeus, Johannes (1754-1757).
Swedish. Son of Carl Linnaeus and Sara
Elisabet Linnaea.
was born on the 7th of April 1754; the birth of his second son was presumably mentioned in the letter we are missing from Linnaeus to Forsskål, dated 9 April 1754].

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (LS, IV, 209-211v). [1] [2] [3] [4] [5]

upEDITIONS

1. Bref och skrifvelser (1912), vol. I:6, p. 113-118   p.113  p.114  p.115  p.116  p.117  p.118.