Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L1826 • Mårten Kähler to Carl Linnaeus, 8 October 1754 n.s.
Dated 8 Octobr. 1754. Sent from Napoli (Italia) to Uppsala (Sweden). Written in Swedish.

Välborne Herr Archiater
Riddare af Kongl[iga] Nordstierne Orden.

At jag sedan min ankomst til Neapel, ej med Skrifvelse upvagtat Välborne Herr Archiatern och Riddaren, ber jag aldra ödmiukast måtte mig blifva förlåtit. Jag hoppas det til så stor last ej lärer räknas mig, hälst mina svåra och bedröveliga omständigheter, lära redan vara bekante, och med hvilka jag ej vil Välborne Herr Archiatern och Riddaren oroa. Under resan från Franckrike til Neapel blefvo vj nödgade at gå i hamn vid Isle de l'Elbe ej långt ifrån Corsica, dehls för motvind, dehls för 3ne Tripolitainska fartyg, för hvilcka vj väl voro aldeles frie, men at undgå visitation, för hvilcken vj sedan varit nödgade at göra quarantine i Neapel, togo vi heldre hamn i Portolongone, Konungen af Neapel tilhörig. På denna prägtiga och frugtbara öö, hade jag tilfälle at samla en ansenlig hop rara och vackra örter, jemte en myckenhet Insecter. Ett Cypripedium kan jag deribland räkna som ganska vackert och nytt. Gräs har jag alt sedan min afresa från Sverge, utom, et underligit Cynosurus ej andra sedt än svenske, och mossor äro ganske rare, dehls för den skoglösa orten skull, dehls för den förskräckeliga hettan, men jag hoppas då vinteren kommer at få tilräckeligen af det slaget. Så snart jag til Neapel ankom började jag at göra flitiga excursioner, hvad jag under den tiden fådt, skal jag vid första lägenhet hemsända. Ett enda nytt genus är deribland, hvars beskrifning innelyckt medföljer. Den är helt nära slägt med Schrophularia och Martynia, men kan intet reduceras på något sätt til någondera af desse. Facies corollae är den samma som Scrophularia, men Calyx är här quinquephyllus; Flexura staminum skiljer den ifrån Scrophularia, men concilierar den med Martynia, men rudimentum quinti Stamin. finnes ej, som är character essentialis Martyniae.

De Italienske Rese scribenter tala ganska mycket om en lager, som växer på Virgilii graf, de säga at huru man klipper bort denna lageren, så skal den altid växa igen och bekröna denne Poetens aska. Jag har flere än en gång ofvan på Pausilyppen besedt denna grafven, som hyser et så vördat stoft, och beklädes nu med många vackra örter, och jag finner at denna lagren är en Cactus articulis subcordatis H[ortus] Ups[saliensis] som ehuru den klippes, altid växer igen.

Jag har här fådt en Asterias som både för sin nyhet och sin besynnerlighet skull förtienar attention, och lärer utan tvifvel vara bland de raraste man af detta slaget hittils i verlden sedt. Den lärde Engelsmannen Grew har uti Engelske Transaction. N. 57 som jag ser af M[on]s[ieu]r Bakers Essai Sur l'histoire Naturelle du Polype, beskrifvit en dylik, som han fådt från Westindien och ännu skal i dess Cabinett i, London förvaras. Han kallar den Stella marina arborescens, och kommer nog öfverens med den som jag här i Neapel fådt. Hvilken jag kan kalla Asterias radiata, radiis subarticulatis dichotomis. Kroppen är ungefähr så stor som en 6 styfver, under helt flat, men ofvan til convex, på ryggen har den 5 ovala uphöggningar, en efter hvar radius, som tilsammans formera en rigtig pentagon, hvar och en af desse äro längs efter mitt uti likasom klufne. Färgen är ofvan på af en hvit silfver färg, men emellan desse nämde uphögningar Svart, samt äfven uti Centro en svart punct. Under är den helt flat, mitt på undre sidan har den en hvit ring, som tyckes likasom vara intryckt, innom denna ringen är dess munn som består af 5 labia, de der äro svarta, med hvita tentacula i alla kanter. Radii äro 5 nästan articulati, så snart de kommit ut från kroppen börja de straxt at dela sig i 2 och 2 hela vägen upföre tils de omsider bli så fine som hårstrån. Desse radii äro på öfra sidan convexe och hvite, på undre sidan äro de svarte i kanterne, men en bred hvit rand börjas för hvar stråle utur den hvita ringen mitt på kroppen, som sedan continuerar alla divisionerne upföre. Jag sade den vara Subarticulata, hvilcket synes så på öfre som på undre sidan, utur desse begge kanterne komma på undere sidan utur hvar articulation en pigg som utan tvifvel är dess tentacula hvilka den och på sådant sätt rör. Om jag ifrån kroppen klipper af en radius, så har jag af den samma en perfect sertularia, och hvilcken ingen dödlig skulle kunna skilja derifrån. Då den nyss tages up utur vattnet, är den fuller det täckaste diur som kan ges, för sin Silfverhvita och skinande färg skull, samt deremellan de svarte kanterne. Denna combinerar sertulariae eller Polyperne ännu nermare med Asteriades. Det första exemplaret jag feck, lade jag uti Spiritu vini men radii detacherade sig och spetsarne solverades, så at den aldeles ruinerades, jag har sedan fådt 2ne dem jag torckat och conserveras de bettre på det sättet. Den fin¬nes efter berättelse ej mera än i Junii månad och i början af Julii, och är förträffelig rar härstädes. Den som kommit från Indien och Grew beskrifwit skal hafwa 81920 ramificationer. Jag har ej kunnat eller behöft räkna ramificationerne, emedan jag ser at det endast dependerar af storleken, men på den största jag har gå de fuller öfver 6 a 8000.

Jag får äfven nu berätta ett annat lika så nytt och underligit Phaenomen. Jag äger 2ne specimina af en Millepora, som jag håller före vara den samma med Syst[ema] Nat[urae]3. som hos Morison skal finnas afritad. På denna Corallen finner jag öfveralt stora och guhla ovaria, som äro runda med en uphögd och tilbakarsbögd spetz, så at de aldeles likna Patella Pileus Equestris hos Argenville t. 6. f. k. Denna Corallen har absolument inga leder, så at den ej kan hållas för någon Sertularia, är hel och hållen en perfect sten, och har ramos alternos, har öfveralt porer som slutas i små Spetsar hvilka utan microscop ej kunna synas, på ena sidan af desse ser jag öfveralt desse ovaria, som med blotta ögonen tilräckeligen kan examineras och distingueras. Jnnan kort skal jag lemna dem under välborne Herr Archiaterns och Riddarens egne skärskådande. En som här samlar små curiositeter har berättat mig at han sedt sådant på allehanda slags Coraller, ehuru jag icke tror at de finnas på alla, dock väntar jag at få se dem på alle milleporae, eller dem som byggas af en Hydra. Månne något klarare och tydeligare bevis kan gifvas, at alla Polypers generation sker ex ovo? Medusa, uti Madreporis har jag sedt på ett par species, den håller altid lika färg med corallen den bygger, och Species lära utan tvifvel böra distingveras efter numerus tentaculorum. Jag berättade uti mitt sista bref om en Triton som var innebyggare uti en dentalium, jag får nu berätta at jag fådt ett annat Species som bygges af en Limax de mäste göras af Nereis. Detta är fuller det största slägtet af Snäckor som ges:

Med förundran ser jag at M[on]s[ieu]r Argenville gör 2ne differente Species af Echinus T. 28 fig. A. och fig. B. Jag äger dem båda två, och de äro en och densamma, den ena med sina piggar och den andra utan. Dess Echinus T. 28 f. m., finnes här vårtiden i prodigieus myckenhet och kallas ovo di mare. Samma T. 28 f. H. finnes äfven här. En rätt stor Bulla som lärer vara varietet af Argenv[ille] T. 20 f. B. har jag här fådt, den är ganska stor, tunn ock Bräckelig, samt brun öfveralt, columella är dentata, Animal Limax. Men diuret har uti denne så väl som uti de store och mäste Buccinnis et tentaculum mer, än andre Limaces. Uti Franske Cabinetterne hafves den ifrån Levanten, och den har äfven ett facies africana.

Jag har här fådt en Pinna som jag håller före vara den samma med den rara, som fins i Kongl]iga] Svenska Cabinettet, åtminstone differerar den ej mycket, och måste vara lika så rar, emedan jag ej finner en enda Auctor tala derom.

Buccardium echinatum radiis longitudinalibus 1920, som lärer vara et och samma med den som finnes vid Ishafvet, men denna gapar på ena sidan på samma sätt som Area och har taggar öfveralt. Det är underligit at ett och samma diur kan finnas under så different grad, och i så differente haf.

Innan kort hoppas jag få berätta Välborne Herr Archiatern och Riddaren, huru med Boerhavii keratophyton är beskaffat. Emediertid kan jag med säkerhet säga at den bygges af diur.

Det som Plinius berättar om Solen linearis rectus at den lyser i mörckret, är helt sant och vist; det samma är och med Solen linearis incurvus, då de ätas i mörckret synes det som man åte bara eld. Den fångas och ätes här i förskräckel[ig] myckenhet. En Capuciner munck hade en afton ätit desse, och spilt något af saften i skägget, då han sedan geck i mörckret, syntes det som skägget stod i liusan låga. Den lyser endast vissa tider på året, som uti Julii och Junii. Diuret är en Thetys, men ej hermaphrodit som de mästa af snäckediuren. det jag 2 a 3 g[ånger] sedt. Jag ser äfven at en Trigla som här finnes lyser i mörckret under buken uti Augusti månad. Fiskare säga mig at denna fisken lyser altid under buken den tiden då han paras; troligit är at det förhåller sig på samma sätt med Solen.

Hvad den vittre Doctor Hasselquists observation angående den kräfvetan som bevarar Pinna Marina ifrån Sepia octipoda angår, vill eller kan jag densamma ingalunda på något sätt neka. Men jag ser at en sådan kräfveta ätes och jagas så af Octipoda som af Pinna Marina. Pinna som står fäst på Siöbottnen och har liten eller ingen locomotivitas, torde hafva ondt nog efter födan om intet oeconomia divina gordt at andre diur skulle skaffa henne föda, eller likasom jaga åt henne. Denne lilla kräfvetan blir verkeligen jagad af octipoda, då den tager sin retirade hvarhälst den kan komma åt, Pinna som altid står öppen är vigast at löpa in uti, händer det at hon springer dit in, är hon fuller fri från Sepia, och bevarar tillika Pinna at bli opäten af Sepia, men kräfvetan är straxt et rof för Pinna, incidit in Scyllam qui vult evitare Charybdin. Jag ser och at denne kräfvetan fångas ofta uti det skägget som Pinna sätter ut.

Octipoda ätes här som en delice, den kallas Porpora, emedan då den kokas blir den helt röd. Här i Neapel ätes alla slags hafs diur, alla snäckor til och med Haliotis.

På silkes maskarne har jag gordt åtskilliga observationer. Neapel och i synnerhet Calabrien äro de orter der sådane observationer böra göras, hälst de äro de som fournera så väl den öfriga dehlen af Italien som hela Europa, med silke. Hollendaren tager härifrån alt sitt silke, utom litet han tager från Spanien, hvilket vi sedan af honom köpa. Vid Bosco på andra sidan af Vesuvius der hela den silkes afvelen är, som här i Terra laboro cultiveras samt på mångfaldige ställen i Calabrien, har i år händt med silkesmaskarna det som på många många år ej händt, som ruinerat många menniskior och som lärer göra silket onaturligen dyrt, neml[igen] at alla de äggen som fiärilarne lagt på nästa år, hafva i år kläckts ut, desse unga maskarne, måste dö bort i brist af föda, morus är öfverstånden, och det som deraf kunde ännu finnas, var för gammalt för desse maskarnes ålder, den åkommande kölden hielper ock til, desse maskarne vela ingalunda spinna, någre af dem hafva spunnit, men på intet annat sätt än i den form som Fransoserne kalla Schitto, hvilka icke duga. De hafva således för nästkommande år inga frön, och således kunna de ej heller få hvarcken maskar eller silke. Om orsaken til detta; de tecken som båda då sådant skal ske, samt huru det skal förekommas, är jag til fullo underrättad om. De som säga det vara farligit at i Italien göra slike observationer, säga aldeles ingen sanning, Italienaren, svarar mig ej allenast uprigtigt på alla mina frågor, utan underrättar mig fidelt om alt sådant. de tro en sådan inrättning ej vara omöjelig uti et så kalt Climat som vårt. Man torde säga at värman varit orsaken til detta utkläckandet, men ingalunda, värman har ej i år varit så starck som de förre åren.

Hade intet denna fatale siukdommen åkommit mig, hade jag redan varit vid Adriatiske hafvet; men jag ser at olyckan förföljer mig, dock det hielper icke, jag hoppas at hon förr skal tröttna vid mig än jag vid henne. Af 4 månader som jag här varit, har jag knapt varit en enda månad frisk. Jag märcker at jag lärer ej få Stipendium Regium, och skal likväl nöga mig dermed. Vid Juhltiden embarquerar jag mig för Scicilien, hvarest jag til midsommar förblifver. Derifrån går jag til fots ifrån Reggio genom Calabrien, Apulien, til Adriatiske hafvet, hvarifrån jag tager vägen åt Rom. Til den ändan afsänder jag til Sverge alla mina saker, så at jag är ledig och lös. De af Stipendio resterande 1200 daler: väntar jag med aldraförsta, emedan H[err] Archiater Baeck lofvat at utbetala dem, och jag behöfver dem nu med det snaraste. Täktes Välborne Herr Archiatern och Riddaren låta genom någon, hälsa mina anhöriga i Upsala, at jag lefver, vore mig ganska kärt.

Med oföränderlig vördnad har jag den äran at til min dödsstund lefva

Välborne Herr Archiaterns och Riddarens
ödmiukaste tienare
M[årten] Kaehler.

Neapel d[en] 8 Octobr[is]
1754.

[a][a] : MS1 added in the left margin of
fol. 421r
]
P. S. Nu på stunden hade jag den äran at inhändiga et Välb[orne] H[err] Archiaterns och Riddarens bref af d[en] 16 Julii. Hvad obeskrifvelig glädie det tildelat mig är ej möjeligit för mig at beskrifva. Men jag kan ej undgå at fälla tårar öfver Mylii död. Gud bevare den goda Löfling, men jag frugtar för hans succulerita kropp uti det heta America. Välborne Herr Arch[iatern] och Riddare jag försäkrar at biuda til det aldra yttersta, ehuru jag ingen ting har at resa med, men jag är nögdare at gå til fots än at komma hem.

upSUMMARY

Not yet available

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (LS, VII, 419-422, 426-427v.). [1] [2] [3] [4] [5] [6]

upEDITIONS

1. Bref och skrifvelser (1922), vol. I:8, p. 149-154   p.149  p.150  p.151  p.152  p.153  p.154.

upTEXTUAL NOTES

a.
MS1 added in the left margin of fol. 421r]