Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L2559 • Carl Linnaeus to Abraham Bäck, 6 July 1759 n.s.
Dated 1759 d. 6 julii.. Sent from Uppsala (Sweden) to Stockholm (Sweden). Written in Swedish.

Wälborne H[err]Archiater
Min förtrogne wän.

Äfter M[in] K[iäre] B[roder] har den nåden att wistas inför Deras MAJ[E]S[TE]TS ögon, så pålägger jag M[in] Br[oder] i de heliga wettenskapers namn, att föredraga wår nådigsta Drotning åtankan af dess makalösa Insecte-sambling. Det är naturwettenskapen, som skall stiga i samma proportion, som de fingerade falla. Det är den som leder oss i Skaparens egna fotsporr. wij se nu endast glantsen där af; när wij komma närmare få wi se den oändeligen konstiga inrättningen, i hwilken wij nu först fått genom de små insecter se rätt de första fotsporren; Ty han har giort intet utan största nödwändighet. Det äro de uplystaste, som detta först skola märka.

Ingen dödelig har haft så stor sambling af de präktigaste och längst fierran samblade insecter än Hennes MAJESTET. Tänk huru många most för deras samblande resa längst fierran och wåga tid och lif. De äro wanskelige och lättare skadas i Potentaters händer än uti privatorum. Ty woro högst nödwändigt att de aeternicerades. Aldrig kunne Hennes MAJEST[ET] winna ett perennare Mausoleum äfter sig, än om H[ennes] M[ajestet] täcktes dem utgifwa. Hwar före H[ennes] M[ajestet] slagit detta nöje ifrån sig, ser jag nog, och undrar där på intet. Det giör mig ondt att se åtskillige Authorer äfter hand hedra sig med det de fått uti några af dem, som Ehret, Edward, Roesel. wår Clerck har fått uti alla chinesiska fiärilar, som giöra ej ringa antal. Dageligen komma flere, och i samma proportion faller ochså priset äller rariteten på H[enne]s M[ajestet]s sambling.

Alla H[enne]s M[ajestet]s indianiske Papilioner och Phalaener äro allenast 300. H[err] Clerck gifwer sin ritare 3 d[a]l[e]r för hwar figur, om den är stor äller liten; låt wara att H[enne]s M[ajeste]t skulle gifwa en plåt stycket. 300 plåtar woro ju intet capital för ett så ewigt Mausoleum. Beskrifningarne ligga hos mig alla färdiga. antingen H[ennes] M[ajestet] talade med H[err] Clerck, att han påtogo sig att dem afrita; äller läto en gosse, som wähl ritade, komma hit från Nuremberg, där så många präktiga ritare finnas, så woro de på ett åhr afritade. Men en ansenlig dehl af dem har H[ennes] M[ajestet] sielf afritade ifrån Holland uti sitt bibliotheque; så att omkostnaden äfwen där uti minskades. Ingen annor Potentat kunne giöra äfter ett sådant fyrwärkerie som lyste öfwer hela werlden.

Hade man endast ritningarne, nog fick man den som uplade wärket med färgor; så präktigt som någonsin kunne önskas. Ju längre man här på betänker sig, ju swårare och. snart för sent blifwer det att begynna.

Se en liten privat karl H[err] Clerck har kunnat praestera så många små bytingar och Phalaener; hwarföre ock icke en så stor Majestet, som har mer wishet och eld i en enda punct af sin hierna, än H[err] Clerck i sin hela skalle.

M[in] Br[oder] behöfwer här till ingen wähl talighet äller konst, utan endast sanning och redig föreställning. Ty H[ennes] M[ajestet] fattar det lättare, än mögligt är det föreställa.

Det är ingen ting som står längre än naturen. de som här utinnan först giort wäg, minnas aldra längst; i denna skogen har ingen kunnat wisa rätta stegen. Hennes M[ajeste]t blifwer den första; jag wille garantera, att wärlden längre skall detta minnas, än att det tumblande nu warit i Tyskland; men detta utan blodsspillan.

jag kan aldrig föreställa mig att Hans Maj[este]ts andra dehl utkommer, som nu af mig så ofta äfterfrågas, ehuru jag så beskrifwit alt, att jag ej behöfwer se mera det samma. men figurerne fattas, älliest hade det länge sedan warit tryckt.

Äfter min tid torde blifwa swårare få rätt på alt detta. Hwad conchilierne hos Hennes M[ajeste]t angår, wille jag knapt att de utgofwes, sedan Kratzensteins så präktiga figurer utgifwits, att wåra ej kunna praestera dem så goda. Atskillige Authores hafwa och de mäste, men Insecterne äro till större delen nya.

Om Min Bror kan, som uptagen ibland Gudarne, i deras höga himmel, se neder till oss som gräfwa i wettenskapernes stoft på jorden, och har någon kiärlek qwar för sine förre nöjen, så förgiät icke detta.

Lef så lyckelig under Adolph Fridric och Lowisa Ulrika som Antonius Musa under Augustus

När M[in] Br[or] tröttnar wid för goda dagar, så kom äfter lofwen till mig och wistas några dagar i mitt rike. Där skall Br[or] få sitta käck höger med Hans Magnificence, som omgifwes med sitt lifgardie af 6 personer och en general wachtmästare; min statssecreterare tager dagel[igen] mine order; 2ne general adjutanter kallade cursorer, se på min wink och fatta ordres. min arme till fot äro flere tusende örter, och till häst äller watn flere än någon potentats; deputerade från hela wärden wisa sig dageligen uti paradere platsen och audiencet, kallat Trägården, för mine ögon. jag skipar rätt och orätt och fruktar för ingen mer än min Canceller. Min Br[or] skall finna att han går långt säkrare hos mig ibland alla ormarne i cabbinettet, än ibland de skiönaste frökner i hofwet. wij skola drifwa de aldra starkaste statsaffairer ibland örternes Monarchie och insecternes politica, utan minsta äfwentyr. Men det praecaverar jag att M[in] Br[oder] lefwer intet hos mig som Troglodyt, utan lägger sig kl. 9 och upstiger kl. 4, att M[in] Br[oder] lefwer modice; det är nyktert, aldrig äter utan hungrig, och då fast mat, som ej klebbar magen. Fruen tager M[in] Br[oder] sielf med sig, ty jag består alt annat äfter 94 åhrs stat.

M[in] Br[oder]s
trogne
Linnaeus

Upsala 1759
d[en] 6 julii.

upSUMMARY

Linnaeus asks Abraham BäckBäck, Abraham (1713-1795).
Swedish. Physician, president of the
Collegium Medicum, Stockholm. Close
friend of Linnaeus. Correspondent of
Linnaeus.
to remind the Queen [Lovisa UlrikaLovisa Ulrika, (1720-1782).
Swedish. Queen of Sweden 1751-1771.
Married to Adolf Fredrik. Mother of
Gustav III. Sister of Fredric II of
Prussia. Correspondent of Linnaeus.
] of the great value of her collection of insects.

Science is the most important of all scholarly disciplines, and the study of insects is the branch that is most apt to show the real greatness of God’s creation.

The Queen’s collection is outstanding, and it has been brought together with great difficulty. It must be safeguarded for eternity, which would bring the Queen great honour. It annoys Linnaeus that parts of it have been published by men like Georg Dionysius EhretEhret, Georg Dionysius
(1710-1770). German/British. Botanical
illustrator. Correspondent of Linnaeus.
, Edward [George EdwardsEdwards, George (1693-1773).
British. Ornithologist and artist.
Visited the Netherlands, France and
Scandinavia. Best known for his
History of birds (1747-1751).
Correspondent of Linnaeus.
], Roesel [August Johann Rösel von RosenhofRösel von Rosenhof, August
Johann
(1705-1759). German.
Naturalist and painter.
] and Carl Alexander ClerckClerck, Carl Alexander
(1709-1765). Swedish. Entomologist.
Assessor in Stockholm. Correspondent of
Linnaeus.
, and others will follow, which will diminish the importance of the collection.

Linnaeus gives a calculation of the costs for drawing the specimens from the West Indies, 300 in number, and concludes that the sum required, 300 dalers, is a small investment [Linnaeus refers presumably to drawings made by Sibylla Maria MerianMerian, Maria Sibylla
(1647-1717). German. Entomologist and
artist. Published Metamorphosis
insectorum Surinamensium
(1705).
, see Linnaeus to Carl Alexander ClerckClerck, Carl Alexander
(1709-1765). Swedish. Entomologist.
Assessor in Stockholm. Correspondent of
Linnaeus.
, 16 July 1759Letter L2556]. It would take a year, and a man could come from Nuremberg to do it. Drawings of several of them, made in Holland, are already available in the Queen’s library, which reduces the cost. Linnaeus already has the descriptions.

The drawings are a prerequisite for publication, which could be complemented with colours. It would be worthy a Queen. Clerck has done much with his limited resources [Linnaeus refers to Clerck’s work with the Icones insectorum rariorumClerck, Carl Alexander Icones
insectorum rariorum cum nominibus eorum
trivialibus, locisqve e C: Linnaei [...
] Syst: nat: allegatis
, 2 vol.,
(Stockholm 1759-1765).
], so the task is by no means impossible for a great and talented Queen.

Linnaeus does not think that Bäck will need much to persuade the Queen, just state the facts. The publication would be a pioneer work, and such are more easily remembered than others.

Linnaeus does not think that he will ever finish a second part of the catalogue of the King’s [Adolf FredrikAdolf Fredrik, (1710-1771).
Swedish. King of Sweden. Reigned
1751-1771. Married to Lovisa Ulrika.
Father of Gustav III. Chancellor of
Uppsala university 1747-1751.
Correspondent of Linnaeus.
] collection [Linnaeus refers to the Museum S:ae R:ae M:tis Adolphi Friderici RegisLinnaeus, Carl Museum S:ae
R:ae M:tis Adolphi Friderici Regis
Suecorum [...] in quo animalia rariora
imprimis et exotica: quadrupedia, aves,
amphibia, pisces, insecta, vermes
describuntur et determinantur, Latine et
Suetice cum iconibus
(Stockholm
1754).
, a second volume was never published, although the Museum s:ae m:tis Ludovicae Ulricae reginaeLinnaeus, Carl Museum s:ae
m:tis Ludovicae Ulricae reginae

(Stockholm 1764). Soulsby no. 1095a.
, published in 1764, was issued with a second part, Museum S:ae R:ae M:tis Adolphi Friderici Regis […]. Tomi secundi ProdromusLinnaeus, Carl Museum S:ae
R:ae M:tis Adolphi Friderici Regis […]
Tomi secundi Prodromus
(Stockholm,
1764). Soulsby no. 1086.
], although many are waiting for it. The descriptive text is ready, not the drawings.

It will be difficult to find someone to take care of this, when Linnaeus is dead. The shells in the Queen’s collection need not to be published, after Christian Gottlieb Kratzenstein’sKratzenstein, Christian Gottlieb
(1723-1795). Danish. Physician and
physicist. Professor in Halle, from 1754
professor of experimental physics at
Copenhagen. Correspondent of Linnaeus.
work has appeared [Linnaeus refers to Franz Michael Regenfuss’sRegenfuss, Franz Michael
(1713-1780). German. Engraver and
art-dealer. Correspondent of Linnaeus.
Choix de coquillages et de crustacésRegenfuss, Franz Michael
Choix de coquillages et de
crustacés peints d'après
nature, gravés, en taille douce
et illuminés de leurs vraïes
couleurs
(Copenhagen 1758).
, where Kratzenstein was supposed to write the commentary, which in the end was written by Johan Andreas CramerCramer, Johan Andreas
(1728-1788). Danish. Court chaplain.
and Lorenz SpenglerSpengler, Lorenz (1720-1807).
Swiss. Swiss-born zoologist, who moved
to Copenhagen, Denmark in 1743.
Correspondent of Linnaeus.
, see Linnaeus to Bäck, 16 July 1759Letter L2555]. The insects are more important to work at.

Linnaeus compares Bäck with Antonio MusaBrassavola, Antonio Musa
(1500-1555). Italian. Physician.
Ferrara.
, the physician attending the emperor Augustus.

The letter concludes with an invitation to Bäck to come to Uppsala. Linnaeus, who has the role of rector magnificus at the time, describes the apparatus around him in that position and the kind of matters he has to attend to. Bäck will find that the environment is safer than at the Court and that it will be easy to discuss serious matters. However, the daily schedule is that you go to bed at 9 and get up at 4 in the morning and that you do not eat unless hungry, and then only solid food. Of course, Bäck must bring his wife [Anna Charlotta BäckBäck, Anna Charlotta
(1737-1767). Swedish. Wife of Abraham
Bäck. Born Adlerberg.
] along with him.

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (KVA , Carl von Linnés arkiv). [1] [2] [3] [4]