Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L2619 • Charles De Geer to Carl Linnaeus, 12 November 1759 n.s.
Dated 12. Novemb. 1759. Sent from Stockholm (Sweden) to Uppsala (Sweden). Written in Swedish.

Stockholm d[en] 12. Novemb[er] 1759.

Högädle Herr Archiater och Riddare,

För de grundeliga påminnelser Herr Archiatern warit så god att giöra wid min beskrifning af Scarabéerne, tackar jag rätt mÿcket; det är ingalunda något Academiskt gräl, utan pura sanningar, som jag ej skall underlåta att attendera. – Wid dessa påminnelser har jag sedermera giord följande reflexioner.

Efter som proboscis villosa ej passar sig för Scarabeis maxillosis, så torde man i det stället kunna bruka lingua villosa: tÿ tentacula äro helt andra delar, och de samme Herr Archiatern sedermera kallat palpi; men denna delen är just en tunga.

Om jag har rätt begrep om saken, så menar jag, att differentia specifica bör wara sådan, att man derigenom kan igen kiänna Jnsectet och skilja det från andra, ju lättare ju bättre. deruti tÿckes mig att färgen kan mÿcket hielpa, hälst då den är oombÿtelig. Jag talar af egen ärfarenhet. När jag, till exempel har ett Jnsect för händer, som är brunt, blått eller gult, och jag detsamma will igenfinna bland en 60 à 70 stÿcken i Systemet, så behöfwer jag ej attendera på alla dem som stå tecknade med grönt, rödt eller andra färgor; jag går dem då gienast förbi, hwilket i mitt tÿcke mycket lisar arbetet. Min mening är dock intet derföre att negligera figuren el: structuren, som wisserligen är mera essentiel.

Då jag brukar de orden: corpore brevi, thorace eller capite amplo, så är det i anseende af de öfrige kropps-delar. Somlige Scarabéer hafsa ögonskenligen kortare kropp, bredare eller widsträcktare thorax eller hufwud &c. än många andra i sin proportion, utan att man just comparativè kan determinera deras widd och storlek; men ögat fattar det. – Likwäl kan man wäl utelemna sådant, efter det lemnar något dubieust.

Somliga äro swåra att få differentia uppå, om icke man will bruka färgen; åtminstone blir densamma då mÿcket otÿdelig, och följachteligen kan det åstadkomma twifwelsmål och willerwalla.

Med rufo-fuscus color har jag tänkt determinera en färg, som är ett medium emellan rufus och fuscus eller brann gult och brunt.

Wid Scarabaeus Fullo har jag ej trodt kunna taga till caracter antennernes lamellers figur eller quantité, efter man då borde räkna desse lameller på alla de andra, ibland hwilka wäl torde finnas flere, som hafwa siu sådane delar på hwar antenne.

Efter som scutellum mäst alltid är ganska mÿcket kortare än wingskalen och aldrig längre än desamma, så har jag wid Scarabaeus Chrysis satt scutello longitudine dimidio elytrorum (Rÿgg skiöld som har wingskalens halfwa längd) i stället före scutello elytris dimidio breviore, efter som mig tÿcktes detta senare kunde föranlåta en att tro, att ett sådant scutellum wore wanligen längre i stället för kortare hos andra Scarabéer. Men detta är kanskie hos mig endast en onödig rafinement.

De Synonima som stå i Systemet, kunna wäl uteslutas; dock har jag trodt mig böra nämna de Auctorer hos hwilka finnas figurer på Jnsectet, utan att man behöfwer derföre upslå Systemet.

Herr Archiatern har aldeles rätt, att Locus bör stå främst, sedan beskrifningen och sidst märkwärdigheterne, så att alla beskrifningar då bli uniforme. – detta är wisserligen det tÿdeligaste, fast många torde finna att denna methoden ej är den behageligaste att läsa, just derföre att den är alt för uniform; de torde finna att det är mÿcket tröttsamt igenomläsa en 10 à 12 sådana uniforma beskrifningar å rad. J sanning. är variation ock nog behageligare, i sÿnnerhet när man ej har ändamål endast gifwa en catalogue på Jnsecter.

För nomina trivialia tackar jag rätt mycket; de kunna ej bättre gifwas.

Men jag har giord och giör Herr Archiatern ännu mÿcket omak för en sak, för en swager skrift, som föga lärer see dagsliuset. Hwarken mod eller hierta felas mig dertill, så snart H[err] Archiatern det approberar; men det som wärre är, jag ser ingen möjelighet få figurerne graverade som jag will, tÿ här fins ingen graveur, som jag får disponera om. Jag har frågat H[err] Hof Jntendenten Rehn, om han har någon discipel, tienlig dertill; men jag feck till swar att här fins ingen. dertill borde jag hafwa en sådan hos mig i huset, att han kunde giöra figurerne under min öfwerwaro, tÿ eljest blefwo de aldrig richtige eller mig till nöjes; och att gifwa uth släta figurer, sedan så många prächtiga öfwer Jnsecterne utkommit, kan jag ej resolvera mig till. Således stadnar altsammans utaf, tills något bättre tillfälle sig ÿppar. Emedlertid skall jag continuera att giöra observationer, endast för att amusera mig när jag är på landet; kanskie någon sedan efter min död torde samla hop mina manuscripter, antingen att låta dem komma i dagsliuset, eller ock att kastas på elden, hwilket senare de snarare torde förtiena än det förra. – det angenämaste jag derutaf nu hafwer, är att få communicera mig med Herr Archiatern uti desse saker och spraka med en så upplÿst Naturalicus om det som hittils warit mitt angenämaste tidsfördrif; hwilket att än widare få giöra, jag utbeder mig hedern utaf, jemte försäkran att städze wara

Högädle Herr Archiaterns och Riddarens
Hörsamste Tienare
Charles De Geer

Jag feck nÿligen från Leufsta mogna Ananaser stora som två knytnäfwar tillhopa; jag wille H[err] Archiatern wore här, att kunna smaka af dem.

A Monsieur
Monsieur Charles Linnseus,
Premier Medicin du Roi et
Professeur en Botanique, Chevalier
de lOrdre Royal de l’Etoile du Nord.
á
Upsala.

upSUMMARY

Charles De GeerDe Geer, Charles (1720-1778).
Swedish. Entomologist and natural
history collector, Leufsta Bruk. Member
of the Royal Swedish Academy of Sciences
in Stockholm and Académie des
sciences, Paris. Corresponded with
Réaumur, Bonnet and other
naturalists. Husband of Catharina
Charlotta Ribbing and father of Emanuel
De Geer. Correspondent of Linnaeus.
thanks Linnaeus for his comments on the text about scarabs that De Geer has sent him. He wants to answer some of the issues that Linnaeus raises.

De Geer prefers lingua villosa to proboscis villosa in the character of Scarabei maxillosi since you must have a word meaning the tongue of the beetle.

In the description of an insect, De Geer means that the colour is an important piece of information, since it is not subject to change. If he is investigating an insect that is brown, blue or yellow, he does not have to look closer at those that are green or red. However, he knows that he cannot neglect the structure of the body, and he gives examples of the phrases he uses in those cases.

De Geer has introduced the term rufo-fuscus for a colour between orange and brown.

De Geer defends some of the other descriptions he has made and gives his reasons for his phrases.

De Geer has not cited the synonyms given in Systema naturae, 10th editionLinnaeus, Carl Systema
naturae
, 10th edition (Stockholm
1758-1759). Soulsby no. 58.
, but he has given the names of scholars who have published pictures of the actual species, so you do not need to look for them in Linnaeus’s work.

De Geer admits that the location should be given first, then the description and last the special details, so that the descriptions become uniform. However, some people may think it tedious to read a lot of such descriptions one after the other.

De Geer thanks Linnaeus for the trivial names he has assigned.

De Geer is not very optimistic about the publication of the text. This is because he cannot find an engraver. He has contacted Jean Eric RehnRehn, Jean Eric (1717-1793).
Swedish. Architect, assisted Linnaeus
and the Royal Swedish Academy of
Sciences with drawings of natural
history specimens.
but got the reply that no one is available. So, the process is standing still, until some opportunity comes up. However, De Geer continues his observations, and he will go on communicating with Linnaeus, which is a great pleasure for him. It is his greatest joy to talk about what is his most agreeable pastime.

P.S. De Geer mentions that he has received ripe pineapples from Leufsta, as large as two fists. He wishes Linnaeus could be with him to taste them.

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (LS, IV, 381-384). [1] [2] [3] [4] [5] [6]

upEDITIONS

1. Bref och skrifvelser (1911), vol. I:5, p. 345-347   p.345  p.346  p.347.