Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L2627 • Daniel Solander to Carl Linnaeus, 2 November 1759 n.s.
Dated d. 2 Novbr. 1759.. Sent from Västra Karleby (Sweden) to Uppsala (Sweden). Written in Swedish.

Välborne Herr Archiater och Riddare,
höggunstige Befordrare,

At nu åter igen upvakta Välborne Herr Archiatern med berättelse at jag nödgas bli vinterliggare i Skåne, är något som Herr Archiatern ej kan föreställa sig huru ogjärna jag gör. Jag förestälte mig ei heller det, när jag sednast hade den äran at skrifva Herr Archiatern til. Jag tykte då det jag med säkerhet kunde berätta mig vara resefärdig: Jag hade då inemot tre veckor ei haft någon känning utaf min feber; jag hade alla mina saker i ordning; Herr Agenten Kryger som varit mig ganska gynnande, hade låft mig få kundskap om skjeppslägenhet; jag fick ock hans bref därom, samt begaf mig förledne Tisdag på resan härifrån och skulle endast öfver natten ligga i Landscrona. Men innan afton hade jag åter känning utaf min hufvudvärk som ökades med någon hetta, och hvarade mäst hela följande dagen. Det var så likt mine förre recidiver at jag nog kände igen hvad det var. Min Cousine oh hennes man som skulle följa mig til vägs til Helsingborg, hade då ei svårt före at öfvertala mig til vända om; ty när jag förestälte mig nytt anfall af sjukdomen och den stårmfulla hösten med köld och flere olägenheter, så var jag för svag at stå emot deras persuasioner. Jag beslöt därföre at til första vårdag bli här kvar, hälst H[err] Agenten Kryger uti sitt bref äfven tycker at det var nog sent på hösten begifwa sig ut. Dagen efter reste jag hit tilbakars och har sedan haft 2ne paroxysmer. Det China-vin som skulle såsom préservative bli min sjö-provision, har jag nu åter börjat bruka, och håppas at med Guds hjälp at det skal göra god effect; men om jag skulle bruka något vidare än det som står uti Diss[ertatio] de febr[is] Ups[aliensis], så anhåller jag ödmjukeligen at Herr Archiatern täkkes låta mig veta hvad det skulle vara. Herr Archiatern har altid visat mig den ömheten och låtit mig få nyttja Dess råd, och det har aldrig ångrat mig, därföre sätter jag nu ock alt mitt håpp därpå.

Nu har jag ei mistat så matlusten som de förre gångerne, ej heller äklar jag, utan min minsta plåga är hufvudvärk, intet stickande utan trängande, just som af ett band, ja ibland så at ögonen rinna, åtminstone har jag svårt at aldeles hålla dem öpne. Hufvudvärken börjar till exempel: om afton kl. 6 den tiltager med någon hetta och oro til kl. 12, sedan tager oron och hettan af, så at jag merendels såmnar, men hufvudvärken varar mäst til följande middag, hvarefter jag ei känner mig något ont förr än på 3die dagen ungefär vid samma tid. Dock såfver jag ei roligt om nätterne, utan vaknar ofta. Jag må ei tro at någon Skjörbjugg är med, efter mitt tandkjött blöder, när jag hårdt suger därpå, dock har jag aldeles inga andra skjörbj[uggs][a][a] : MS1 [manuscript damaged;
inserted readings have been taken from
ED1
].
tekn, så at jag är altid hel munter om mårnarne, känner mig hvarken öm eller trött, ei en gång den mårgon jag har paroxysmer, utan märker då ej heller någon särdeles plåga, förutan då jag skal röra hufvudet; Hufvudvärken är likväl intet så stark at jag icke skulle kunna gå uppe, men håller mig ändå i sängen til inemot middagen då paroxysmen går öfver. Jag må ei tro at jag ständigt bör ligga! men det skulle falla mig för tröttsamt, jag tykker mig ha nog ledsamt ändå. Ingen kan mer sakna Upsala än jag gjör, där ingen ting var mig förnöjsammare än at få smaka sötman af Herr Archiaterns undervisning, jag kan därföre ei annat än altid och allestäds med djupaste vördnad in til min död framhärda,

Välborne Herr Archiaterns och Riddarens
ödmjukaste tjänare
Daniel C[arlsson] Solander

Wästra Carleby d[en] 2 Nov[em]br[is]
1759.

P.S. Jag har ibland fallit på den tankan at det skulle vara en ren Qvartane som jag dras med, men jag har ingen frossa eller kyla, ei heller är hettan mycket stark och för öfrigit är min sjukdom så aldeles lik en min landsman/:Fjellströms-informator hos Alanders:/sjukdom , som ock varade hela ½ året och blef kallad Upsala feber, jag mins ei heller annat än at den hade samma typus.

Kongl[ig] Majistts
Troman och Archiater, samt Riddare
utaf Kongl[iga] Nordstjärne orden
Välborne Herr Carl Linnaeus,
a Upsala

upSUMMARY

Daniel SolanderSolander, Daniel (1733-1782).
Swedish. Naturalist, explorer. Student
in Uppsala under Linnaeus and Johan
Gottschalk Wallerius. Went to London in
1760. Curator of natural history
collections at the British Museum.
Botanist on Cook’s first voyage
1768-1771. Joseph Bank’s librarian.
Correspondent of Linnaeus.
tells reluctantly that he must stay over winter in Scania. He had felt no inconvenience and from agent Kryger [Samuel Gottlieb KrügerKrüger, Samuel Gottlieb
(d. 1765). Swedish. Consul,
Helsingör, Denmark between
1747-1764. Correspondent of Linnaeus.
] obtained knowledge of a ship about to leave and departed for Landscrona. But he got his headache back before night and was persuaded by his cousin and her husband [Sofia Elisabet PaterssenPaterssen, Sofia Elisabet
(1716-1802). Swedish. First cousin of
Daniel Solander, wife of Mathias
Paterssen. Born Burmarck.
and Mathias PaterssenPaterssen, Mathias (1706-1778).
Swedish. Vicar of Wästra Carleby.
Married to Sofia Elisabeth Paterssen,
born Burmarck.
] to return. He decided to stay until first day of spring. He now takes again the China wine as prescribed in the dissertation, Febris UpsaliensisLinnaeus, Carl Febris
Upsaliensis [---]
, diss., resp. A.
Boström (uppsala, 1757). Soulsby
no. 1947.
.

Solander suffers primarily from pressing headache, which may start at 6 PM and increase with some heat and uneasiness until 12 o’clock; the headache lasts until the following noon. He then does not feel any pain until the third day, but does not sleep well and wakes frequently. He says that nobody can more miss Uppsala, where he enjoyed the sweetness of Linnaeus’s instruction.

P.S. Solander has sometimes thought that he suffered from Quartan fever, but the illness resembles that of his countryman Pehr FjellströmFjellström, Pehr (Peter)
(1697-1764). Swedish. Physician at
Lycksele, vicar there in 1739, published
a grammar and the New testament
in Lappish. Brother of Johan
Fjellström.
which was called the Uppsala fever.

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (LS, XIV, 101-102). [1] [2] [3]

upEDITIONS

1. Collected correspondence (1995), p. 60-63 .

upTEXTUAL NOTES

a.
MS1 [manuscript damaged; inserted readings have been taken from ED1].