Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L2676 • Daniel Solander to Carl Linnaeus, 28 February 1760 n.s.
Dated d. 28 Febr. 1760.. Sent from Landskrona (Sweden) to Uppsala (Sweden). Written in Swedish.

Välborne Herr Archiater och Riddare af Kongl[iga] Nordstjärne Orden,
gunstigaste Befordrade,

Sedan jag sednast hade äran at upvakta Herr Archiatern, har jag blifvit hedrad med 2<sup<ne gunstiga skrifvelser. Herr Archiatern fortfar uti sin vanliga godhet och tröttnar icke vid at siälf gifva mig de artiga underrättelser, som jag annars skulle sakna, och hvilka jag nu räknar för det endaste som skal svara emot den mer än stora förmån och nöje jag hade under mitt vistande i Upsala, då jag hvar dag kunde utaf Herr Archiaterns mund få lära och veta sådant som jag nu endast får tänka på; ty jag lefver nu just som i okunnughetens mörker uti de saker som mäst skulle roa mig. Här vet ingen hvad Historia Naturalis rätt är och duger til, än mindre bryr någon sig om Dess tilväxt och öden. Från Lund väntar man fåfängt några sådane saker. H[err] Prof[essor] Trozelius kallar det väl sin affaire och tiltror sig hafva hunnit både djupet och högden, men jag tror at han far vill. Det säges at hans Dissertationer och Föreläsningar ge honom föga credit, utan tvärtom exponera honom både innom och utom Academien. Han låfvar Merveiller och guld-värda Underrättelser, men fålk säga at det består bara i löften och konstiga ord; ty han praetenderar skrifva en extraordinaire Svänska; Til prof däraf har Han delt ut Hauswolffs Oration vid Prinsessans födelse, och nämner sig såsom Auctor. Han har uti en del af sitt upförande gått så långt, at han gifvit Fålk för mycket anledning til omdömen. Jag tycker det vara förtreteligast, at han vil Auctorisera sig med det at han kallar sig Herr Arch[iater] Linnaei Discipel och säger sig insupit Dess Oeconomiska kundskap, samt docera på Dess sätt, som likväl är mer afskildt än dag från natt. Prof[essor] Liedbeck är ännu som oftast plågad af sin Colique och äfven oroad öfver sitt tillfälle i läppen. Så rolig och nöjsam som han i sällskap altid varit tillförne, så alfvarsam är han nu. Han är stark försvarare af Practiska Rön och säger sig hafva rätt liten nytta af sin theorie, när han skulle anlägga trägården och Plantagierne. Han går så långt at han ej afgör Sädes- förvandlings disputen, utan appelerar til försök. Jag mins ei om jag tilförne nämnt för Herr Archiatern min victoria öfver Sädesförvandlarne vid Ramlösa brun. En Baron Gyllenstjerna var i synnerhet deras Patron, och det af egen ärfarenhet; dagligen ventilerades det ämnet och Prof[essor] Liedbeck rådfrågades af alla. Han sade sig ei kunna säga något vist uti en sak där experience stridde emot experience, utan trodde at man ei borde förhasta sig uti decision förrän accuratare försök voro anstälte. Han såge ingen omöjlighet. Jag däremot påstod omöjligheten samt at inga rigtiga Rön och bevis kunnat visa Sädesförvandlingen. Baron Gyllenstjerna trodde sig hel säkert kunna öfvertyga hela verlden därom, samt at han samlat tillräckeliga bevis som han vid nästa Riksdag skulle visa upp, och ståppa de Saducaeer munnen till. I början ville han ei nämna hvaruti hans Demonstrationer skulle bestå, ty han ville väl vid Riksdagen producera något nytt; men när jag länge varit envis och påstod, at om han med 100de attester ville bevisa sin tro, så kunde därmed lika litet decideras som med alla de andre berättelserne, hvilka tjogtals blifvit utgifne. Änteligen förtrodde han mig at det voro fåfängt prata i den saken, ty han hade fullkomlige Rågstånd i sitt förvar, som voro upväxte af hafre, hvilken tydeligen visade sig vid roten. Jag berättade honom då at mer än månge förut trodt sig se det samma, men at alle bedragit sig; samt påstod, at äfven på hans Rågstånd, alle hafrekornen endast voro fästade vid Rågroten, och at det rätta fröet har sitt vissa ställe, etc. Jag var så beständig uti min sats, samt at han äfven sedt miste, så at han expré lät skicka hem til sin gård efter sina Riksdags ämnen, endast på det han skulle öfvertyga samtelige Brunsgästerne om förvandlingen, samt at han publice skulle gjöra mig til en kjättare. Rågstånden fick han til sig, och alla tänkte få roa sig öfver min surprise, men til min lycka så sutto alla hafrekornen så långt ifrån centro radicis in radiculis, och så aldeles like med de beskrifningar och figurer som jag förut gifvit på de falske rönen, at alla funno det jag hade rätt, ja sjelfva Baron Gyllenstjerna fant at hans bevis voro falska. Endast Pr[ofessor] Liedbeck frågade mig sedan, om jag voro säker på det at icke de fröen som sitta vid radiculas contribuera til växten. Det var äfven så lyckeligit at 3ne hafre-korn voro fäste vid en och samma radicula. Såleds afgjorde jag en tilärnad Riksdags affaire. I brist på något annat ämne at roa Herr Archiatern med, så måtte jag välja sådant, fast än än jag väl vet at det hvarken är interessent eller nöjsamt. Jag mins ei heller annat än at jag strax notificerade Logie om min Seger, och han torde således förr hafva berättat det.

Här har väl varit bra kalt, men så tror jag dock at de på månge ställen längre i söder haft starkare vinter. Hela tiden har det väl snögat, men kjölden har ei varit så stark at den kunnat conservera Slädföret.

Jag är villrådig om jag bör resa til Gref Piper at närvarande aflägga min tacksäjelse. Adj[unct] Wollin trodde at om jag anhöllo hos Grefven, så skulle väl hela Stipendium på en gång få tagas ut; men jag vet ei om det går an nämna därom, eller om det är rådligt eller ei. Jag utbeder mig äfven härutinnan Herr Archiaterns ordres. Jag får ju ock efter Herr Archiaterns gunstiga låfven besvära med Stipendii uttagande, då jag strax skal öfversända full makt.

Vore det möjeligt, nog skulle jag gjärna önska, at i vår innan jag beger mig på resan, få hit til mig de af Herr Archiaterns Arbeten, som utkomit sedan jag reste från Upsala. Jag tror at det bäst kunde ske med Forvgan ifrån Stockholm til Landscrona; efter Prof[essor] Forsskål ej kommer at resa förr än til såmmaren. När Herr Archiatern uti sitt sidsta nämnde at Forsskål ei får stiga upp vid Cap[ut] B[onae] spei, så uplifvades min förra åtrå, ty jag tror än at innan jag dör, låter ödet mig få där släkka min nyfikenhet; men nu vil jag ei tänka därpå, utan endast huru jag med första tilfälle först ska få se England. I April månad tänker jag ge mig på resan.

Även Clerks Figurer så ritide som Roesels, så måtte hans värk bli prägtigt. Skal han afrita alla, så lär det väl icke bli färdigt förr än til hösten. Taflorne äro väl in Folio.

Hos nådiga Frun, Mamsellerne och Herr Linnaeus anhåller jag om min ödmjukaste och hjärteliga hälsning.

Med djupaste vördnad har jag äran in til min död
at framhärda
Välborne Herr Archiaterns och Riddarens
ödmjukaste och lydigaste tjänare
Daniel C[arlsson] Solander

Landscrona och Wästra-Carleby
d[en] 28 Febr[uarii] 1760.

upSUMMARY

Daniel SolanderSolander, Daniel (1733-1782).
Swedish. Naturalist, explorer. Student
in Uppsala under Linnaeus and Johan
Gottschalk Wallerius. Went to London in
1760. Curator of natural history
collections at the British Museum.
Botanist on Cook’s first voyage
1768-1771. Joseph Bank’s librarian.
Correspondent of Linnaeus.
mentions the honour to have received two letters from Linnaeus [these letters have not come down to us] since he wrote last time [Solander to Linnaeus, 16 January 1760Letter L2660]. Solander tells that nobody here knows what natural history rightly is. From Lund such matters are expected in vain. Claes Blechert TrozeliusTrozelius, Claes Blechert
(1719-1794). Swedish. Professor of
economy, Lund 1758-1788. Vicar of
Hardeberga and Sandby 1769.
believes it is his business but Solander thinks he is mistaken. He has distributed Carl Hans von Hauswolf’sHauswolf, Carl Hans von
(1736-1737). Swedish.
oration at the princesse’s birth [Solander refers to Tal, om svio-göthiska drottningarHauswolf, Carl Hans von Tal,
om svio-göthiska drottningar,
hållit vid vår
allernådigsta drottning, Lovisa
Ulricas, högst-fägnesamma
nedkomst, efter Sveriges, Göthes
och Vändes borna kongl. princessa,
Sophia Albertina, på stora
riddarhus-salen, den 12 octob. :
1753
(Stockholm, 1753).
] pretending he is the author. He moreover calls himself a disciple of Linnaeus, what is the most annoying. Prof. Liedbeck [Erik Gustaf LidbeckLidbeck, Erik Gustaf
(1724-1803). Swedish. Professor of
natural history and economy at Lund.
Studied under Linnaeus. Accompanied
Linnaeus as secretary on his
Västgöta journey in 1746.
Correspondent of Linnaeus.
] is still plagued with colic. He is a strong defender of practical experience. He goes so far that he will not settle the dispute about corn transmutation without appealing to experiments. A Baron Gyllenstierna [presumably Nils Gyllenstierna af LundholmGyllenstierna af Lundholm, Nils
(1710-1791). Swedish. Baron, major.
] at Ramlösa Spa had advocated for it from his own experience. Solander had then maintained its impossibility. He [Gyllenstierna] said he had stands of rye in his possession which had grown up from oats. The stands of rye were sent after and all had seen than Solander was right and even Gyllenstierna found that his proofs had been false. Solander had also informed Logie about his victory in this matter [Alexander LogieLogie, Alexander (?-?).
Swedish. Lived in Algier. Brother of
Fredrik Logie. Correspondent of
Linnaeus.
or his brother Fredrik LogieLogie, Fredrik (1739-1785).
Swedish. Studied under Linnaeus in
Uppsala. Army officer. Forwarded to
Linnaeus the natural history specimens
sent by his brother Alexander from
Algier. Correspondent of Linnaeus.
].

Solander tells that it has been rather cold and snow has fallen all the time.

Solander is irresolute whether he should pay a thanks visit to Count Piper [Carl Fredrik PiperPiper, Carl Fredrik
(1700-1770). Swedish. President of the
Swedish Judicial Board for Public Lands
and Funds. Son of Carl Piper, father of
Carl Gustaf and Fredrik Thure
Piper.
or his son Carl Gustaf PiperPiper, Carl Gustaf (1737-1803).
Swedish. Chamberlain at the Swedish
Court. Son of Carl Fredrik Piper and
brother of Fredrik Thure Piper.
] and asks for Linnaeus’s instruction. Christian WollinWollin, Christian (1730-1798).
Swedish. Docent of oriental languages,
Lund in 1751, assistent teacher
(adjunct) at the Faculty of Medicine,
Lund in 1755, Professor of Chemistry and
Pharmacy, Lund in 1761.
thought that if Solander applied to the Count, he [Solander] might receive the whole stipend at once.

Solander wishes to receive those of Linnaeus’s works which have appeared since he left Uppsala. They should best be sent by the wagon from Stockholm to Landscrona, since Peter ForsskålForsskål, Peter
(1732-1763). Swedish. Naturalist and
explorer. Linnaeus’s student, professor
in Denmark in 1759. Joined a Danish
expedition to Egypt and Arabia in 1761.
Died at Jerîm, Arabia.
Correspondent of Linnaeus.
will not leave until summer. When Linnaeus in his last letter to Solander [this letter has not come down to us] mentioned that Forsskål was not to travel to the Cape of Good Hope, Solander’s own desire to do this journey rose. His main ambition for the moment, however, is to visit England. He will undertake this trip in April.

If Carl Alexander Clerck’sClerck, Carl Alexander
(1709-1765). Swedish. Entomologist.
Assessor in Stockholm. Correspondent of
Linnaeus.
drawings are made in the same way as August Johann Rösel von Rosenhof ’sRösel von Rosenhof, August
Johann
(1705-1759). German.
Naturalist and painter.
, it must be a beautiful work. If he intends to picture them all, it might not be finished until autumn comes.

Solander sends his greetings to Linnaeus’s wife [Sara Elisabet MoraeaMoraea, Sara Elisabet
(1716-1806). Swedish. Linnaeus’s wife.
Daughter of Johan Moraeus and Elisabet
Hansdotter Moraea. Mother of Carl
Linnaeus the Younger and of Elisabeth
Christina, Louisa, Sara Christina and
Sophia Linnaea.
] and the daughters [Elisabeth Christina LinnaeaBergencrantz, Elisabeth Christina
(1743-1782). Swedish. Daughter of
Carl Linnaeus and Sara Elisabet Linnaea.
Sister of Carl Linnaeus the Younger and
of Louisa, Sara Christina and Sophia
Linnaea. Married to Carl Fredrik
Bergencrantz.Mother of Sara Elisabeth
Martin.
, Louisa LinnaeaLinnaea, Louisa (1749-1839).
Swedish. Daughter of Carl Linnaeus and
Sara Elisabet Linnaea. Sister of Carl
Linnaeus the Younger and of Elisabeth
Christina, Sara Christina and Sophia
Linnaea.
, Sara Christina LinnaeaLinnaea, Sara Christina
(1751-1835). Swedish. Daughter of Carl
Linnaeus and Sara Elisabet Linnaea.
Sister of Carl Linnaeus the Younger and
of Elisabeth Christina, Louisa and
Sophia Linnaea.
and Sophia LinnaeaLinnaea, Sophia (1757-1830).
Swedish. Daughter of Carl Linnaeus and
Sara Elisabet Linnaea. Sister of Carl
Linnaeus the Younger and of Elisabeth
Christina, Louisa and Sara Christina
Linnaea. Wife of Samuel Christoffer
Duse.
] and to Carl Linnaeus the YoungerLinnaeus the Younger, Carl
(1741-1783). Swedish. Botanist. Son of
Carl Linnaeus and Sara Elisabet Linnaea.
Brother of Elisabeth Christina, Louisa,
Sara Christina and Sophia Linnaea.
Attended his father’s lectures, had
private tutors (Löfling, Rolander,
Solander and Falk, all Linnaeus’s
students). Demonstrator of botany at
Uppsala. Succeeded his
father.
.

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (LS, XIV, 111-112). [1] [2] [3]

upEDITIONS

1. Collected correspondence (1995), p. 73-79 .