Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L2686 • Carl Linnaeus to Kungliga Svenska Vetenskapsakademien, 15 February 1760 n.s.
Dated 1760 d. 15 Febr.. Sent from Uppsala (Sweden) to Stockholm (Sweden). Written in Swedish.

Min Herre.

jag har tänkt sedermera på Furia infernalis Sys[tematis] nat[urae] I p. 647; det wore ett argument wärdigt för Academien att nogare undersökas.

war icke D[octo]r Hegardt för flere åhr tillbakas sänd till Finland af Collegio medico? såg han icke där samma siukdom? sades att en hustru lagt där på färsk ost, och att masken krupit in i osten och lämnat patienten, samt att det blifwit sedan specificum lägga där på färsk ost. Fråga här om H[err] Assessor Strandberg! sades mig ock att D[octo]r Hegart sändt samma matskar till H[err] Ass[essor] Strandberg; är wärdt äfwen fråga där äfter.

Huru wij wända oss bygga wij slott i luften, där äst wij icke noga giöra oss bekante om sielfwa matskens art, natur, hwar han sig uppehåller; hur han kommer up i luften.

Ty woro det wärdigt Kongl[iga] Academien, att den satte ett premium af 100 d[a]l[e]r på den som först kunne få matsken hehl och richtig att lägga straxt i starkt bränwin, på det man måtte få honom med microscop rent afskildrad, och där af kienna honom bättre, samt dömma mer om des art.

jag har sedt honom torkad, han tycktes då obscurt likna [illustration] denna figur

war gunstig och swara mig om K[ongliga] Academien finner för godt alt sätta ut ett sådant premium äller det afslår.

Om det skrifwes till Auctor Libri torde han kunna bäst skaffa honom. åtminstone kan han fås då han skärs ut i kiöttet, där han nedfallet.

jag begriper intet, eij äller huru han kan komma up i luften.

Auctor ser jag wähl confundera effecten af Cicuta med denna siukdom, då de, som flådt ett dödt creatur, där af tagit sin sot.

At denna olyckan fordom warit bekant i södre länder, se Amoenitates academicas tom. 3 p. 323.

H[err] Solander hade honom, men det går med alla stora saker fatalt; flaskan fick wij i asken, men när asken upbröts, war flaskan sönder och spiritus med matsk borta.

Huru högt är det på wår thermometer som Petropolitani observerat att mercurius stellnar af kiöld.

Vale.
Min Herres
Lydige
C[arl] Linnaeus.

Upsala 1760
d[en] 15 febr[uari]

Kongl[iga] Wettenskaps
Academien
Stockholm
frijbr[ef]

upSUMMARY

Linnaeus suggests to secretary at the Royal Swedish Academy of Sciences [Kungliga Svenska VetenskapsakademienKungliga Svenska Vetenskapsakademien,
Swedish. The Royal Swedish
Academy of Sciences, Stockholm. Founded
in 1739.
, Pehr Wilhelm WargentinWargentin, Pehr Wilhelm
(1717-1783). Swedish. Astronomer and
statistician. Secretary of the Royal
Swedish Academy of Sciences since 1749.
Correspondent of Linnaeus.
] that the Academy shall arrange for a study of Furia infernalis.

Linnaeus wonders if not Cornelius HegardtHegardt, Cornelius (1715-1772).
Swedish. Town physician, Gävle.
had seen this disease in Finland a couple of years ago where he wa sent by the Collegium MedicumCollegium Medicum, Swedish.
The Swedish Board of Physicians,
originally Collegium medicorum, in
Stockholm, was founded in 1663.
. It was said that his wife had put cheese on the patient and that the worm had crept into the cheese. Ask Zacharias StrandbergStrandberg, Zacharias
(1712-1792). Swedish. Admirality
physician.
about this. It was said that Hegardt sent the worms to Strandberg.

It is important that the worm be carefully studied.

It would be good if the Academy announced an award of 100 dlr to the person who first could find the worm and put in spirit in order that it could be described with a microscope.

Linnaeus has seen it dried form. [Linnaeus illustrates this with a drawing of the worm].

He asks to be informed if the Academy announces the award.

The author [Linnaeus refers to Gerhard SnellmanSnellman, Gerhard (1724-1771).
Swedish. Assistant vicar, Tervola,
Finland.
who wrote Beskrifning öfwer den i Kemi socken och Terwola capell gångbara skått-sjukanSnellman, Gerhard Beskrifning
öfwer den i Kemi socken och Terwola
capell gångbara
skått-sjukan
(Stockholm,
1759).
] should be able to find the worm.

The author has also thought about the effects of the Cicuta virosa disease and noted that those who have flayed an animal have become infected.

This happened previously in southern countries, Linnaeus refers to the Amoenitates academicaeLinnaeus, Carl Amoenitates
academicae
, I-X (Stockholm
1749-1790). Soulsby no. 1280.
, tom. 3 p. 323.

Daniel SolanderSolander, Daniel (1733-1782).
Swedish. Naturalist, explorer. Student
in Uppsala under Linnaeus and Johan
Gottschalk Wallerius. Went to London in
1760. Curator of natural history
collections at the British Museum.
Botanist on Cook’s first voyage
1768-1771. Joseph Bank’s librarian.
Correspondent of Linnaeus.
had it, but the bottle in which it was sent broke and the worm was disappeared.

As observed by scholars from St. Petersburg it is so cold that mercurius is numb.

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (KVA). [1] [2] [3] [4]

upEDITIONS

1. Svenska arbeten (1878), vol. 1, p. 323-325   p.323  p.324  p.325.
2. Bref och skrifvelser (1908), vol. I:2, p. 230-231   p.230  p.231.