Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L2745 • Clas Alströmer to Carl Linnaeus, 10 June 1760 n.s.
Dated 10 Junii 1760. Sent from Cadiz (Spain) to Uppsala (Sweden). Written in Swedish.

Cadiz d[en] 10 Junii 1760

Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl[iga] Nordstjerne Orden.

Jag tycker mig redan altför länge drögt att åter upvakta H[err] Arch[iate]rn då det ej skett sedan d[en] 7 Maji men resande och bristande observationer värda H[err] Arch[iater]ns upmärksamhet hafva varit ordsakerne. Den 11 Maji sist ledne reste jag med Fred[rik] Logie här från Cadiz användandes 2 dagar på vägen till Gibraltar, hvarest jag uppehölt mig fult 14 dagar och reste sedan på 7 dagar hit tillbaka, för att under vägen kunna göra samlingar. Jag vet mig ej sett 10 örter som jag ej nu har i min samling ehuru Spanska resedon i synnerhet här i Andalusien äro nog obequämliga för en Naturalist. På bortresan till Gibraltar ville ej min forman till åta mig att dröja det minsta på vägen hvarföre jag med tålamod fick mätta min ifver och tillsluta ögonen på de ställen hvarest det mästa var att se. På hästryggen måste här alt föras öfwer vägar lika gatstigar värre än jag någonsin kunnat föreställa mig. Höga berg det ena vid det andra och aldeles skoglösa förökade ännu mer solens brännande hetta. Sämre natthärbergen än i den sämsta Torpar Coja i Sverige utan både bequämlighet och mat men fulla med blodtårstiga loppor och myggor hvilka många nätter förtagit mig ovan all sömn, osäkerhet öfver alt för röfvare jemte alla uptänkeliga olägenheter, hafva gort denna lilla introduction till min Spanska resa nog besvärlig fastän dyr ty för hvar häst måste man betala En Piaster (153 d[ale]r k[oppar]m[yn]t) om dagen antingen man ligger stilla eller reser och det går aldrig fortare än i gång så att man ej hinner öfver 3 el[le]r 4 Svenska mil om dagen. De dumma folket gör narr af mig för min möda och gapa af förundran så att jag ofta måst lämna goda lägenheter för att undfly elakt folk. Gibraltars förskräckeliga höga berg fournerade mig med åtskilliga örter som jag ej sett annorstädes i Andalusien. På den branta Siösidan af detta berget fins Simia Sylvanus vild hvaraf åtskilliga funnos fångade och tämde i Gibraltar. Tecken till ett varmt climat. Af alla mina samlade örter både kände och okände för mig skall jag sända H[err] Archiatern med första lägenhet ett exemplar alla numrerade på det H[err] Archiatern efter sitt goda löfte måtte gifva mig namnen att sättja på de exemplaren jag behåller för mig. Att examinera örterne färska får jag sällan eller aldrig tid till och Authorer utom H[err] Arch[iater]n fela mig, hvarföre jag har nog svårighet att känna dem och jag märker här, i en främmande värld, bettre otillräckelig heten af min kundskap än hemma. Panorpa Coa fants till myckenhet vid Gibraltar på Flygsanden. Alae erectae och forceps ani knapt merkelig tyckes göra denna Insect till en Ephemera eller nytt Genus för vingarnas besynnerliga proportion. I Hasselquists descriptio alarum står ab apice ultra medium lineares men bör vara e basi ultra medium lineares för öfrigit slår description väl in förutan liten olikhet i bakvingarnas färg. Parus major har jag nu sett här men aldrig om Sommarn i Sverige. En Trägårds mästare här som hade Caprificus och hvars nytta jag efterfrågade svarade att Flores masculini förvandlas till små flugor hvilka gå in uti Fikonen och med stickande gifva dem smak samt hindra dem att falla af. En man här som reste i Italien berättade mig att där påskyndas fikonens mognande medelst öpningens utvidgande och en droppa oljas insläppande. Kanske öpnandet är det enda som gör att Cupido får förr slippa in. Alla Svenska Trän jag här sett äro Pop[ulus] alba, Ulmus, och Alen som altid har i sitt sälskap Nerium oleander uti och vid vatten. Lilium candidum ger en skön lukt på Gibraltars höga berg. Tvenne beskrifningar får jag nu åter införa, fast desse växter torde hända äro H[err] Archiatern mer bekante än mig ty jag kan ej finna dem i Systemet. Den första är på en Buske med präktiga blommor som Jag funnit på få ställen vid bäckarna här i Andalusien. [---] Den andra beskrifningen är öfver en för mig både främmande och ganska besynnerlig ört som växte på de höga Nakna bergen mellan Gibraltar och Medina. [---] H[err] Arch[iater]ns underrättelse om båda desse utbeder jag mig. Snäcksamling såg Jag i Gibraltar af fler olika färgor och slag, präktigt polerade och lagde i allahanda ritningar på hvit paper där de voro fästade med Gummi vatten. Argonauta såg jag där ganska stor 8 tum lång och 5 tum hög. Scarabaeus Hercules från West Indien såg jag där äfven. Den, Herren som ägde dessa, hade mer lust att samla och polera än att känna naturens alster. Mercurialis annua växte till öfverflöd i murarnen Gibraltar. Jag kunde aldrig finna någon foemina som ej hade några han blommor fäst ej i racemis och alla mares hade några hon blommor men om de äro fertiles eller steriles fordrar längre tid till at observera. Mares äro mycket färre än feminae. Parietaria Judaica har ofta 4 el[le]r 6 flores hermaphroditi uti en Calyce communi hvars foliola då äfven äro flere än 6 men merendels är likväl Cal[yce] com[muni] 6 phyll[o] continens 2 flores hermaphroditi unumque intermed[ium] femineum. Antherae äro före foecundationen inneslutna innom filamenterne som äro spiraliter involuta likt en urfiäder men då jag rörde ett filament med en nålsudd sprang det hastigt up lik en fiäder begge rummen i anthera sprucko och kastade på en gång alt Pollen ifrån sig. Detta ser rätt besynnerligit ut och jag vet ej om denna foecundations methoden är förr observerad. Figura foliorum på et Cotyledonis species har jag funnit ganska mycket föränderlig så at differentia tyckes mig böra tagas af någon annan del. Frukten af Solanum Lycopersicon Hisp[anum] Tomates ätas nu här mycket. Han kokas i vatten uptages och sönderkramas till ett tunt mos som brukas till sås på Kött. Jag har funnit att den elaka qualiteten förgår genom kokningen och en behagelig syrlig saft blir quar. Frukten af Capsicum samt Hvitlök äro spaniorens allmennaste krydder: de brukas af gemena folket till sådan myckenhet att jag fruktade mista huden i halsen, då åt af deras mat på resan. Jag har kommit på den tankan att spaniorens skråfliga och gutturale uttal förordsakes mycket af den förskräckeliga Peppar. Man ser vid gatorne stora högar uplagde af hvitlök och Pimiento (capsicum) hvilken är upträdd på trådar liksom murklor hos oss. I går besåg Jag Kongl[iga] Hospitalet härstädes hvarest man finner en Medicinal Trägård, Bibliothek, Samlingar af Naturalier alla slag fast nog ofulkomliga, Physiska Optiska och Mechaniska Instrumenter såväl som Chirurgiska. Jag fått fullkomlig frihet att nyttja alt där och i morgon ärnar jag bruka den. Ordinarius Chirurgus och Demonstrator vid Trägården är Don Pedro Virgilio en berömd man, men han uppehåller sig nu i Madrit dess vicarius är nu Don Josepho Bejal som Jag i går hörde läsa. Ett prof af dess djupa insikt var att han visade mig Impatiens balsamina och sade sig ej kunna finna den hos någon Author. Örternes qualitates och vires kände man ej vidare än att en ört dågde mot en en annan mot en annan siukdom. Mus monax? såg Jag här lefvande från America. 1 morgon skall jag nogare efterse dess märken. Till fransiscanernes Trägård där Arbor Draconis fins är mig äfven lofvad adress och fri tillgång hvilken Jag ej skall försumma nyttja. Fungus melitensis (cynomorium) såg jag i Hospitals trägården.Trägårdsmästaren lofvade följa mig utan för staden där han växer vild så att Jag hoppas kunna skaffa Henne till H[err] Archiatern. Melianthus blommar här nog. Pericarpium af Peregrinas de Lima har jag sedermera sett mogit det är Capsula globosa 6-angulata, terminata acumine triquetro basi styli decidui, trivalvis valvulis carinatis. Dissepimenta membranacea. Semina reniformia receptaculo columnari affixa simplici ordine. Jag har samlat åtskilliga slags frön som jag skall gömma tillhopa att skicka från Madrit. Härjemte skickar Jag nu ritningen på den förr beskrefne Plantan Peregrinas de Lima så god som jag kunnat få den här gord. Här är en Professor vid Amiralitets Scolan fransos till Nation vid namn Carbonel som har mycken lust för Natural Historien och har i synnerhet vacker och nätt samling af Snäckor Lithophyta och Zoophyta ej så narraktig som vanligt utan mycket reel och compendieus han har gifvit mig åtskilliga och låfvat vidare samla för både H[err] Arch[iatern]rn och mig. För H[err] Grill i Stockholm har han samlat åtskilliga. Någon insikt har han redan i Botaniquen men önskar sig mer, hvarför han anmodat mig skaffa honom följande H[err[ Archiaterns böcker: Systema Naturae ed. ult[ima], Philosoph[ia] Botan[ica], Critica Botan[ica], Genera Plant[arum], Classes Plant[arum], Bibliotheca Botan[ica], Species Plantarum, Amoenitates academ[icae], H[err] Arch[iate]rn gör sig sielf, H[err] Carbonel och äfven mig en stor tjenst med desse böckers afsändande med första lägenhet hit adresserade till Consul Bellman som om betalningen skall straxt besörja. Denne Mons[ieu]r Carbonel är en ganska artig man har insikt i åtskilliga vettenskaper och har låfvat tjena H[err] Archiatern i alt hvad han kan och honom befalles. Cancer Diogenes har jag funnit till stor myckenhet på Algeziras strand uti allahanda slags snäckor. Statice sinuata fants här i Hospitals Trägården och Trägårdsmästaren berättade den vara inflyttad från marken häromkring. Polygonum maritimum kallades af Demonstrator Fabago el[le]r Fabagoides. Väl funnit. Han är likväl beskedlig i det han låter rätta sig. Cardiospermi caracter compendiosus i systemet bör ändras från Calyx triphyllus till tetraphyllus och då det sker blir den lik med Sapindi caracter om ej Nectaria Cardiospermi tilläggas. Detta fel jemte brist på frukt gorde att jag i dag så när ej känt Cardiospermum och kunnat underrätta Demonstrator derom. I Genera Plantarum är ock Caracteren felaktig. Åtskilliga vackra Gerania äro här hvaribland äfven rapaceum. Plumbago europaea äfven. Botanicerandet är i denna hettan ganska ledsam ty örterne visna så hastigt i den starka solhettan för hvilken alla menniskor varna mig sägandes ätt Loeflings olycka endast härflöt af för mycken flit. här har ock varit en Spansk Botanicus som förledit år på fältet fått svindel af Solhettan och dött några timar derefter. Jag skall nyttja de svala stunderne af dagen och hålla mig mitt på dagen under tak som alla Spaniorer göra. De säga att inga andra då bruka gå ut än Fransoser och hundar. H[err] Arch[iate]rn täckes då och då communicera mina brefver med Doctor Fagraeus eftersom Jag ej hinner skrifva doupleter af alt. Correspondence med många finner Jag på en resa vara nog besvärlig. Nästa vecka tänker Jag röra mig litet hit och dit. Här undrar man nog på mina långsamma resor men Jag önskade kunna använda ännu mer tid på dem. Hälsa alla mina vänner och Primo loco Magister Bergman. Min vördnad till Frun Mamsellerne och H[err] Carl.

Jag framhärdar oaflåteligen
Herr Archiaterns
Ödmjukaste tjenare
Clas Alströmer

upSUMMARY

Writing after a fourteen-day stay in Gibraltar, with travel there and back taking a further nine days, Clas AlströmerAlströmer, Clas
(1736-1794). Swedish. Baron,
industrialist. Sent plants and specimens
to Linnaeus from his travels abroad.
Bought Linnaeus’s “little herbarium”,
now in the Natural History Museum in
Stockholm. Son of Jonas Alströmer,
brother of August, Johan and Patrick
Alströmer. Correspondent of
Linnaeus
comments unfavourably on Spanish roads, cost of horses, roadside accommodation, mockery endured by at least one foreigner, and heat. Of Gibraltar he mentions no person but only the presence of Simia sylvanus wild on the Rock and tamed in the town. On the road and in Gibraltar he collected specimens of which some are unknown; he will send them, numbered, as soon as possible to Linnaeus whom he asks to give as promised the names to be assigned to those he has retained. He has seldom time to examine living plants and has become more aware in foreign parts than at home of his deficient knowledge. Panorpa coa abounds in loose sand at Gibraltar. Scarcely noticeable Alea erecta and forceps ani imply this insect is an Ephemera or, on account of the proportions of its wings, of a novel Genus. Fredrik HasselquistHasselquist, Fredrik
(1722-1752). Swedish. Physician and
naturalist, explorer. Studied under
Linnaeus and Lars Roberg 1741-1749. Went
to Egypt, Syria, Palestine, Cyprus,
Rhodes and the island of Chios. Died
near Smyrna. Son of Magnus and Helena
Maria Hasselquist, brother of Andreas
Hasselquist. Correspondent of Linnaeus.
’s descriptio alarum states ab apice ultra medium lineares that should be e basi ultra medium lineares; this description is otherwise apposite excepting a slight difference in the colour of the posterior wings. He has seen a Parus major at Cadiz, a species he has never seen in Sweden in summer.

Asked about the utility of his Caprificus, a gardener in Cadiz told him its Flores masculini turn into small flies that enter figs and, by stinging them, give them their taste and prevent them falling off the tree. Another man in Cadiz told Alströmer that, in Italy where he had travelled, a drop of oil introduced into a fig hastened its ripening. The writer has seen some Swedish trees including Pop[ulus] Alba, Ulmus and Alen; the latter always occurs together with Nerium oleander in and beside water. The scent of Lilium candidum on the Rock of Gibraltar is beautiful.

Two descriptions of plants that Linnaeus would know better than the writer, who can find neither in The System [Alströmer refers to the Systema naturae], are enclosed for the second time. The first is a bush with fine flowers occurring in a few places by streams in Andalusia.

The other is a peculiar plant, unknown to the writer, which grows on the bare hills between Gibraltar and Medina.

The writer begs information about them from Linnaeus. A collection of snails he saw at Gibraltar included an Argonauta eight inches long and five high, and a Scarabeus Hercules from the West Indies. Mercurialis annua grows to excess on walls in Gibraltar. The writer never found any foemina that lacked male flowers, but not in its racemes, and all mares had some female flowers; he needs more time to observe whether they are fertile or not. Mares are fewer than feminae. Parietaria Judaica often has four or six flores hermaphroditi in a calyce communi, of which the foliola then exceed six, but more are Cal[yce] Com[muni], 6 phyll[o] Continens 2 flores hermaphroditi unumque intermed[ium] femineum. Before pollination, antherae are contained in the filaments that are spiraliter involuta like the main spring of a watch. When the writer touched one with the point of a mail, it sprang up like such a spring, cracking both in anthera and expelling all pollen. The writer does not know whether this peculiar means of pollination has been observed previously. He has found Figura foliorum on a species of Cotyledonis to be very mutable so that differentia seems to be taken from some other plant. The fruit of Solanum lycopersicon, Hisp[anum] tomates, elaborately prepared, is much eaten here as a sauce with meat. Boiling dissipates its unspecified undesirable qualities and leaves a pleasantly acid juice.

The most common Spanish flavourings are Capiscum and garlic. The common-people’s food eaten by Alströmer seared his throat, causing him to think this “awful pepper” causes the guttural pronunciation of Spanish. The day before writing the foregoing he visited the Cadiz Royal Hospital, its garden, library, and medical and natural-history collections, having met Josepho BejalBejal, Josepho Spanish. , deputy to Pedro VirgiliVirgili, Pedro (1699-1776).
Spanish. Surgeon. Founder of the Royal
College of Surgery (Real Colegio de
Cirugía) in Cádiz in 1748.
, the director, who was absent in Madrid. When the former showed him Impatiens balsamina and alleged its absence from the literature, Alströmer called this “a proof of his profound insight”. The qualitates and vires of the garden’s plants are known only as being allegedly curative individually of certain diseases. Having seen a living Mus monax from America, the writer says he will later examine it more closely. The Franciscans have promised him unrestricted access to their garden that contains an Arbor draconis. He saw a Fungue melitensis in the hospital garden and hopes to acquire a specimen. Melianthus flowers in Cadiz.

He has seen the mature Pericarpium of Peregrinas de Lima. Having collected innumerable seeds, he will send them from Madrid and encloses a commissioned drawing of Peregrinas de Lima.

José CarbonellCarbonell, José
French?.
, of the Admiralty school in Cadiz, a collector of natural-history specimens who has helped Claes GrillGrill, Claes (1705-1767).
Swedish. Merchant, owner of the iron
works of Söderfors, Österby
and Iggesund. Director of the Swedish
East India Company. Also known as an art
collector and patron of arts and
sciences. Brother of Anthoni Grill and
Johan Abraham Grill. Correspondent of
Linnaeus.
in Stockholm and Alströmer, and promises to help Linnaeus, has asked for help in acquiring his works, specifically Systema nature, 10th editionLinnaeus, Carl Systema
naturae
, 10th edition (Stockholm
1758-1759). Soulsby no. 58.
, Philosophia botanica Linnaeus, Carl Philosophia
botanica, in qua explicantur fundamenta
botanica cum definitionibus partium,
etc.
(Stockholm 1751). Soulsby no.
437.
, Critica botanicaLinnaeus, Carl Critica
botanica, in qua nomina plantarum
generica, specifica & variantia
examini subjiciuntur, selectiora
confirmantur, indigna rejiciuntur;
simulque doctrina circa denominationem
plantarum traditur. Seu Fundamentorum
botanicorum pars IV. Accedit J.
Browallii De necessitate historiae
naturalis discursus
(Leiden 1737).
, Genera plantarumLinnaeus, Carl Genera
plantarum eorumque characteres naturales
secundum numerum, figuram, situm &
proportionem omnium fructificationis
partium
(Leiden 1737). Soulsby no.
284.
, Classes plantarum seu systemata planetariumLinnaeus, Carl Classes
plantarum seu systemata plantarum. Omnia
a fructificatione desumta, quorum XVI
universalia & XIII partialia,
compendiose proposita secundum classes,
ordines et nomina generica cum clave
cujusvis methodi et synonymis genericis.
Fundamentorum botanicorum pars II

(Leiden 1738).
, Bibliotheca botanicaLinnaeus, Carl Bibliotheca
botanica recensens libros plus mille de
plantis huc usque editos, secundum
systema auctorum naturale in classes,
ordines, genera & species
dispositos, additis editionis loco,
tempore, forma, lingua etc. cum
explicatione Fundamentorum botanicorum
pars prima
(Amsterdam 1736).
, Species plantarumLinnaeus, Carl Species
plantarum
(Stockholm 1753). Soulsby
no. 480.
, Amoenitates academicae Linnaeus, Carl Amoenitates
academicae
, I-X (Stockholm
1749-1790). Soulsby no. 1280.
. Alströmer asks Linnaeus to send them as soon as possible to Jacob Martin BellmanBellman, Jacob Martin
(1706-1786). Swedish. Merchant, Cadiz.
Swedish consul there 1742-1766. His
brother´s son was the author Carl
Michaël Bellman.
who can arrange payment; he has found many Cancer Diogenes among shellfish on the beach at Algeziras.

Statice sinuate occurs in and outside the Cadiz hospital garden. Virgili, having called Polygonum maritimum Fabago or Fabagoides, good-naturedly let himself be corrected. Cardiospermi character compendiosus in The System ought to be amended from Calyx triphyllus to tetraphyllus, and when that be done it will resemble sapindi character, if Nectaria cardiospermi not be added. This error and the absence of fruit caused Alströmer today almost to fail to recognise Cardiospermum and could inform Virgili about this. Caracter is also erroneous in Genera plantarum. There are innumerable Gerania here, as well as rapaceum and Plumbago Europea.

Alströmer recurs to the heat that causes plants specimens rapidly to wilt and is said locally to have contributed, together with over-activity, to Pehr Löfling’s Löfling, Pehr (1729-1756).
Swedish. Botanist and explorer. Studied
under Linnaeus. Went to Spain in 1751
and took part in the Spanish expedition
to Venezuela in 1754, where he died.
Correspondent of Linnaeus.
fate and to have caused the death of a Spanish botanist. He admits to finding an extensive correspondence troublesome on his travels. He greets his friends, including Magister Bergman [Torbern BergmanBergman, Torbern (1735-1784).
Swedish. Professor of chemistry,
metallurgy and pharmacy at Uppsala.
Linnaeus’s student. Correspondent of
Linnaeus.
], and sends his respects to Linnaeus’s wife[Sara Elisabet LinnaeaMoraea, Sara Elisabet
(1716-1806). Swedish. Linnaeus’s wife.
Daughter of Johan Moraeus and Elisabet
Hansdotter Moraea. Mother of Carl
Linnaeus the Younger and of Elisabeth
Christina, Louisa, Sara Christina and
Sophia Linnaea.
] and daughters [Elisabeth Christina LinnaeaBergencrantz, Elisabeth Christina
(1743-1782). Swedish. Daughter of
Carl Linnaeus and Sara Elisabet Linnaea.
Sister of Carl Linnaeus the Younger and
of Louisa, Sara Christina and Sophia
Linnaea. Married to Carl Fredrik
Bergencrantz.Mother of Sara Elisabeth
Martin.
, Louisa LinnaeaLinnaea, Louisa (1749-1839).
Swedish. Daughter of Carl Linnaeus and
Sara Elisabet Linnaea. Sister of Carl
Linnaeus the Younger and of Elisabeth
Christina, Sara Christina and Sophia
Linnaea.
, Sara Christina LinnaeaLinnaea, Sara Christina
(1751-1835). Swedish. Daughter of Carl
Linnaeus and Sara Elisabet Linnaea.
Sister of Carl Linnaeus the Younger and
of Elisabeth Christina, Louisa and
Sophia Linnaea.
, Sophia LinnaeaLinnaea, Sophia (1757-1830).
Swedish. Daughter of Carl Linnaeus and
Sara Elisabet Linnaea. Sister of Carl
Linnaeus the Younger and of Elisabeth
Christina, Louisa and Sara Christina
Linnaea. Wife of Samuel Christoffer
Duse.
], and to Carl Linnaeus the YoungerLinnaeus the Younger, Carl
(1741-1783). Swedish. Botanist. Son of
Carl Linnaeus and Sara Elisabet Linnaea.
Brother of Elisabeth Christina, Louisa,
Sara Christina and Sophia Linnaea.
Attended his father’s lectures, had
private tutors (Löfling, Rolander,
Solander and Falk, all Linnaeus’s
students). Demonstrator of botany at
Uppsala. Succeeded his
father.
.

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (LS, I, 61-63). [1] [2] [3] [4] [5]

upEDITIONS

1. Bref och skrifvelser (1909), vol. I:3, p. 24-29   p.24  p.25  p.26  p.27  p.28  p.29.