Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L2801 • Daniel Solander to Carl Linnaeus, 31 October 1760 n.s.
Dated d. 31 Octbr. 1760.. Sent from London (Great Britain) to Uppsala (Sweden). Written in Swedish.

London d[en] 31. Oct[o]br[is] 1760.

Välborne Herr Archiater och Riddare af Kongl[iga] Nordstjärne-orden,
höggunstige befordrare,

H[err] Ellis var oförlikneligen glad, när han af H[err] Archiaterns sidsta bref fick se at hans Gardenia vill af Herr Archiatern bli under det namnet antagen; han trodde annars at hela hans Botaniska reputation skulle stupat kullerbytta, och hans ovänner skulle fått fägna sig öfver hans okunnoghet, samt finna huru litet han kunde uträtta. Jag har förestält honom huru hans ord voro lika sanna i anseende til Botaniquen, om den örten blefvo kallad med ett annat namn, det voro ju nog at den blefvo utropad för ett nytt och distinct Genus, han har ju ej sagt mera. Men efter han skrifvit derom til D[octo]r Garden, omtalt det uti the Royal Society och låtit alla veta att han ville kalla den örten med det namnet, så trodde han sig lida om det ei skulle ske. Han har nu färdig en afhandling om den, som han ger in i Royal Society och där kommer at tryckas i deras Handlingar; Så snart det blir trykt skal jag låta veta hvad tome och pagina som skal citeras, eller ock skicka öfver själfva afhandlingen. Ellis vill och änteligen nämna en ört efter M[iste]r Gordon, den trägårdsmästaren som H[err] Archiatern var så god och hedrade med sitt bref. Det är vist han lär ofelbart vara den lyckligaste Tr[äd]g[år]ds mästare at af frön resa och sedan föröka plantor, hvaruti han vida öfvergår Miller; men jag har ock förestält Ellis samt andre som äro Gordons vänner, at ingen kunde nu med skjäl upkalla Gordon, efter han ingen ting skrifvit i Botaniquen eller uptäkt, ej heller ser det likt ut som han skulle ge sig tid at skrifva något, ty han är så intent på sin trägårds skötsel, men de påstå alla at hans meriter at skaffa in och upbringa nya trän och Buskar af frön ifrån America har varit så stor, at han varit mäst den första som infört alla de raraste Buskar och trän som Ängelska trägårdarne nu lysa af, hvilket ock är sant, ty Magnoliae, Kalmiae, Andromedae, Hydrangea, Halesia &c &c &c har hos honom aldraförst blifvit af frö upresta; och det är deras Raison hvarföre de villa ha en ört af hans namn. Alla villja at jag hos H[err] Archiatern skal anhålla om villfarighet i sådant, men jag sade dem rent ut, det vore okyskt til begära, och at jag ej vågade proponera det för H[err] Archiatern, om ei Gordon uti sin trägård först kunde upvisa en ört som blefvo ett nytt Genus, då det kunde blifva en anledning. Det bar då åstad, at i hans trägård revidera alla örter, och just i det samma fick H[err] Collinson ifrån Bartram ett Specimen af Catesbaei Jasminum lauri folio, fructu purpureo. Det samma trädet har Gordon af frön rest upp i sin trägård, men ännu ej kommit i blomma. Jag skulle examinera och beskrifva örten, den skulle bli ett nytt genus och dess namn bli Gordonia. Men jag kan ei annat finna än at det blir ett species Phillyreae. På det H[err] Archiatern må kunna se om jag härutinnan är misstagen eller ei, så följa par blommor, som kunna examineras och äro rätt tydeliga. Den enda skildnad jag finner emellan denne och Phillyrea är at Corolla är här mera tubulosa, samt at Stylus måtte vara aldeles caducus, ty på alla de germina jag sedt kunde jag ei märka något tekn til Stylus, af Catesbaei figura som är rätt god hvad örten angår, syns ei heller något tekn til stylus in bacca, då likväl stylus är persistens på Phillyreae genus. Min beskrifning på den tilärnade Gordonia är denna:

CAL. Perianthium monophyllum, parvum, persistens, qvadridentatum: Laciniis erectis, acutis.
COR. Petalum unicum. Tubus calyce longior. Limbus tubo duplo longior, qvadripartitus: Laciniis oblongo. ovatis, obtusis, patentibus.
STAM. Filamenta duo, opposita, tubo corolla insertae, filiformia, limbo breviora. Antherae oblongae, erectisculae.
PIST. Germen superum, globosum, minimum. Stylus … caducus. Stigma
PER. Bacca globosa, carnosa, glabra.
SEM. unicum, bipartibile.

Truncus arboreus, 12-20 pedalis. Folia ramea, opposita, subpatentia, lanceolata, versus basin in petiolum brevem alternata, integerrima, acutiuscula, glabra, supra nitida, subtus subglanca, venosa venis subsimplicibs, plana, spitamaea, perennia, sempervirentia.

Inflorescentia: Racemi axillares in ultimis ramis, oppositi, solitarii, subpatentes, breves /: longitudine petioli:/, trichotomi ter qvaterve; ad insertionem & ad singulam trichotomiam articulati, stipulati: Stipula persistente, vaginante; ad latera carinata, acuminata, patente, integerrima, brevissima. Ex suprema Stipula Flores tres, calyce deorsum producto elevati seu predunculati: pedunculo brevi, qvadrangulari, turbinato, subcarnoso, in calycem desinente. Bacca pedunculata, purpurea, magnitudine, baccarum Lauri, unde etjam ab incolis Carolinae australis appellatur Purple berry Bay i. e. Laurus baccis purpureis.

Gordon har nu 2ne plantor af denne, 5 a 6 fot höga. Ellis har uti sin Memoire om Gardenia talt om huru lycklig Gordon varit at föröka den, så at han innom 4 a 5 år utaf en liten stamm och en kvist som han fåt af H[err] Varner, förökat den til ett antal af 163, til Datum; han har redan såldt 100 och fått 5 Guineer stycket, som gjör en summa af mer än 500 pound stlg. Sådan courant vara äro Trän och Buskar här i Ängland. Häromdagen var jag ute hos Gordon, då han skänkte H[err] Archiatern en vakker Buske af Calychantus, som redan blommat par år, följakteligen skal nästa såmmare kunna förnöja Herr Archiatern med sina välluktande blommor. Jag har ock dessutom både af honom, af H[err] Warner, af H[err] Collinson, af Earl of Northumberland, Duke of Argyle och åtskillige andre fått löfte om en hel hop buskar och träd i Pottor, ty jag ser ingen an utväg at få dem til Sverje, resa dem af frön är för svårt, i anseende til våra vintrar som dödar mäst alla unga plantor. Miller låfvar ock at jag må ha frö och telningar af alt hvad han har. Så at jag håppas med ett Svänskt Skjepp som i Martii månad afgår få sända en hel hop artiga frön och sedan längre fram på Våren störste delen af alla Buskar och träd som de här hafva. Jag håppas kunna hafva de mästa utan kostnad. Jag har redan en stor del som står afsatt, inplanterat i dubbla krukor för min räkning, på åtskillige ställen: Magnoliae 3 species, Liriodendron, Rosa pimpinellifolia, Itea, Hydrangea, Kalmiae, Calycanthus, Rhododendron, Hamaelis, Viburnum prunfol & dentatum, Ephedra, Gesneria, Spirea, Crataegi & Mespili, Clethra latifolia & angustifolia, Prinos, med flere. Somliga får jag af Hr Miller, soml af H[err] Warner och somliga utur de Trägårdarne jag under min sidsta Tour ikring Kent, Sussex, Midlesex &c besökte, ty at kjöpa alt sådant af Nourserie män skulle bli för dyrt, ty när det kommer an på kjöp, tala de aldrig om mindre än ½ guiné, 1 guiné ja ofta 2 a 3 Guineer och mer för en ung buske, och somliga stå endast at få på vissa ställen, därföre gaf den goda H[err] Collinson mig det rådet at jag skulle göra en tour til de bästa Trägårdarne härikring och se hvad som fans på hvart ställe. Så mycket som möjeligit är skal jag bevaka Upsala Academiae trägårds bästa.

Jag tackar ödmjukast H[err] Archiatern för det sidsta af d[en] 10. Aug[ustii]. Jag skattar H[err] Falk lyklig som fick resa med Pr[ofessor] Forsgård. De få se artiga saker och oändel[ige]n mycket nytt. Här kom en gång ett rykte at den Danska Mission, skulle först komma hit til Ängland och härifrån gå ut på Ängelska skjepp, men det lärer ej haft någon grund.

Guldfiskar tror jag mig kunna skaffa, om ei igenom H[err] Collinson, ty han har inga så håppas jag kunna få från Earl of Northumberlands Garden, ty han har en oändelig myckenhet af dem. Jag tror mig och kunna få ett par Guld Fasaner/:Phasianus pictus:/; De flyga liksom villa i Duke of Cumberlands Park.

Här har fallit ganska mycket rägn, nu på kort tid: Dock äro trägårdarne rätt behageliga, i anseende til de många sempervirentes.

Uti ett af mina förra bref tog jag mig den friheten at hos H[err] Archiatern anhålla det Herr Archiatern täktes igenom Herrar Apelroth och Spalding i Stockholm, öfverstyra mitt Stipendium Piperianum. Nu måste jag falla H[err] Archiatern til ännu större olägenhet, och be ödmjukast at det ei illa uptages. Osäker til huru stor summa mitt Stipendium stiger, som väl ikke lär vara utfallit för mera än en termin, då det här i Ängland ei vill mycket säga, när ett pound St[er]l[in]g gör 66 a 67 d[ale]r k[oppar]m[yn]t, så nödgas jag hos Herr Archiatern anhålla at han täktes vara så gunstig och gå i förskått samt med det första igenom förenämnde Herrar låta öfversända mera pengar til mig. Jag vore bäst belåten om jag kunde få ungefärl[ige]n 100 pound, ty då vunno jag litet i växelcoursen. Jag skrifver med denna påsten til min K[iära] Moder at det med det snaraste skal H[err] Archiatern gåttgöras. Orsaken hvarföre jag nu nödgas be ödmjukel at det måtte ske med det förste som gjörligit är, och at jag ei kan tilltro mig hafva nog tid at skrifva ända hem til min K[iära] Mor och därifrån få Recrutera, är den, at mina pengar som jag i fjol remitterade hit öfver äro mäst aldeles åtgångne, så at när jag sidst tog ut pengar hos H[err]ar Brander och Spalding läto de mig förstå at när capitalet hade ända, så kunde de ei undsätta mig med mera förr än jag fått Recruter hemifrån, ty det är med dem som med alla andra Banquerer, at utur deras Contoir aldrig få assigneras eller uttagas mer än som är insatt. Jag fant då at jag nog sent tänkt på at skrifva efter mer. Detta skrämde mig så at jag nu nödgas falla H[err] Archiatern til så stor olägenhet, ty jag vill ei at den förtreten skulle hända mig at jag blefvo strandsatt, ei heller vill jag gjärna låna här, och ovist är om jag skulle få, hälst jag är okänd och ei har creditive af någon köpman, ty i penning affairer gjäller endast Recommendation af sådant fålk. Och Herr Archiatern vet själf at ingen ting är för en resande som vistas på en främmande ort mer hazarderligit än stadna i brist på pengar; Man kan bli på många sätt exponerad, och det vill jag för ingen del skulle hända mig. Nu kommer äfven Kongens dödsfall mig till expence af en ny svart Klädning, &c ty den jag köpte i såmmars at sörja min sal. Far kan jag ei nu mera gå i sällskap med, och man måste lefva hopen lik. Mindre summa kunde jag väl vara belåten med, men utom det jag ei vill det skal hända mig mer at få påminnelse af andra om Recrutering, så tappar man i coursen på mindre summor, och det ser så plåkkigt ut, när det ändå skal vara; ty lefva i Ängland är otroligen kåstsamt, i synnerhet nu i krigstiden, då själfva Ängländarne klaga at det är mäst 40 a 50 pro Cent dyrare; Jag har ändå hittils kommit rätt lindrigt ut om jag undantager Kläder, ty jag har måst kjöpa mig 3 klädningar, en couleurt, och 2 ne svarta samt en Ängelsk surtout, och den påsten drar inemot 40 pound, ty hvar slät klädning kåstar här ordinairt 8 pound och min sidsta svarta öfver 12 pound, ty svart Kläde blef så stegrat efter Kongens död; H[err] Spalding var så god och i förstone förde mig i kring på åtskilliga ställen och det utan någon kåstnad för mig, men nu på mina små tourer hafver iag fått se hvad det kåstar resa i Ängland; Man får ej titta på någon ting utan pengar. Jag kan altför väl finna at Herr Archiatern har anledning vara missnögd öfver min djärfhet uti anhållan om så stor undsättning, men jag vågar på Herr Archiaterns ömhet för mig, såsom den enda jag nu äger at trygga mig til, det jag ock vet mig med säkerhet kunna göra. Jag mins ei annat, än at jag tilförne nämnt at Museum Britanicum väl är vakkert och vidlöftigt af dupletter och 10cupletter, men har många sina likar i antalet af Species. Sedan jag kom hit til Ängland har jag jämnt mått väl och haft otroligt nöje att se och betrakta en hel hop af mig förr osedde saker, jag håppas at deras beskrifningar skola roa Herr Archiatern; Så mycket jag hinner och så gått jag kan, bjuder jag til vara upmärksam, och jag kan ei annat säga än at mina Ängelska vänner äro mig til mycken tjänst; alla visa sig oförtrutna, och det endast för H[err] Archiaterns skuld, som de otroligen värdera. Med djupaste vördnad har jag äran in til min död at fram härda

Välborne Herr Archiaterns och Riddarens
ödmjukaste och lydigste tjänare
Daniel C[arlsson] Solander

upSUMMARY

John EllisEllis, John (1711-1776).
British. Merchant and naturalist, expert
on zoophytes. Correspondent of Linnaeus.
was incomparably happy when he learnt that Linnaeus will adopt his Gardenia under that name. If not he had feared for his botanical reputation. He has completed a thesis about it, which he will give in to the Royal Society [Daniel SolanderSolander, Daniel (1733-1782).
Swedish. Naturalist, explorer. Student
in Uppsala under Linnaeus and Johan
Gottschalk Wallerius. Went to London in
1760. Curator of natural history
collections at the British Museum.
Botanist on Cook’s first voyage
1768-1771. Joseph Bank’s librarian.
Correspondent of Linnaeus.
refers to his, ”An Account of the Gardenia”Solander, Daniel ”An Account of
the Gardenia:In a Letter to Philip
Carteret Webb, Esq; F. R. S. from Daniel
C. Solander, M. D.",
Philosophical Transactions, 52
(1761-1762), 654-661.
]. He will also have a herb named after James GordonGordon, James (1708-1780).
British. Gardener to James Sherard at
Eltham and then to Lord Petre at
Thorndon. After that he founded a
nursery at Bow and run a seed shop in
London. Correspondent of Linnaeus.
. He is the most successful gardener to germinate seeds and propagate seedlings and he much surpasses Philip MillerMiller, Philip (1691-1771).
British. Gardener of the Chelsea Physic
Garden. Corresponded with many
botanists. His rich herbarium was sold
to Joseph Banks. Correspondent of
Linnaeus.
. He has been the first to introduce the most rare trees and scrubs to English gardens. All desire Solander to entreat Linnaeus to accept that but he had dared not propose until Gordon could demonstrate a plant that was a new genus. A specimen which Peter CollinsonCollinson, Peter (1694-1768).
British. Merchant and amateur naturalist
in London, corresponded with many
scientists. Correspondent of Linnaeus.
obtained from John BartramBartram, John (1701-1777).
American. Botanist living in
Pennsylvania and Delaware. Father of
John Bartram the Younger and William
Bartram. Correspondent of Linnaeus.
has also been raised by Gordon and Solander was to describe it as Gordonia. However, he could not find otherwise that it is a species of Phillyrea. A detailed description of the plant follows.

In John Ellis’s work about Gardenia [An Account of the Plants Halesia and GardeniaEllis, John An Account of the
Plants Halesia and Gardenia.In a letter
from John Ellis, Esq; F.R.S. to Philip
Carteret Webb, Esq; F.R.S
(London,
1760).
] he informs about how Gordon’s successfully multiplied the number of these plants to 163. Gordon has sold 100 plants of Gardenia and obtained 5 guineas each. He has given Linnaeus a scrub of Calycanthus. He, as well as Richard WarnerWarner, Richard
(1711/1713?-1775). British. Classicist
and botanist. Correspondent of Linnaeus.
, Collinson, the Earl of Northumberland [Hugh PercyPercy, Hugh (1715-1786).
British. Earl, later Duke of
Northumberland, statesman.
], the Duke of Argyle [Archibald CampbellCampbell, Archibald
(1682-1761). British. 3rd Duke of
Argyll. Statesman.
] and many more have promised a heap of scrubs and trees in pots. Miller promises seeds and seedlings. Solander hopes in spring to send most of what they have along with a Swedish ship. A great number of scrubs are enumerated. Some will be obtained from Miller, some from Warner and some from the gardens he has visited in Kent, Sussex, Middlesex, etc. To buy from the nurseries would be too expensive, therefore Collinson had adviced him to visit the most well-stocked gardens in the neighbourhood. Solander assures Linnaeus that he will watch out as much as possible for the sake of the Uppsala university garden.

Solander considers Johan Peter FalckFalck, Johan Peter (1732-1774).
Swedish. Professor of botany and
curator of the botanical garden of St
Petersburg. Correspondent of Linnaeus.
lucky as he was to travel with Forsgård [Solander means Peter ForsskålForsskål, Peter
(1732-1763). Swedish. Naturalist and
explorer. Linnaeus’s student, professor
in Denmark in 1759. Joined a Danish
expedition to Egypt and Arabia in 1761.
Died at Jerîm, Arabia.
Correspondent of Linnaeus.
]. There has been a rumour that the Danish expedition was first to go to England, and from there [to Egypt and Arabia] with English ships, but there was no basis in this.

He thinks he may obtain gold fishes as well as gold pheasants, not from Collinson, but from the Earl of Northumberland [Hugh Percy].

There has been much rain but the gardens are pleasant.

Solander asks to get his Stipendium Piperianum transmitted through Apelroth and Spalding [Appelroot & SpaldingAppelroot & Spalding,
Swedish. Merchants. Correspondent of
Linnaeus.
] in Stockholm. He also asks Linnaeus to dispose in advance about 100 pounds through the gentlemen mentioned. He will ask his mother [Magdalena BostadiaBostadia, Magdalena
(1713-1789). Swedish. Daniel Solander’s
mother. Married to Carl Solander, dean
at Piteå. Correspondent of
Linnaeus.
] to compensate Linnaeus. The money Solander last year had remitted to England have been almost spent. Abraham SpaldingSpalding, Abraham (1712-1782).
Swedish. Merchant, London, in
partnership with Gustaf Brander.
and Gustaf BranderBrander, Gustaf (1720-1787).
Swedish. Merchant in London. Partner of
Abraham Spalding in the firm Spalding
& Brander. Curator of the British
Museum. Friend of John Ellis.
Correspondent of Linnaeus.
have made clear that when the capital is exhausted they cannot supply more until money has been remitted. He is scared that he has written too late and cause inconvenience to Linnaeus, and he will not borrow money here. There are expenses for black cloth because of the King’s [George IIGeorge II, (1683-1760).
British. Reigned 1727-1760. Father of
George III.
] death. It is very expensive to live in England especially at the present war time. On his small trips he has experienced that nothing can be looked at without paying. He recalls that the British Museum is beautiful and rich in duplets but is equalled by many as to the number of species. His English friends are of great service and that only for the sake of Linnaeus, whom by all are unbelievably esteemed.

[Written on the envelope of the letter]. Solander sends respects to Linnaeus’s wife [Sara Elisabet MoraeaMoraea, Sara Elisabet
(1716-1806). Swedish. Linnaeus’s wife.
Daughter of Johan Moraeus and Elisabet
Hansdotter Moraea. Mother of Carl
Linnaeus the Younger and of Elisabeth
Christina, Louisa, Sara Christina and
Sophia Linnaea.
] and the daughters [Elisabeth Christina LinnaeaBergencrantz, Elisabeth Christina
(1743-1782). Swedish. Daughter of
Carl Linnaeus and Sara Elisabet Linnaea.
Sister of Carl Linnaeus the Younger and
of Louisa, Sara Christina and Sophia
Linnaea. Married to Carl Fredrik
Bergencrantz.Mother of Sara Elisabeth
Martin.
, Louisa LinnaeaLinnaea, Louisa (1749-1839).
Swedish. Daughter of Carl Linnaeus and
Sara Elisabet Linnaea. Sister of Carl
Linnaeus the Younger and of Elisabeth
Christina, Sara Christina and Sophia
Linnaea.
, Sara Christina LinnaeaLinnaea, Sara Christina
(1751-1835). Swedish. Daughter of Carl
Linnaeus and Sara Elisabet Linnaea.
Sister of Carl Linnaeus the Younger and
of Elisabeth Christina, Louisa and
Sophia Linnaea.
and Sophia LinnaeaLinnaea, Sophia (1757-1830).
Swedish. Daughter of Carl Linnaeus and
Sara Elisabet Linnaea. Sister of Carl
Linnaeus the Younger and of Elisabeth
Christina, Louisa and Sara Christina
Linnaea. Wife of Samuel Christoffer
Duse.
] and to Carl Linnaeus the YoungerLinnaeus the Younger, Carl
(1741-1783). Swedish. Botanist. Son of
Carl Linnaeus and Sara Elisabet Linnaea.
Brother of Elisabeth Christina, Louisa,
Sara Christina and Sophia Linnaea.
Attended his father’s lectures, had
private tutors (Löfling, Rolander,
Solander and Falk, all Linnaeus’s
students). Demonstrator of botany at
Uppsala. Succeeded his
father.
. He wishes that they had been in London last Sunday, when the new King [George IIIGeorge III, (1738-1820).
British. Reigned 1760-1820. Son of
George II.
] was proclaimed. After the procession were more than one million people. Philip Carteret WebbWebb, Philip Carteret
(1702-1770). British. Barrister and
antiquarian.
has arranged tickets to the funeral. Respects are sent from Ellis, Spalding, Warner, Miller, Stanesby AlchorneAlchorne, Stanesby (1727-1800).
British. Demonstrator at Chelsea Physic
Garden 1771-1800.
, William HudsonHudson, William (1730-1792).
British. Pharmacist at Westmoreland.
Correspondent of Linnaeus.
and Ribe [either Carl Fredrik RibeRibe, Carl Fredrik (1708-1764).
Swedish. Eye surgeon. Personal surgeon
to Adolf Fredrik. Son of Evald Ribe the
Elder.
or, more plausible, Evald RibbenRibben, Evald (1730-1790).
Swedish. Physician. Son of Evald Ribe
the Younger.
, who visited England between 1759 and 1760]. Carl Reinhold BerchBerch, Carl Reinhold
(1706-1777). Swedish. Deputy director,
numismatist. Correspondent of Linnaeus.
has left for France. An endless number of men and cannons have gone to Portsmouth from London.

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (LS, XIV, 133-134). [1] [2] [3]

upEDITIONS

1. Collected correspondence (1995), p. 141-152 .