Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L2826 • Carl Linnaeus to Kungliga Svenska Vetenskapsakademien, [15 December 1760] n.s.
Dated Undated, but written in December 1760.. Sent from Uppsala (Sweden) to Stockholm (Sweden). Written in Swedish.

Min Herre.

jag tager mig den friheten communicera ett phaenomenon som ej hörer till mitt forum, hoppas doch min Herre ursäktar mig att jag går extra oleas.

De Gamble bafwa talt om en konst, som nu är inter artes deperditas, som de kallade Palingenesia. Francus har utur de gamblas erudition utletat alla de dicta, som där om finnas, att bewisa det en sådan konst warit dem bekan. äfter palingenesia literarum wet jag ingen, som den förståt. Det sägs att Kirkerus skolat wisat det i Rom för drotning Christina och hennes suite. jag har läsit för 20 åhr sedan, wid pass, i actis Nat[urae] Curios[orum], om en som praeparerat ett infusum frigidum af Roser, som ej lyckats, och satt glaset på en hylla, där det stått några åhr förgätit, en gång då han en afton stiger up på hyllan får han se i glaset, att wätskorna delat sig, liksom i blad af Roser, men utan färg, det han afmålade.

jag fick för en månad sedan af Commercierådet wälborne H[err] Bungen Crona en quantitet Théfrön; jag försökte i watn om de skulle wara friske, men fant att de, som allmänt sker med Thefrön, woro förskiämde, fast kiernan tycktes wara frisk.

jag slog utur twättwatn kannan på twättfatet watn, i hwilket fröen lågo hela 8 dagarne och macererades. watnet blef brunt; fröen borttoges och såddes. Detta bruna watnet stog der ännu hela 8 dagarne, om ej mer; jag hade mitt nöje att se huru det bruna watnet drog sig i hop ifrån det klara watnet på twättfatet, och wisade liksom en måhlning af buskar i lösa watnet och tyckte mig här se ett species af palingenesie. änteligen frös watnet i kalla kammaren, och behölt aldeles den figur, som det tingerade watnet hade för ut, att isen låg i twättfatet aldeles i grenar och löf, såsom det på medfölliande figur wisas. isen war hög wid pass som en tum och emällan grenarne blef ej den minsta is af det klara watnet; Det war så besynnerligt att jag aldrig sedt dylikt. jag wiste det för H[err] Adjuncten Melander och Magister Docens Bergman, som bägge åskådade det med lika förundran.

Den isen, som wisar sig på fenstren är flat, upfyld emällan grenarne med is. Det hafwa warit de som trodt, att den härörer af vegetabiliske utdunstningar, kanske sedan de passerat Diurens kroppar.

Det war märkwärdigt att det watnet som stod i twätt kannan war och frusit, men som i det inga Thefrön warit blötte, så frös det på ordenteligt sätt äfter crystallisations lagar ad angulos - liksom salter crystalliseras hwarföre ock Newton säger att watnet är ett liquide salt. [two illustrations]

Ursäkta mig att jag oroar med en sak, som jag ej sielf wet om den är betydande äller intet, ty detta är ej min sak.

C[arl] Linnaeus.

Det war artigt att H[err] CamarH[erre] De Geer kunne upfinna hwaräst Bromsar genereras och deras metamorphosis, som aldeles warit obekant för de Naturkunnige. Volvox är ock rätt artig.

H[err] Mangaard skall wara ganska wälkomen.

Vale.

Kongl[iga] Wettenskaps
Academien
Stockholm
frijbr[ef]

upSUMMARY

Linnaeus writes about a phenomenon which, as he states, does not belong to his forum.

Old scholars talked about something they called Palingenesia. Georg Franck von FranckenauFranck von Franckenau, Georg
(1643-1704). German. Botanist and
physician. Professor of medicine in
Heidelberg, later in Wittenberg, finally
physician-in-ordinary at the Danish
court.
has written about it in palingenesia literarum [De palingenesiaFranck von Franckenau, Georg
De palingenesia, sive resuscitatione
artificiali plantarum, hominum et
animalium e suis cineribus liber
singularis
(Halle, 1717).
]. Athanasius KircherKircher, Athanasius
(1602-1680). German. Juseuit scholar.
Published many works in different
fields, notably within geology, medicine
and physics.
is said to have demonstrated it in Rome for Queen ChristinaChristina, (1626-1689).
Swedish. Queen of Sweden. Reigned
1632-1654. Daughter of Gustav Adolf II
and Maria Eleonora of Brandenburg.
. Linnaeus read 20 years ago in actis. Nat. curios. [Ephemerides, the transactions of the Academia Caesarea Leopoldino-Carolina Naturae Curiosorum] about one who had prepared an infusum frigidum of roses, which had failed, and put the glass aside for a few years, he then saw that the liquids had divided, like rose petals.

A month ago Linnaeus received some tea seeds from Carl Gustaf BungencronaCarl Gustaf, (1700-1761).
Swedish. Commercial councellor.
, which he put in water to test if they were sound, but found that they were not, although the kernel seemed to be fresh.

He put them in water on a plate for 8 days for maceration. The water turned brown; the seeds were sown. Linnaeus then observed the brown water for 8 days and saw how it contracted from the clear water and formed like a picture of bushes. When the water froze it retained the figure. But the clear water between the boughs did not freeze. He showed it to Daniel MelanderhjelmMelanderhjelm, Daniel
(1726-1810). Swedish. Professor of
astronomy, Uppsala. Secretary of the
Royal Swedish Academy of Sciences
1796-1803.
and Torbern BergmanBergman, Torbern (1735-1784).
Swedish. Professor of chemistry,
metallurgy and pharmacy at Uppsala.
Linnaeus’s student. Correspondent of
Linnaeus.
who were both amazed.

Ice on windows is flat, filled with ice between the boughs.

It is remarkable that water where there had been no tea seeds froze to ice according to the laws of crystallization, like salt crystallizes; Newton says that water is liquid salt [two illustrations are added to explain the phenomenon].

Linnaeus apologises for bringing up an issue about which he does not know anything.

P.S.1 Charles De Geer’sDe Geer, Charles (1720-1778).
Swedish. Entomologist and natural
history collector, Leufsta Bruk. Member
of the Royal Swedish Academy of Sciences
in Stockholm and Académie des
sciences, Paris. Corresponded with
Réaumur, Bonnet and other
naturalists. Husband of Catharina
Charlotta Ribbing and father of Emanuel
De Geer. Correspondent of Linnaeus.
discovery of where gadflies breed and their development was excellent [Linnaeus refers to “Brömsarnas ursprung uptäckt”De Geer, Charles
"Brömsarnas ursprung
uptäckt", KVAH 21
(1760).
]. The article on Volvox [“Om et insect som kallas VolvoxDe Geer, Charles "Om et
insect som kallas Volvox",
KVAH, 22 (1761).
] was also rather good.

P.S. 2 Mangaard [Linnaeus means Christian Elov MangorMangor, Christian Elov
(1739-1801). Danish. Pupil of Linnaeus.
Physician in Copenhagen from 1765, later
municipal physician. Correspondent of
Linnaeus.
] will be welcome.

upMANUSCRIPTS

b. contemporary copy (KVA, Bergius, XIII, 519). a. original holograph (KVA, Carl von Linnés arkiv). [1] [2] [3]

upEDITIONS

1. Svenska arbeten (1878), vol. 1, p. 331-334   p.331  p.332  p.333  p.334.
2. Bref och skrifvelser (1908), vol. I:2, p. 238-240   p.238  p.239  p.240.