Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L2866 • Peter Forsskål to Carl Linnaeus, 3 January 1761 n.s.
Dated 3 Jan. 1761. Sent from KÝbenhavn (Denmark) to Uppsala (Sweden). Written in Swedish.

Köpenhamn d[en] 3 Jan[uari] 1761.

Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl[ige] Nordstjerne Orden.

D[en]1 Jan[uari] skref jag till Herr Archiatern i den tanke att det skulle denna gången blifwa sidsta brefwet från Köpenhamn. Men Skeppsfolk sadla wanligen bittigare än de resa. Jag är än i land, men med det wilkor, att gå prompt ombord, när bud kommer.

Jag har nyttjat denna lilla ledighet jag nu fådt, att sätta opp medföljande remarquer wid conchylierna. På frågorna önskade jag få Herr Archiaterns swar till Marseille. Och Spengler wille äfwen gerna få Herr Archiaterns swar, om namnen woro rätt påskrefna på de conchylier, som skickades Herr Archiatern med H[err] Falck, i synnerhet de som hade signum interrogationis wid nummern.

den besskrifning, som jag gjordt öfwer Gref Moltkes multivalvier och bivalvier, blir trykt efter min afresa, och är ärnat att bifoga figurer på dem, som ej fådts igen hos andra iconographi. Herr Archiatern skall ej finna deri någon critic-lusta hos mig, fast jag ibland wid de genera, som i systemet fallit mig swårast, sökt andra och något lättare characteres specierum, såsom i Venus, Ostrea Pecten och Pinna. Jag har nog märkt att hwad jag härwid gjordt blifwit mig blott igenom Herr Archiaterns förutarbetande möjligt, och jag har märkt hwad mycket arbete Herr Archiatern häri äfwen nedlagt, då jag haft all möda, att endast följa spåren på den wäg Herr Archiatern banat. denna öfningen i Köpenhamn tror jag ha gjordt mig någorlunda bekant med denna delen af naturalhistorien. Snäckorna äro mig nu så lätta som insecterna.

Om Herr Archiatern i den tilltänkta nya edition af Systemet will lämna Gref Moltkes samling något loford, och citera beskrifningen, som nu utkommer, skulle det säkert göra Grefwen nöje, som härpå anwändt mycken kostnad och med sitt exempel wärkel[igen] dragit många i Köpenhamn ad imitationem, och att äfwen börja snäcksamlingar. Herr Archiaterns omdömmen i den saken, äro här i det wärde, som de böra wara, och att Herr Archiatern så wäl i brefwet till Kratzenstein som i sitt Systeme gifwit Regenfuses wärk mycken eloge, har wäkt här mycken satisfaction för det det wärket kostat kungen här mycket pengar.

det öfriga har jag anfört i mitt förra bref.

Med oaflåtel[igen] wördnad är jag
Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens
ödmjuka tjänare
Pet[rus] Forsskål.

Beskrifningen på Gr[ef] Moltkes cabinett är på Tyska, för Grefwens skull. det war ärnat att blifwa på latin och tyska, men tiden blef för knapp. Jag har gjordt beskrifningar omständel[igen] på de mästa.

A La Societé
Royale des Sciences
à
Upsala

[a][a] : MS1 [fol. 263-264v.] Mya 21. Perna. lär wara en weritable Mytilus, ty ock mytilus edulis och de mästa andra Mytili ha tänder men ad marginem exteriorem såsom denna.

Tellina 35 virgata Rumpf. och 37 fragilis äro ej crastiusculae, utan mycket tunnare i proportion än Tellina 42 radiata, som nu deremot står ibland compressas.

Cardium 73. lin. 5. bör heta interiore för anteriore.

Cardium 45. lin. 3. bör heta t. 52. för t. 53.

Cardium 78. lin. 3. bör heta t. 44. för t. 78.

NB. Wid Cardium 80. står i characteren att dentes laterales alterius äro duplicati, och primarius formicatus. Det är conveniunt med Cardia laevia Kemf. No. 74, 75, 76, 80.

Kanske ock 81. Mon de ej göra ett genus apart? Cardo är helt olik de andra Cardia, och de andra Cardia ha alla costas, åtminstone obsoletas.

Är icke Cardium solidum 76. det som Gualt. har t. 85 f. 7? fastän den figur är citert till Venus 103. Scortum. Cardo är helt lika med den på cardium 80. stultorum, och den andra beskrifningen af Cardium 76. passar helt wäl. NB. Till samma Venus 103. citeras DíArgenv. t. 24. f. L. men det är en helt annan än Gualt. t. 85. f. F. Jag har här sedt bägge och jämfört dem noga. Den som DíArgenv. har t. 24. f. L. är en stor afstött Donax 83. pubescens, som Gref Moltke har äfwen i sitt cabinett. Alltså lär Venus 103. scortum komma att gå ut aldeles.

Cardium 82. humanum är swårt att passa till character generis cardii. ej heller wiste jag att föreslå annat rumm dertill. Det har ej dentes laterales mer än på en sida. Det är helt uniquet. Donax 83. pubescens är den ej en med Venus 92. Marica? Jag önskade få se den senare afritad el[le]r nogare beskrefwen. på denna Donax pubescens, så wäl som på 86. denticulata äro dentes laterales utrinque emot character generis.

I citationerna till Venus 109. 110., och 112. menar jag att någon willa är. Wid Venus 112. tigerina lär i Rumpfii citation skola heta f. H. ty den passar till beskrifningen, och fig. 9. citateras äfwen wid. No 116.

Donax 84. rugosa. Dit hör ej Gualt. t. 89. f. D. utan den citation hör till Donax 86. denticulata.

Donax 85. ranunculus. Dit lär ej Bonanni och DíArgenv. anförda citatae höra, utan till andra donaces.

Venus 91. lin. 2. bör heta f. 140, för 146.

Spondylus 128. regius är starkt auritus och skiljer sig från den andra lättast med det den är libera, då gaederopus 127. alltid är parasitica.

Chama 129. Lazarus och 137. gryphoides lära ej admittera limites. Samma figure hos Brown citeras ock till bägge.

Arca 139. tortuosa. lin. 3. bör heta t. 122. för t. 128.

Arca senilis bör ha No 145, för 245.

Arca 146. l. 3. bör heta c. 11. för t. 20.

Ostrea 160. obliterata hör till andra subdivision.

Auricula ciliato-spinosa.

ibid. lin. 2. bör heta f. C. för f. G.

Ostrea 161. lin. 3. bör heta f. A. för f. D.

ibid. Klein ostr. t. 9., f. 34. hör ej hit, utan till ostrea Lima 175. der ock kan citeras Rumpf. t. 44. f. D.

Ostrea 171. opercularis. lin. 1. bör heta subrotunda för subrotundis.

Ostrea 174. fasciata. bör icke der i Gualtieri citation stå f. EE. för f. E.?

Ostrea 177. lin. 2. bör heta f. 130. för f. 180.

Ostrea 180. edulis, i citation till List. conch. bör heta t. 193. f. 30. för t. 111. f. 20.

Ostrea 182. Ephippium. Rumpfii citation hör efter hans beskrifning till anomia placenta.

Mytilus 206. crista galli. lin. 1. lär skola heta tuberculata för spinosa.

Mytilus 215. edulis i citation till List. conch. skall heta f. 201. för f. 20.

NB. Ganska få Mytili ha cardinem edentulum som characteren fordrar. Crista galli 206, Hyotis 207, och margaritiferus 209, ha nog så stor fovea in cardine som ostrea folium 178, och edulis 180? Mon de ej äro ostreae?

Mytilus 222. Hirundo har mycket brydt mig. Den har dentes in cardine, 2 i ena skalet och 1 i det andra, och dem ej ad marginem exteriorem såsom de andra mytili, utan aldeles inuti. Naturligen tycks den wara när släkt till Mytilus margaritiferus. Men om den skall wara Mytilus wet jag ej. Jag har der som eljest dock lämnat det så som i Herr Archiaterus Systeme uti Beskrifningen öfwer Moltkiska samlingen.

Men finge den tjänligare plats wore det wäl. Ingen kan finna den här, efter character generis.

Om de första Mytili 206-210 fördes till Ostrea, och 222 Hirundo jag wet ej hwart, tycks de andra göra ett godt naturligt genus. Men Characteren passar ej, ty de mästa ha tänder in cardine. Kunde ej sättas i genere denna nota: dentes cardinis aut nulli aut ad exteriorem marginem?

Conus 260. lär böra heta guineensis, ty den kallas i Holland Guineiska ammiralem, och kommer från Guinea, ej från Genua.

Bulla lignaria 335. står hos Lister t. 714. f. 71.

Voluta 364 sanguisuga. lin. 4. bör heta f. F. för f. T.

Buccin. 407. i citation till Regenfus är ment f. 46. för f. 40. men är dock ej Buccin. virg. som jag ock sedt här, utan en helt annan Helix hwartill riktiga synonyma äro anförda i den senare el[le]r Spenglers text öfver Regenfus.

Observation i Syst[emate] nat[urae] om det att först gamla Strombi få läpp är oförliknelig. Jag har i Grefwens cabinett fådt larvas mäst till hwart slag och war rätt brydd med dem innan jag såg denna anmärkning, som autopsien snart bekräftar.

Murex 452. rana är ej Hector och Ajax Rumphii, utan de höra till Murex 454. Lampas.

Murex 476. rapa. lin. 7. bör heta f. 80. för f. 8.

Turbo 542. pica. första citation ur Regenfus hör ej hit utan till Trochus 502 maculatus.

Helix 580 ringens är DíArgen. t. 32. f. 9. men f. 13. är en helt annan underlig Helix, som Gref Moltke ock har. Den wiker opp aperturen åt den sidan der spira är.

Bulla 343. och Segu. synas wara aldeles Helices, och gå ifrån de andra Bullae totalt. åtminstone 343. Achatina.

upSUMMARY

When Peter ForsskålForsskål, Peter
(1732-1763). Swedish. Naturalist and
explorer. Linnaeusís student, professor
in Denmark in 1759. Joined a Danish
expedition to Egypt and Arabia in 1761.
Died at Jerîm, Arabia.
Correspondent of Linnaeus.
wrote to Linnaeus last time [Forsskål to Linnaeus, 1 January 1761Letter L2868], he thought it would be the last letter from Copenhagen. The departure, however, has been delayed.

Peter ForsskålForsskål, Peter
(1732-1763). Swedish. Naturalist and
explorer. Linnaeusís student, professor
in Denmark in 1759. Joined a Danish
expedition to Egypt and Arabia in 1761.
Died at Jerîm, Arabia.
Correspondent of Linnaeus.
has occupied himself with the conchylia and is enclosing some comments and questions about them [fol. 263-264]. He would like to have the questions answered when he arrives in Marseille. Lorenz SpenglerSpengler, Lorenz (1720-1807).
Swiss. Swiss-born zoologist, who moved
to Copenhagen, Denmark in 1743.
Correspondent of Linnaeus.
would like to know if the ones sent with Johan Peter FalckFalck, Johan Peter (1732-1774).
Swedish. Professor of botany and
curator of the botanical garden of St
Petersburg. Correspondent of Linnaeus.
were labeled correctly.

The descriptions Forsskål has made of Adam Gottlob MoltkeísMoltke, Adam Gottlob
(1710-1792). Danish. High court
official at Frederik V, statesman and
diplomat.
conchylia will be published after his departure together with illustrations. Forsskålís results would not have been possible without Linnaeusís previous pioneering work. It has been a valuable experience for Forsskål; he now finds the conchylia as familiar as insects.

If Linnaeus would mention Moltkeís collection and the forthcoming description of it with appreciation in the new edition of Systema naturae Moltke would be very pleased,[there was no new edition until 1766 in the Systema naturae, 12th editionLinnaeus, Carl Systema
naturae
, 12th edition (Stockholm
1766-1768). Soulsby no. 62.
]. He has spent much money on it and has inspired others to take up conchology. Linnaeusís opinion is important. Linnaeusís praise of Franz Michael RegenfussísRegenfuss, Franz Michael
(1713-1780). German. Engraver and
art-dealer. Correspondent of Linnaeus.
work [Forsskål refers to Choix de coquillages et de crustacésRegenfuss, Franz Michael
Choix de coquillages et de
crustacés peints d'après
nature, gravés, en taille douce
et illuminés de leurs vraïes
couleurs
(Copenhagen 1758).
], both in his letter to Christian Gottlieb KratzensteinísKratzenstein, Christian Gottlieb
(1723-1795). Danish. Physician and
physicist. Professor in Halle, from 1754
professor of experimental physics at
Copenhagen. Correspondent of Linnaeus.
[this letter has not come down to us] and in his ďsystemĒ [Forsskål refers to Systema naturae, 10th editionLinnaeus, Carl Systema
naturae
, 10th edition (Stockholm
1758-1759). Soulsby no. 58.
], has been received with great satisfaction in Denmark, because it has cost the King [Frederik VFrederik V, (1723-1766).
Danish. King of Denmark. Reigned
1746-1766.
] a lot of money.

P.S. The description of Moltkeís cabinet is in German. It was meant to be in Latin, but time was to short. Forsskål has made descriptions of most of them.

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (LS, IV, 230-231, 263-264). [1] [2] [3]

upEDITIONS

1. Bref och skrifvelser (1912), vol. I:6, p. 132-133   p.132  p.133.

upTEXTUAL NOTES

a.
MS1 [fol. 263-264v.]