Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L2878 • Peter Forsskål to Carl Linnaeus, 10 February 1761 n.s.
Dated 10 Febr. 1761. Sent from Helsingør (Denmark) to Uppsala (Sweden). Written in Swedish.

Helsingör d[en] 10 Febr[uari] 1761.

Wälborne Herr Archiater och Riddare af
Kongl[ige] Nordstjerne Orden.

Det går öfwermåttan trögt med början af den arabiska resan. Sedan jag d[en] 4 Jan[uari] skrifwit Herr Archiatern till från Köpenhamn, gick jag med krigsskeppet ut genom Sundet d[en] 14 Jan[uari]. Wi fingo om natten storm, höllo dock sjön i Cattegat tills d[en]17, då wi åter lupo till Sundet tillbaka ifrån högden af Götheborg. d[en]26 Jan[uari] fingo wi åter wind, gingo ut ur Sundet å nyo hafwa sedan ständigt kryssat i sjön, warit redan mitt för näs, yttersta udden i Norrige, men mäst haft hårdt wäder och motwind, så att vi nu måste andra gången gå hela wägen till baka till Helsingörs redd. Östliga windar, som wi behöfwa, plä wara rara när blid winter är, och innan wåren kommer.

Får nu se hwad ordres SkeppChefen får från Köpenhamn, om det blir snart resa af el[le]r intet. Jag will låta widare weta utslaget om lägenhet gifs, innan jag åter reser härifrån.

I mitt förra bref skickade jag de mästa små observata jag gjordt wid conchylierna. D[octo]r Argenvilles Zoomorphose mins jag ej om jag nämnde om. Det är ett rätt artigt wärk med figurer, går ut på att beskrifwa djuren i genera conchyliorum. Samma auctors andra edition här jag sedt i Köpenhamn. Der äro tabellerna öfwer stenriket utlämnade, och de andra tabeller ha deraf fådt andra numror. Men efteråt har han appendix af 3 nya tabeller, som hafwa figurer på några i hans tycke rara conchylier. Deribland äro ammiraler och andra saker. Det wore wärdt att dessa auctorer köptes till bibliothequet.

Sjön är denna tiden fattig på naturalier. Watnets lysande har jag sedt, men ej Grillselins maskar, fast jag silat watnet och eljest besigtigat det med Ellisska microscopet. Här måste wara någon annan ännu dold orsak till lysande i dessa watn.

Jag har i dessa dagar läst: Donati Essai sur l'histoire naturelle de la mer adriatique, vertert af italienskan på fransöska, Hag 1758, på 73 quartsidor med illuminerta taflor. Det är i mitt tycke ett litet mästerstycke, skrifwit utan all widlöftighet med ganska mycken attention och observationer. Jag tror Herr Archiatern skulle ej ångra, om H[err] Archiatern lät någon öfwersätta denna korta bok ord från ord på Swenska. Wid sjöörterna tror jag wäl att Herr Archiatern ej blir nöjd med hans classification. Han wet, tyckes mig, nästan intet af hwad andra skrifwit. Han begynner för sig sjelf betrakta naturalierna utan hjelp af andras böcker, men det ses att han brukar ogemen flit och laggranhet. Hans classification öfwer corallerna har jag utur 7de capitlet i boken satt i ordning på latin. Den medföljer innelykt. Jag har än ej slutit boken, men 2 observationer har jag funnit deri, som jag håller af stort wärde, neml[igen]. 1) huru petrificatberg wäxa årligen på botn af [adri]atiska hafwet, cap[itulum] 1 pag[ina] 9, der testacea ofwanpå är lefw[ande li]tet längre ner äro de alt mer petrificerta, och på en fot[s] djup i stenskorpan rent marmor. 2) i capitlet om röda coraller wisar han att emellan barken och sten är en safthinna, der polyper sitta och hwarigenom corallen tillwäxer på bredd och längd, får årsringar etc. så att en corall bör anses som ett träd hwars safwa lefwer, och som genom denna lefwande safwan wäxer äfwen på bredden ända ner till roten. Deremot mins jag ej annat än Herr Archiatern hade den tankan, att corallqwistarna dogo nerwid och hade lifwet endast opputi. Men efter denna observation går det just som med träden, det innersta el[le]r kärnan hårdnar och dör, men lifwet följer med safwan ad superficiem på både bredd och längd. Jag har nu ej mer att tillägga än det gamla, att jag med odödel[ig] wördnad är

Wälborne H[err] Archiaterns och Riddarens
ödmjuka Tjänare
P[etrus] Forsskål.

[a][a] : MS1 [added in the left margin
f. 233r.
]
Om H[err] Archiatern har Donati wärk ber jag få i ett bref för all ting en oppsats på, hwad de naturalierna heta hos H[err] Archiatern som han har på tabellerna afritade. Tab[ula] 3. F[olio]1 är besynnerl[ig] ser ut som en agaricus. Men lär ej wara det, - ty den har ej lameller utan coni under hatten, och dessutom en hop lösa trådar fig. 8. NB. Om någon möjlighet är, ber jag på det högsta att i nästa bref från H[err] Archiatern, få nomina [b][b] : MS1 [added in the left margin
f. 232v.
]
trivialia på Plumieri sidsta fascicle; och om H[err] Archiatern fådt hortus malabaricus, en afskrift af nomina trivialia öfwer den. Jag fick skrifwa af H[err] Archiaterns oppsats, men der woro endast nomina generica, och H[err] Archiatern trodde sig nu kunna determinera långt flera. Tourneforts levantiska resa läser jag dagel[ige]n uti. Jag hade dock wäntat mer i naturalhistorien af en sådan mann. Men han hade ej en sådan instructio peregrinatoris, som H[err] Arch[iatern] gifwit oss.

a
La Societé Royale
des Sciences
a
Upsala.
franco

upSUMMARY

The voyage to Arabia is slow indeed! Since Peter ForsskålForsskål, Peter
(1732-1763). Swedish. Naturalist and
explorer. Linnaeus’s student, professor
in Denmark in 1759. Joined a Danish
expedition to Egypt and Arabia in 1761.
Died at Jerîm, Arabia.
Correspondent of Linnaeus.
wrote to Linnaeus on the 4th of January [Forsskål refers his letter to Linnaeus from 3 January 1761Letter L2866] they departed on 14 January, persisted at the Kattegatt until the 17th, but hard storms forced them back to Gothenburg. On 26 January they got favourable winds and departed, and reached to the outermost point of Norway, but, once more, they had to return and are now, on 10 February, still in Helsingör.

It remains to be seen what orders the ship’s captain will receive from Copenhagen, if the journey will start soon or not.

Forsskål mentions the observations on seashells in his last letter [from the 3rd of January, see above]. He does not remember whether he mentioned Antoine-Joseph Dezallier d’Argenville’sDezallier d’Argenville,
Antoine-Joseph
(1680-1765).
French. Naturalist and garden designer.
Correspondent of Linnaeus.
, “Zoomorphose” as an important work on genera conchyliorum [Forsskål refers to L’Histoire naturelle éclaircie dans deux de ses parties principales, la lithologie et la conchyliologieDezallier d’Argenville,
Antoine-Joseph
L'Histoire
naturelle éclaircie dans deux de
ses parties principales, la lithologie
et la conchyliologie [...] dont l'une
traite des pierres et l'autre des
coquillages. Ouvrage dans lequel on
trouve une nouvelle méthode &
une notice critique des principaux
auteurs qui ont écrit sur ces
matiéres. Enrichi de figures
dessinées d'après
nature
(Paris, 1742).
]. He has seen the second edition of this work [L’Histoire naturelle, éclaircie dans une de ses parties principales, la conchyliologieDezallier d’Argenville,
Antoine-Joseph
L'Histoire
naturelle, éclaircie dans une de
ses parties principales, la
conchyliologie, que traite des
coquillages de mer, de riviere et de
terre : ouvrage dans lequel on trouve
une nouvelle méthode latine &
francoise de les diviser :
augmenté de La zoomorphose, ou
reprèsentation des animaux a
coquilles, avec leurs explications

(Paris, 1757).
] in Copenhagen. The tables of the mineral kingdom are deleted and the other tables have got other numbers. At the end there is an appendix of three new tables, and illustrations of some seashells, among these ”ammirals” [different forms of Conus ammiralis] and other things. Both editions should be worth buying for the Uppsala University Library.

He reports that the sea is poor of things of interest to a naturalist. He has not seen “luminous water” nor “Grillselins’worms” [named after Francesco GriseliniGriselini, Francesco
(1717-1783). Italian. Cartographer,
journalist and naturalist, founded
Giornale d’Italia di agricoltura.
and his Observations de François Griselini de l’Academie des Sciences de Boulogne sur la Scolopendre marine luisanteGriselini, Francesco
Observations de François
Griselini de l’Academie des Sciences de
Boulogne sur la Scolopendre marine
luisante et la Baillouviana
(Venice
1750).
] in spite of straining and inspection with John Ellis’sEllis, John (1711-1776).
British. Merchant and naturalist, expert
on zoophytes. Correspondent of Linnaeus.
microscope. There must be some hidden energy behind these phenomena.

Forsskål has recently read the French translation of Vitaliano Donati’sDonati, Vitaliano (1713-1763).
Italian. Professor of natural history,
Turin. Travelled in the Balkans and in
the Orient. Correspondent of Linnaeus.
Della storia naturale marina dell’ AdriaticoDonati, Vitaliano Della
storia naturale marina dell’ Adriatico
saggio giuntavi una lettera del Signor
L. Sesler intorno ad un nuovo genere di
piante terrestri
(Venice 1750).
, Essai sur l’histoire naturelle de la Mer AdriatiqueDonati, Vitaliano Essai sur
l'histoire naturelle de la Mer
Adriatique [...] avec une lettre du
docteur L. Sesler sur une nouvelle
espèce de plante terrestre
.
Traduit de l'Italien [by G. F. M. M.
Salvemini di Castiglione.] (The Hague
1758)
, a work, which Forsskål characterizes as a masterpiece, well worth translating into Swedish. Forsskål thinks that Linnaeus will not regret it if this small work is translated into Swedish. Linnaeus may not be pleased with his classification, though. It seems as if Donati does not know what other authors have written. He starts by observing the natural specimens by himself without help from others works, but with diligence and accuracy. Forsskål is enclosing a chapter of it on corals which he has translated into Latin [fol. 265-265v]. He has not finished the work by Donati yet, but especially interesting is 1) his observation that mountain-like petrifications are constantly growing on the bottom of the Adriatic, with a living superficial layer of testacea. 2) red corals have a moist membrane with polyps on it. Thus corals should be regarded as trees. Forsskål recalls that Linnaeus’s view was that the coral twigs died down there but lived up above. He makes a comparison with trees, the inner kernel dies, but life follows with the sap in both width and length.

P.S. If Linnaeus has got Donati’s work, Forsskål would like to know how Linnaeus names the things mentioned in the tables. Table 3, folio 1. is strange, looks like agaricus, but is supposedly not that, as it has no lamellae, but coni under the hat, and also a lot of lose threads fig. 8. NB. Forsskål asks of Linnaeus that he, if possible, in his next letter would give the trivial names in Charles Plumier’sPlumier, Charles (1646-1704).
French. Botanist, travelled in Central
America and the Carribean. Linnaeus
generally approved of the descriptions
in his richly illustrated botanical
works.
latest fascicle [Forsskål refers to Plantarum Americanarum fasciculus primus[-decimus]Plumier, Charles Plantarum
Americanarum fasciculus primus[-decimus]
continens plantas, quas olim C.
Plumierius [...] detexit, eruitque,
atque in insulis Antillis ipse depinxit.
Has primum in lucem edidit, concinnis
descriptionibus & observationibus,
aeneisque tabulis illustravit J.
Burmannus
(Amsterdam 1755-1760).
] and if Linnaeus has got “hortus malabaricus” [Forsskål presumably refers to Johann Joachim LangeLange, Johann Joachim
(1698-1765). German. Mathematician and
mineralogist, the successor of Christian
Wolff in Halle. Correspondent of
Linnaeus.
, efforts to procure Linnaeus and other Swedes with the Horti Malabarici pars prima [-duodecima & ultima]Rheede van Draakestein, Hendrik
Adriaan van
Horti Malabarici
pars prima [-duodecima & ultima]
[...] Latinis, Malabaricis, Arabicis,
Brachmanum characteribus nominibusque
expressis, adjecta florum, fructuum,
seminumque nativae magnitudinis vera
delineatione, colorum viriumque accurata
descriptione, adornata per [...]
Henricum van Rhede tot Draakestein [...]
et Theodorum Janson. ab Almeloveen, M.D.
Notis adauxit, & commentariis
illustravit Joannes Commelinus
,
I-XII (Amsterdam 1686 [i.e. 1678]-1703).
, see Lange to Linnaeus, 12 JuneLetter L2063, 22 JulyLetter L2069 and 18 AugustLetter L2077 1756], a transcription of the trivial names from that work. Forsskål says that he had the possibility to copy the essay by Linnaeus, but there were only the nomina generica and Linnaeus now belived he was able to determine many more. Every day Forsskål reads Joseph Pitton de Tournefort’sTournefort de, Joseph Pitton
(1656-1708). French. Botanist and
explorer, professor of botany at Paris.
report on his journey [Forsskål refers to Relation d’un voyageTournefort de, Joseph Pitton
Relation d´un voyage du Levant,
fait par ordre du Roy. Contenant
l'Histoire Ancienne & Moderne de
plusieurs Isles de'l'Archipel, de
Constantinople, des Côtes de la
Mer Noire, de l'Armenie, de la Georgie,
des Frontières de Perse & de
l'Asie Mineure
(Paris, 1717).
]. Forsskål had expected more about natural history from such a man. But it is true, he has not had the same experience as those who have learnt the noble art of travelling instructio peregrinatoris from Linnaeus [Forsskål refers to Instructio peregrinatorisLinnaeus, Carl Instructio
peregrinatoris
, diss., resp. E. A.
Nordblad (Uppsala, 1759). Soulsby no.
2022.
]!

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (LS, IV, 232-233, 265). [1] [2] [3]

upEDITIONS

1. Bref och skrifvelser (1912), vol. I:6, p. 134-136   p.134  p.135  p.136.

upTEXTUAL NOTES

a.
MS1 [added in the left margin f. 233r.]
b.
MS1 [added in the left margin f. 232v.]