Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L3010 • Carl Linnaeus to Daniel Solander, 11 December 1761 n.s.
Dated d. 11 Decemb. 1761.. Sent from Uppsala (Sweden) to London (Great Britain). Written in Swedish.

Min kiäraste Herre.

Den affection och behag jag långt för detta fattat till M[in] k[iäre] H[er]re har gjort, att jag önskat Edert intresse conjugerat med mitt till wårt communsama intresses ärnående. jag dref på Eder utresa som M[in] H[er]re fortsatte genom dag och natt till Skåne, att det åhret komma i tide till Engeland. Hwad Sirener äller Furier där uppehölle M[in] H[erre] hela åhret wet jag icke; men ett åhr gick wisserligen bort. M[in] H[erre] bad mig i julas undsätta med p[en]g[a]r, som jag då icke war i stånd, utan aldeles oberedd och lagt mine saker annorledes. Kanske det och stötte att jag gick in i M[in] H[er]res hushåldning och steg, som borde tagas med promotion &c. äfter jag aldrig där på fick swar. jag har tänkt på M[in] H[erre] att jag nästan blifvit yhr i hufwudet, alla mine uträkningar hafwa slagit mig fehlt af det jag ej haft Eder hemma denna tiden. Giör mig nu den wänskapen och gå med mig in uti Edra planer, att jag må wetta hwad steg må tagas, ty min tid skrider och krafter avtaga.

At lefwa i Engeland länge är i desse tider ej försichtigt, utan för dyrt och diupar Eder säkerligen i skuld. Det bör ej häller ske i anseende til mig, som blifwer gammal.

Eder Fru Moder, som med mig så högt önskar Edert wälstånd, är nu wid de åhr at Des Catamenia skulle cessera, men där emot plågas hon af haemorrhagia uteri, som wed de åhren plägar hafwa den farligaste prognosie. Låt intet ort och tid ändra den kiärlek M[in] H[erre] haft för mig; låt oss rådas tilsamans och se på framtiden. Swara mig ärligt på alt.

Att få begynnelse med foten här har jag behållit Secreterare syslan wid Societeten, som nu så hårt har äftersats, emdast at få lefwerera Eder den i handen, som H[err] Archb[iskopen] Steuch gjorde Ihren, huru den sedermera skulle lägga plan för Eder har jag klart uträknat.

Men jag ser hwad swårighet skulle läggs Eder i wägen till Botanices Professionen här, utan att wara Doctor; at här begynna gå alla grader i genom woro för widlöftigt och ej smakeligit; jag rådde i wåras att M[in] H[er]re skulle resa öfwer til Holland och i Harlem taga graden, äller i Lund äller i Pomeren, likgodt hvar Doctoren kunne lättast ernås.

Nu hade warit en gyllene tid om jag haft Eder hemma wed denna Riksdag, då så många blifwit hulpne, och så lätt warit at giöra Eder lycka. Det ena åhret i Skåne giorde detta till intet.

Här har wed riksdagen warit ett starkt arbetande för en vermelandus att blifwa wed academien oeconomiae adjunct. jag har förmått oeconomiae Professoren att ej gå in där uti. wänner i stockholm hafwa lagt sig där emot för Eder skull. oeconomiae Professoren har warit nögd att kalla Eder straxt till sin docens; och han torde wara lätt att få för Eder skull till att taga en theologisk Profession. Åtskillige rådande Herrar i Stockholm, hafwa och lofwat i denna sak wara behielpelige; med mera som ej kan säjas.

Oeconomiae Professoren i Lund söker blifwa Domprobst, det är och troligt att det sker ; där hade och warit en öpning, som torde warit possibel, om jag hade haft Eder hemma.

Sedan Botanices Professionen blef vacant i Petersburg, har jag där corresponderat med mine wänner om Eder, som jag för alla recommenderat; i dag fick jag där ifrån följande swar

valde opto, ut D. Solander V. Cl. ad Professionem nostram Botanicam promoveri queat. verum ante Excell. Praesidis ex Ucrania reditum, proximo mense Decembri futurum, nihil certi de hac re statui potest. Non nocebit interea explorare mentem D. Solandri, utrum spartam, si ipsi demanderetur accipere velit. Salarium initio est 600 Rubelonum, quod postmodum ad 800 augeri solet. Praeterea domicilium habet Botanicus in horto spatiosum et commodum; lignis quoque utitur ex aerario academico comparari solitis; quae si in supp[le]mentum veniunt etiam 200 fere Rubelones, pro nostra quidem conditione, aequant.

Jag skulle råda att M[in] H[er]re togo emot det; Det skulle giöra alt det andra så mycket lättare. Skrif mig till på latin och säg Eder wara någd att det emottaga; men skrif med nästa post till mig att jag det kan öfwersända oh lätt ingen postdag gå förbij. Då hafwa wj redan wunnit mycket.

Rhen ifrån Diefle har succedert Eder sal[ig] fader. Intet bref har jag haft ifrån Eder syster sedan hon kom till stockholm, att laga sig för sitt bröst.

Hälsa H[err] Ellis 1000de falt om 2 postdagar skall jag skrifwa till honom.

upsala d[en] 11 Decemb[ris] 1761.

upSUMMARY

Linnaeus reminds of his affection for Daniel SolanderísSolander, Daniel (1733-1782).
Swedish. Naturalist, explorer. Student
in Uppsala under Linnaeus and Johan
Gottschalk Wallerius. Went to London in
1760. Curator of natural history
collections at the British Museum.
Botanist on Cookís first voyage
1768-1771. Joseph Bankís librarian.
Correspondent of Linnaeus.
and wishes that they had a common interest to attain certain goals. Linnaeus had prompted Solanderís journey abroad but does not know why he had stayed such a long time in Skåne, what sirens or furies that kept him there, a whole year was lost. Linnaeus thinks he may have offended by meddling in Solanderís economy. Linnaeus has thought of Solander so that he has got dizzy in his head and asks Solander to reveal his plans so that he may know what to do.

Linnaeus remarks that it would be expensive to live in England and causes debts, which ought not to happen with regard to himself.

He reports that Solanderís mother [Magdalena BostadiaBostadia, Magdalena
(1713-1789). Swedish. Daniel Solanderís
mother. Married to Carl Solander, dean
at Piteå. Correspondent of
Linnaeus.
] is tormented by uterine haemorrhages, which is highly dangerous at her age. He wishes that they shall confer together and that Solander shall answer honestly in all matters.

Linnaeus has kept the post as Secretary of the Royal Society of Sciences at Uppsala, Kungliga Vetenskaps-Societeten i UppsalaKungliga Vetenskaps-Societeten i
Uppsala,
Swedish. The Royal
Society of Sciences at Uppsala was
founded in 1728.
, in order to keep influence for Solanderís sake as Johannes (Jöns) SteuchiusSteuchius, Johannes (Jöns)
(1676-1742). Swedish. Archbishop and
politician.Prochancellor at the
University of Uppsala.
did for Johan IhreIhre, Johan (1707-1780).
Swedish. Philologist. Professor of Latin
and later of eloquence and political
science at Uppsala.
.

He sees that Solander will have difficulty to attain the botanical profession in Uppsala without the doctorís degree. He had advised Solander to go to Haarlem, Lund or Pomerania, wherever a doctorís degree could be easily attained.

He tells that it would have been a golden time to have had Solander at home, at the Parliament [the Swedish Riksdag] where many have been helped.

At the Riksdag there has been a strong lobbying on behalf of a person from Värmland to become adjunct of economics at the University of Uppsala. Linnaeus has induced the professor in economy not to interfer. Friends in Stockholm has opposed to this for the sake of Solanderís. The professor of economics [Anders BerchBerch, Anders (1711-1774).
Swedish. Professor of economics,
Uppsala.
] would have been satisfied to call Solander as his docens, and himself accepting a professorhip in theology. Several leading gentlemen in Stockholm promised to help, and there is more that cannot be said.

The professor of economics in Lund [Claes Blechert TrozeliusTrozelius, Claes Blechert
(1719-1794). Swedish. Professor of
economy, Lund 1758-1788. Vicar of
Hardeberga and Sandby 1769.
] attempts to become a dean. There had been an opening for Solander if he had been at home.

Linnaeus has corresponded with friends in St Petersburg about the vacant botanical professorship.

He has obtained a reply that Solander may be admitted but nothing certain can be said until the President of the Imperatorskaja akademija nauk, Imperial Academy of SciencesImperatorskaja akademija nauk,
Imperial Academy of Sciences

Russian. Imperial Academy of Sciences of
St Petersburg, founded in 1725. Its
publications are Commentarii
Academiae Scientiarum Imperialis
Petropolitanae
, 1-14 (1726 -
1744/1746 [i.e. pub. 1728 - 1751]) and
Novi Commentarii Academiae
Scientiarum Imperialis
Petropolitanae
, 1-20 (1747/1748 -
1775 [i.e. pub. 1750 - 1776]).
[Kirill Grigorjevitj RazoumowskyRazoumowsky, Kirill Grigorjevitj
(1728-1803). Russian. Nobleman and
soldier. President of the Imperatorskaja
akademija nauk, Imperial Academy of
Sciences, St Petersburg. Correspondent
of Linnaeus.
] will return from Ukraine. There follow details about salary and other benefits.

Linnaeus advises Solander to accept this offer; that would make everything else much easier. He urges him to reply within the next mail.

Erik RehnRehn, Erik Johan af
(1704-1765). Swedish. Vicar of
Piteå, succeeded Carl Solander,
Daniel Solander´s father.
from [Diefle] Gävle has succeeded Solanderís father [Carl SolanderSolander, Carl (1699-1760).
Swedish. Dean of Piteå. Amateur
scientist. Father of Daniel Solander.
Members of Maupertuisí and Anders
Celsiusís expedition visited his
vicarage in 1737 and 1737.
]. Linnaeus has had no letter from Solanderísister [Anna Magdalena IdmanIdman, Anna Magdalena
(1735-1807). Swedish. Wife of Daniel
Idman. Daughter of Magdalena Bostadia
and Carl Solander, sister of Daniel
Solander.
] since she arrived in Stockholm to cure her chest.

A thousand greetings to John EllisEllis, John (1711-1776).
British. Merchant and naturalist, expert
on zoophytes. Correspondent of Linnaeus.
.

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (Bibliotheca Albertina, Universitštsbibliothek, Leipzig, NL 135/55-58).

upEDITIONS

1. ďDaniel Solander och LinnťĒ (1954), p. 57-58 .
2. Collected correspondence (1995), p. 197-201 .