Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L3016 • Carl Linnaeus to Kungliga Svenska Vetenskapsakademien and Pehr Wilhelm Wargentin, [15 July 1761] n.s.
Dated Undated, but presumably written Summer 1761.. Sent from Uppsala (Sweden) to Stockholm (Sweden). Written in Swedish.

Min Herre.

Af mig frågas om första upkomsten af wettenskaps academien; denna lämnas såsom hon wärkeligen skedde.

Så snart jag hemkom från mine reser 1738 blef jag besynnerligen bekant med h[err] cap[tain] Triewald, som war wärkelig[en] en artig man, nitälskande om det allmänna, war bekant med de fläste; hade lätt wid att tala och insinuera, och alltid dref fäderneslandets upkomst och att man borde se sig omkring, äfwen som engelsmännerne, för hwilka han hade stor kiärlek.

Under wår bekantskap talades dagel[igen] huru en wettenskaps societet borde inrättas i stockholm, som skrefwo endast om oeconomiske och practiske saker, och det på modersmålet, ty han war ej sielf studerad, och altså war ej nögd med wettenskaps societeten i Upsala, ehuru han war des ledamot, i hwilken han taxerade Påve bref, philologica &c. Han trodde, det jag skulle synnerlig[en] där till kunna bidraga med rön uti natural historien, at wij i hwar handling kunne få nogot där af infört. han förmente sig altid wid mechaniska saker kunna praestera praestanda, och om wij togo där till några goda hushållare, så skulle den saken wara giord.

Han berättade att Baron Cederhielm och Baron Bielke för några åhr, om jag mins rätt för 4 a 5 åhr tillbakas, hållit på med lika sak, men att de desisterat, som de ej woro i stånd att fullföllia en sådan sak.

Hwar ewige gång wij woro tillsamans, äller råkades i staden, talte wij om detta projectet; tills jag äntelig[en] sade honom att man borde begynna och tala mindre. äfter några dagar berättade han mig att han talat med H[err] Bar[on] v[on] Höpken, som jag ej kiände, och undrade hwad han kunne praestera; men Triew[ald] berättade mig dennas stora ingenium, huru han woro den aldra bäste att upsätta och regulera statuta och formen till societeten, hwilket högst fodrades.

Com[me]r[serådet] Alströmer bodde mitt i staden i sin swärfaders hus. War en allmänt accrediterad man, och meriterad för så mycket godt han infördt i fäderneslandet. Hade wid denna warande riksdagen stor credit och triumpherade öfwer sine owänner; wij kommo öfwer ens att taga honom i wårt sällskap, såsom den där war nitälskande om alla practiska wettenskaper, god wärd, och hos hwilken wij kunne bequämligast samblas och menlöst om aftnerne förnöja oss under denna inrättning, som ej misshagade mig.

Triewald, jag och B[aron] Höpken kommo öfwerens att en afton gå till com[merserådet] Alström; wij berättade wårt wäsende, som honom hiertelig[en] behagade, och wij fingo där wårt hög-quarter.

Wij funno först för godt att taga Bar[on] Cederhielm och St[en] Bielke i wår societet, äfter de för några åhr haft samma intention. Men B[aron] Cederhielm war på landet, och aldrig i wår sambling. B[aron] Bielke war med oss ett par gånger. flere gånger samblades wij hos Alström, till des B[aron] Höpken uppsatt concept till statuta och wij hört detta föreläsas, och ändrade äller tillade hwad som tycktes.

Här på funno wij för godt att kasta lott om ordningen emällan oss 6; Triewald, jag, Höpken, Cederhielm, Alström, Bielke. Lotterne togos numerade utur en hatt, och där äfter blef den ordning som i acterne synes, samma afton togo wij lott om första praeses och lotten föll på mig, som saluterades straxt, och kallades då praesident. H[err] Bar[on] Höpken hade påtagit sig sielfwilligt secreterare tiensten.

Wij begynte wåra samblingar uti det rum, som Triewald holt sine föreläsningar på riddarhuset, uti experimental physiquen.

Wij satte oss före heligt att aldrig för wänskap äller något annat intaga någon annor till ledamot, än den wij woro öfwertygade kunna bidraga till nyttiga rön för acterne. wij projecterade hvar sine ledamöter. Jag projecterade Reuterholm, Ehrenswerd, Ribe, Sahlberg, Roberg, Celsius O[lof], Moraeus, Brant, men Triewald projecterade Nordenberg, Celsius A[nders], Sandberg, Stobé, Scheldon, Brandt, Polheim, andra andra.

Ännu war ej forordnat, att någon oration skulle hållas wid praesidii afläggande, utan endast ett kort tahl och complement; men jag, som ej kunne tala utan att tala om något, giorde talet om Insecterne, som behagade, och där äfter blef mode att orera om något bequämligit argument.

Bar[on] Höpken dref att wij fingo Kongl[igt] stadfästelse, utan att wij andre hade där af beswär.

Gr[ef] Cronstedt antogo wij för räckenskapernes hushållande med wåra acter.

Jag blef Praesident först i Junii månad, och altså kom att wara i 4 månader.

Wij gofwo då försäkrings skrifter att som ärlige swänske män giöra wår förretning. Pr[ofessor] Meldercreutz blef indragen, men måste och gå ut, för det han ej wille skrifwa en sådan försäkring, ty det ordet ärlige swänske män, trodde han betyda hattpartie.

Mer ärhindrar jag mig icke i hastighet.

C[arl] Linnaeus.

Nu märker jag mig blefwit gammal, som glömt rönet om fiskars ålder, såsom jag det aldrig sedt äller kendt. jag har sett det igien, och är det aldeles godt och rätt artigt.

Rönet om fiskeplanteringen återsändes; det är rätt wackert och meriterar aldeles insättas, ehuru i stort torde [man] kunna wackert rabbatera på winsten.

Kongl[iga] Wettenskaps
Academien
Stockholm
frijbr[ef].

upSUMMARY

Following request, Linnaeus relates the founding history of the Royal Swedish Academy of Sciences [Kungliga Svenska VetenskapsakademienKungliga Svenska Vetenskapsakademien,
Swedish. The Royal Swedish
Academy of Sciences, Stockholm. Founded
in 1739.
].

Having returned from travel in 1738 Linnaeus had made the acquaintance of Mårten TriewaldTriewald, Mårten
(1691-1747). Swedish. Merchant and
technician, one of the founders of the
Royal Swedish Academy of Sciences.
, who among other good qualities, also referred to the English [scientists], who he held in great esteem.

They spoke daily about the establishment of a science society in Stockholm, which should be devoted to economical and practical studies to be published in Swedish. Triewald, who was not at all satisfied with the Royal Society of Sciences at Uppsala [Kungliga Vetenskaps-Societeten i UppsalaKungliga Vetenskaps-Societeten i
Uppsala,
Swedish. The Royal
Society of Sciences at Uppsala was
founded in 1728.
], due to its recent publications, meant that Linnaeus could contribute with observations in natural history.

Triewald had talked to Carl Wilhelm CederhielmCederhielm, Carl Wilhelm
(1705-1769). Swedish. Nobleman,
chamberlain, one of the six founders of
the Royal Swedish Academy of Sciences.
and Sten Carl BielkeBielke, Sten Carl (1709-1753).
Swedish. Baron, government official,
patron of science, and naturalist. One
of the founders of the Royal Swedish
Academy of Sciences. Private pupil of
Linnaeus. Close friend of Pehr Kalm,
whose voyage to America he supported
financially. Correspondent of Linnaeus.
, who some years ago had discussed a similar project.

Having discussed the matter several times Linnaeus had suggested it was time to act. Shortly thereafter Triewald talked to Anders Johan von HöpkenHöpken, Anders Johan von
(1712-1789). Swedish. Count and
statesman. One of the founders of the
Royal Swedish Academy of Sciences.The
Chancellor of the Uppsala University
1760-1764. Correspondent of Linnaeus.
who would be the best to draft statutes for an Academy.

Jonas AlströmerAlströmer, Jonas
(1685-1761). Swedish. Industrialist.
One of the founders of the Royal Swedish
Academy of Sciences in 1739. The same
year Head of the Royal Board of Trade in
Sweden [Kommerskollegium]. Father of
August, Clas, Johan and Patrick
Alströmer. Correspondent of
Linnaeus
who lived in the town was a successful member of the Swedish Riksdag with an interest in the applications of science. Triewald and Linnaeus agreed to invite him to join them with the additional hope that meetings could be held in his home.

Triewald, Linnaeus and von Höpken then visited Alströmer and informed him abut the project, which he approved of.

They agreed to invite Cederhielm and Bielke to the Academy since they earlier had had the same intention. Cederhielm did however not attend their meetings. Bielke did so a few times.

After having met several times von Höpken presented draft statutes which with some amendments were approved.

Lots were then drawn on the membership order between the 6; Triewald, Linnaeus, von Höpken, Cederhielm, Alströmer, Bielke. Following another drawing of lots Linnaeus was nominated the first President. von Höpken had agreed to serve as Secretary.

The first meetings were held in the house of the nobility where Triewald had lectured on experimental physics.

They solemnly agreed that they would never elect a member on the basis of friendship but solely persons that could contribute with useful observations to be published in the transactions. New members were proposed. Linnaeus proposed Nils ReuterholmReuterholm, Nils (1676-1756).
Swedish. Nobleman, diplomat and public
official, governor of Dalecarlia.
Reuterholm showed interest in science
and correponded with Leibniz and
others. He admired Linnaeus and paid for
his journey in Dalecarlia in 1734.
, Augustin EhrenswerdEhrensvärd, Augustin
(1710-1772). Swedish. Count,
field-marshal. The founder of the fort
of Sveaborg (Finland). Correspondent of
Linnaeus.
, Ewald RibeRibe, Evald (1701-1752).
Swedish. Surgeon. President of the
Collegium Medicum, Stockholm. Brother of
Carl Frederik Ribe.
, Johan Julius SahlbergSahlberg, Johan Julius
(1680-1753). Swedish. Apothecary of the
Admiralty.
, Lars RobergRoberg, Lars (1664-1742).
Swedish. Physician and naturalist.
Professor of medicine at Uppsala.
Founder of the first university
hospital. Correspondent of Linnaeus.
, Olof CelsiusCelsius, Olof (1670-1756).
Swedish. Orientalist and theologian,
professor at Uppsala. Botanist and plant
collector, benefactor of Linnaeus.
Correspondent of Linnaeus.
, Johan MoraeusMoraeus, Johan (1672-1742).
Swedish. Town physician at Falun,
Linnaeusís father-in-law.
, Brant [Georg BrandtBrandt, Georg (1694-1768).
Swedish. Chemist, mineralogist, assessor
at the Bergskollegium. Correspondent of
Linnaeus.
] and Triewald proposed Nordenberg [Anders Johan NordenskiöldNordenskiöld, Anders Johan
(1696-1763). Swedish. Fortification
officer, governor of Nyland and
Tavastehus. Brother of Carl Fredrich
Nordenskiöld.
], Anders CelsiusCelsius, Anders (1701-1744).
Swedish. Professor of astronomy,
Uppsala. Correspondent of Linnaeus.
, Olof SandbergSandberg, Olof (1697-1750).
Swedish. Royal councillor.
, Stobé [Lorenz Christopher StobéeStobée, Lorenz Christopher
(1676-1756). Swedish.
Major-general of fortifications,
governor of Gothenburg.
], Scheldon [Gilbert SheldonSheldon, Gilbert (1710-1794).
Swedish. Shipbuilder. Became in 1739 a
member of the Academy of Sciences.
], Brandt, Polheim [Christopher PolhemPolhem, Christopher
(1661-1751). Swedish. Inventor,
engineer, head of the Board of Trade.
Founded the Stjernsund factory in
Dalecarlia.
], others made other suggestions.

It was not yet decided that a speech should be held in connection with retirement from the presidency but Linnaeus presented a speech on the insects [Linnaeus refers to his Tal, om märkwärdigheter uti insecterneLinnaeus, Carl Tal, om
märkwärdigheter uti
insecterne, hållit för
wettenscaps academien uti auditorio
illustri, då första
praesidentskapet aflades 1739. d. 3.
october
(Stockholm, 1739). Soulsby
no. 1341.
], it then became a habit to follow this example.

von Höpken worked on seeking Royal confirmation for the Academy.

Carl Johan CronstedtCronstedt, Carl-Johan
(1709-1777). Swedish. Royal
superintendent.
was engaged to look after the finances.

Linnaeus became President in June and stayed for 4 months.They signed letters confirming their intent as honest Swedes to work for the Academy. Jonas MeldercreutzMeldercreutz, Jonas
(1715-1785). Swedish. Professor of
mathematics, Uppsala.
declined to sign since he understood honest Swedes to refer to the Hats.

P.S. Linnaeus excuses himself for having forgotten an observation on the age of fishes. He has now reviewed it and has found it good.

An observation on fish farming is returned; he recommends it for publication [Linnaeus refers to "Rön, om fiske-plantering i insjöar"Lund, Carl Fredrich
"Rön, om fiske-plantering i
insjöar", KVAH 22
(1761), 184-197.
].

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (KVA).

upEDITIONS

1. "Bref om Vetenskaps-Akademiens stiftelse" (1843), p. 38-40 .
2. Bref och skrifvelser (1908), vol. I:2, p. 243-247   p.243  p.244  p.245  p.246  p.247.