Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L3067 • Clas Alströmer to Carl Linnaeus, 29 May 1762 n.s.
Dated 29 Maji 1762. Sent from Firenze (Italia) to Uppsala (Sweden). Written in Swedish.

Florens d[en] 29 Maji 1762

Wälborne Herr Archiater och Riddare

Altför sent besvarar Jag Herr Archiaterns angenäma utan namn och datum som Jag fick i Rom, men att resa fort och se mycket tillåter ej correspondencen för andra än dem som äro af H[err] Archiaterns vivacitet och lätthet att göra alt. Det förargar mig ej litet att mina hemskickningar komma så sent och då de änteligen undsluppit siöfaran, blifva illa handterade, i oordning brakte och sent afskickade, sedan Jag haft så mycken möda att samla rangera och hoplägga dem. Jag beklagar ock att hafva gifvit H[err] Arch[iater]n en onyttig möda att skicka mig förtekningen med namnen, ty Jag finner deraf att örterne äro aldeles i oordning och svare aldeles icke emot de numrar som Jag har på de exemplaren Jag behållit hos mig. Det som besynnerligast är, är att där äro någre örter som Jag aldeles ej skickat den gången och en stor del äro bårte. H[err] Arch[iate]rn täckes noga informera sig huru det gått med detta pacquetet hela vägen på det Jag må veta hvem Jag skall vara förbunden för så artig anstaltning. Så snart nya Editionen af Species plantarum är färdig beder Jag att H[err] A[archiatern] deraf täckes sända mig ett Exemplar till Paris adresserat antingen till Svenska Ambassadeuren derstädes eller min Banquir Mess[ieu]rs Tourton & Baur, dock ej med posten. Äfven skulle Jag till samma adress önska få skickade 20 el[le]r 30 exemplar väl kringskurne af disputation de Alstroemia. Bror August har ock svarat mig att han ville bestå omkostnaden på densamma.

Det förtryter mig högeligen att de få frön Jag kunde samla på Granada bergen skola af tidens utdrägt vara skämde. Dock litar Jag ej på Wattenprofvet. Jag har för flera år sedan försökt att så flytande Ollon, hasselnötter, Bönor, Ärter, Roffrö &ca och en del hafva kommit up, så väl som de skiunkande, hvaraf ock en del ej upkommit.

Jag önskade förtjena alla H[err] Archi[ater]ns Hederliga omdömen och för myckna beröm. Håg felar mig ej att bruka all min lilla förmåga. På det att H[err] Archiatern må få sielf examinera mina hemskickade fiskar är bäst att H[err] Archiat[er]n ordonerar hela krukan att sändas till Örebro och derefrån Siövägen till Stockholm el[le]r Upsala. Krukan är nog stor och innehåller åtskilliga doupletter, hvaraf H[err] Arch[iat]ern täckes taga för sig och gunstigt förvara de öfrige, då de äro i bästa händer och säkerhet. Snäckorne Corallerne &ca skall Jag vid min egen hemkomst communicera.

Alstroemiae semina har Jag kringdelt hvar Jag framfarit neml Montpellier, Genoua, Pisa, Rom, Napel och här men nu har Jag inga flere. Om hon är annua el[le]r perennis, vet Jag ej dock tror det förra. Cotyledones menar Jag mig sett i Rom de voro subulata och den ena inneslöt den andra.

Bergii promotion fägnar mig väl men månne Fagraeus ej varit tjenligare.

Bulbocodium som Jag mente vara tror jag nästan sielf vara Crocus fast Stigma ej ser så ut. Prof[essor] Bot[anicae] Maratti i Rom vill deraf göra ett nytt Genus kallat Romulia emedan han säger sig altid funnit henne med 6 stamina, men han hade intet exemplar att visa mig. Dock sökte jag öfvertyga honom at numerus duplicatus ej gör ensamt nytt Genus.

Valisneria fins ej härikring men väl vid Pisa dit Jag ärnar mig åter om några dagar. Ingen här har exemplarer deraf.

Phytolacca dioica? ej allenast fruticosa utan arborea ibland de stora träden brukas till alleer vid Sevilla men ett enda hon träd fans vid Port-Marie ganska stort således vet jag ej numerus staminum. Jag fant väl likhet med fructificatio Phytolaccae men Germina voro spitsige och om Jag rätt mins 12 till antalet. Ifrån Madrid i mitt bref af d 23 Julii a passati har Jag skickat en hel racemus mogen frukt deraf. Är hon framkommen?

Nog att vara Linnaeanus för att blifva väl emottagen här. Men H[err] Arch[iatern] vördas och berömmes här mer för modens än meritens skuld, ty de känna ej H[err] A[rchiatern]s förtjenster och gifva sig ej tid att begripa dess skrifter, hvarmed de ock äro rätt illa försedde. H[err] Arch[iatern] borde anstalta att dess böcker blifva kringskickade ty Jag plågas öfveralt af sådane Commissioner. Wettenskaps el[le]r rättare Botaniska Societeten här har gort mig den hedern att nemna mig till en deras Ledamot. Jag är ofta i strid med dem för H[err] Arch[iatern] skuld, och det värsta är att behöfva up¬repa, hvad H[err] Arch[iatern] sielf nog tydeligen utlagt så väl i Critica som Philosophia Botanica, neml[ige]n ordsakerne till örtnamnens ändrande.

Italien är ett rikt land på naturalier, men därjämte så många andre saker att en resande har mycket att göra. Jag nödgas följa moden och bese antiquiteter bygnader m. m. och har kårt tid således blifva här mina samlingar och anmärkningar magre. Utom dess ständiga påminnelser från Sverige att skynda mig och ej gräla med Natural Historien, hindra mig äfven, i synnerhet som sådana påminnelser komma från dem på hvilka all min lycka i framtiden kan bero. Dock betager mig ingen hogen för detta studium ehuru de kunna hindra min förkofring deruti. Och Jag hoppas att framtiden skall sättja mig i stånd att åtminstone upmuntra andre.

D[octo]r Targioni som skrifvit el[le]r rättare utgifvit Michelii Hortus Florentinus är en ganska lärd man. Han har köpt hela Michelii Örtsamling och många Manuscripter med ritningar äfven redan stuckne kopparplåtar, hvilket han ärnar publicera då han får tid. Jag såg en besynnerlig sak hos honom som Jag ej vet att någon author omtalar, h. e. Sceleton af en Trana där kölen af bröstbenet var iholig och väder- strupen gorde ett hvarf inuti från ena till andra ändan. Elephants ben och tänder petrificerade hade han ock. De finnas till myckenhet här i Toscana. huru äro de hitkomne?

Gleditsia inermis finnas här stora trän af. Men de kände henne ej förr än Jag visade dem det och att det ej efter deras mening är någon Acacia.

Mandragorae semina menar Jag att H[err] Arch[iater]n begärt de följa nu. Jemte några af Platanus, och 2 af den förutnemde Romulia? äfven några frön af en Pulmonaria? ignota, som har mycket facies af en Cerinthe.

Från Rom har jag skickat bland andre saker en bunt med Örter adresserade till H[err] Arch[iatern] Jag hade ej tid att sortera dem el[le]r uttaga dupletterne, hvarföre Jag ber att H[err] Arch[iatern] täckes genom se dem, låta mig få veta namnen och gömma dem för mig så att de ej skingras till min hemkomst. Om H[err] Arch[iatern] tillåter så vill Jag hädanefter skicka alla mina Örter på samma sätt utan att sortera dem eller uttaga doupletterne då Jag hoppas att H[err] Arch[iatern] är så gunstig och gömmer dem för mig till min hemkomst och att ingen duplet bortgifves utom den H[err] Arch[iatern] sielf vill taga för sig.

Vesuvius så väl som åtskillige andre vulcaner kring Neapel hafva lärt mig mycket och Jag har samlat derifrån stensorter.

Systemets tredie Tom el[le]r Regnum Minerale är det ännu trykt elr när blir det färdigt?

Systema Morborum som H[err] Arch[iatern] ärnade utgifva är därmed begynt? Huru många Tomer af Amoenitates Academicae äro nu utkomne?

Är nya Editionen af Fauna suecica ännu färdig? Jag önskade deraf få ett Exemplar om så är.

Hur långt är hunnit med nya editionen af Species?

Italienarne äro altför late och skrifva ganska litet.

Min adress continueras till Tourton & Baur i Paris.

D[octor]n Domenico Cirillo Prof[essor] Bot[anicae] i Neapel är ung men flitig quick och läraktig och vördar, mycket H[err] Arch[iatern] Jag har gifvit honom H[err] Arch[iaterns] adress och bett honom skrifva.

Härifrån reser Jag till Bologna och Venedig.

Lupinus albus cultiveras här i Italien. Fröen ätas af gåssar och gement folk sedan de legat 14 dagar i kalt vatten, Örten tjenar förnemligast och det till grönt bete för oxar.

Näst hälsning till alla vänner framhärdar med ouphörlig vördnad

H[err] Arch[iater]ns och Ridd[aren]s
Ödmjukaste tjenare
Clas Alströmer

Societati Regiae Scientiarum
Upsalia en Sueciae

upSUMMARY

Clas AlströmerAlströmer, Clas
(1736-1794). Swedish. Baron,
industrialist. Sent plants and specimens
to Linnaeus from his travels abroad.
Bought Linnaeus’s “little herbarium”,
now in the Natural History Museum in
Stockholm. Son of Jonas Alströmer,
brother of August, Johan and Patrick
Alströmer. Correspondent of
Linnaeus
is very late with answering to Linnaeus undated and unsigned letter [this letter has not come down to us], which he received when still in Rome. very eloquently expresses his annoyance about the mishandling during transportation of all the botanical and zoological specimens and samples he has taken the trouble to collect, organise and pack, before sending them to Linnaeus. It seems as if Linnaeus should have replied with a list of the names of the specimens, but in Alströmer’s view the plants [in Linnaeus’s list] are in great disorder and do not correspond to the numbers Alströmer has given to the copies he kept by himself. Most curious is, that he finds some plants, which he has not sent, and a great number of plants are gone! He wants Linnaeus to find out what ahs happened to the collection he sent, so that Alströmer, he adds ironically, knows how he should be grateful to. He suggests that a copy of the new edition of Species plantarumLinnaeus, Carl Species
plantarum
(Stockholm 1762-1763).
Soulsby no. 500.
should be sent to him, addressed to either the Swedish Embassy ther,e or to his banker Tourton & Baur in Paris, but not with the post. He also wants 20 or 30 copies of the dissertation Planta AlströmeriaLinnaeus, Carl Planta
Alströmeria
, diss., resp. J.
P. Falck (Uppsala [1762])
. His brother August AlströmerAlströmer, August
(1735-1767). Swedish. Merchant,
Gothenburg. Son of Jonas Alströmer,
brother of Clas, Johan and Patrick
Alströmer.
will meet the cost.

He is also irritated that the seeds from the hills of Granada should have been spoilt. However he does not trust the Water test. To the contrary, several years ago he had sowed floating acorns, hazelnuts, beans, peas, turnip seeds and others, of which some had grown as well as the sinking ones.

Alströmer has sent a number of fish, and to facilitate for Linnaeus to examine these the best would be that Linnaeus order the whole jar [with fish] to be sent to Örebro, and from there seaway to Stockholm or Uppsala. Linnaeus is welcome to take what he wants as the large jar contains several pairs. The shells and the corals etc Alströmer will communicate himself at his return to Sweden.

He has handed out all his Alstroemiae seeds. He does not know whether it is annual or perennial but he inclines towards annual.

He is pleased by Petter Jonas Bergius’sBergius, Petter Jonas
(1730-1790). Swedish. Physician and
botanist. Professor of natural history
and pharmacy at Collegium Medicum,
Stockholm. Linnaeus’s student.
Correspondent of Linnaeus.
promotion but would have preferred Jonas Theodor FagraeusFagraeus, Jonas Theodor
(1729-1797). Swedish. Physician at
Alingsås. Correspondent of
Linnaeus.
.

Alströmer agrees with Linnaeus that the would-be Bulbocodium is probably a Crocus even if the Stigma indicates something else. He says that Giovanni Francesco MarattiMaratti, Giovanni Francesco
(-1777). Italian. Professor of botany,
Rome.
in Rome wants to make a new genus called Romulia always with 6 stamens. Alströmer has tried to make him understand that two specimens alone do not make a new genus.

Valisneria is not to be seen around Florence but can be found at Pisa.

Phytolacca dioica are used as avenue trees in Sevilla. Only one female tree was to be found at Portmarie. The tree was large so Alströmer does not know the number of stamens. In his letter of 23 July Letter L2924 he had sent a whole raceme of the ripe fruit and wants to know if it has arrived.

As a Linnaean, Alströmer is well received. Linnaeus is of course famous, but not because of his true merits, because people don’t know of Linnaeus’s scientific work of which they are badly supplied. Linnaeus should see to it that his writings were distributed. Alströmer has to fight many a joust in the Society of Botany of Florence into which he has been elected as member. The worst thing is to have to repeat what Linnaeus clearly has laid out in Critica botanicaLinnaeus, Carl Critica
botanica, in qua nomina plantarum
generica, specifica & variantia
examini subjiciuntur, selectiora
confirmantur, indigna rejiciuntur;
simulque doctrina circa denominationem
plantarum traditur. Seu Fundamentorum
botanicorum pars IV. Accedit J.
Browallii De necessitate historiae
naturalis discursus
(Leiden 1737).
as well as in Philosophia botanica Linnaeus, Carl Philosophia
botanica, in qua explicantur fundamenta
botanica cum definitionibus partium,
etc.
(Stockholm 1751). Soulsby no.
437.
.

He has little time to visit this most interesting country, so rich in biological and other sights and monuments.

Alströmer has met with Giovanni TargioniTargioni-Tozzetti, Giovanni Battista
Italian. Disciple of Pietro
Antonio Micheli, father of Ottaviano
Targioni-Tozzetti.
, a learned man, who has published Pietro Antonio Micheli’sMicheli, Pietro Antonio
(1679-1737). Italian. Botanist, curator
of the botanical garden of Florence.
Before Linnaeus the leading authority on
cryptogames.
, Hortus Florentinus [Alströmer means the Catalogus plantarumMicheli, Pietro Antonio
Catalogus plantarum horti caesarei
Florentini opus postumum, iussu
societatis botanicae editum,
continuatum, et ipsius horti historia
locupletatum ab Io. Targioni
Tozzettio
(Florence 1748).
]. He has bought the entire Micheli’s collection of plants, and many manuscripts including drawings and already engraved copper plates. Alströmer has also seen a peculiarity of Targioni’s: the skeleton of a crane. Targioni also has petrified bones and teeth from elephants.

Big Gleditsia inermis trees are also to be found here. The Florentines were ignorant and thought them to be an Acacia, until Alströmer informed them about the truth.

Alströmer is sending Mandragorae semina, Platanus, Romulia? also a few seeds of a Pulmonaria? gnota, that has certain resemblance of a Cerinthe.

Alströmer also writes that he has sent a bunch of unsorted plants from Rome. He asks Linnaeus to go through them and save them for him until he has returned, because Alströmer has had no time to sort them or sort out duplicates. If Linnaeus permits, Alströmer in the future would like to send all specimens in this way.

Alströmer has collected stones from Vesuvius and other volcanoes around Naples.He wants to know if the third volume of the Systema naturae, Regnum Minerale, has been published already, or, if not, when it is to be printed [Systema naturae, 10th editionLinnaeus, Carl Systema
naturae
, 10th edition (Stockholm
1758-1759). Soulsby no. 58.
; the 10th edition was published in two volumes, “Animalia” 1758 and “Vegetabilia” 1759. The third volume, “Mineralia” was never published].

He has roughly the same questions about Systema morburum [Alströmer means the dissertation, Genera morborumLinnaeus, Carl Genera
morborum, diss., resp. J.
Schröder
(Uppsala 1759).
Soulsby no. 1762.
, with a new edition in 1763, Genera morborumLinnaeus, Carl Genera
morborum, in auditorum usum edita

(Uppsala 1763). Soulsby no. 979.
and he wants to know how many volumes of Amoenitates academicae Linnaeus, Carl Amoenitates
academicae
, I-X (Stockholm
1749-1790). Soulsby no. 1280.
have been published.

If the new edition of Fauna Svecica, 2nd editionLinnaeus, Carl Fauna Svecica
sistens animalia Sveciae regni:
quadrupedia, aves, amphibia, pisces,
insecta, vermes, distributa per classes
& ordines, genera & species. Cum
differentiis specierum, synonymis
autorum, nominibus incolarum, locis
habitationum, descriptionibus
insectorum, 2nd edition
(Stockholm,
1761). Soulsby no. 1153.
is ready, Alströmer wants a copy.

How far has the new edition of Species proceeded [Alströmer means the Species plantarumLinnaeus, Carl Species
plantarum
(Stockholm 1762-1763).
Soulsby no. 500.
]?

The Italians are too idle and publish very little.

His address will from now on be Tourton & Baur in Paris.

Domenico Maria Leone CirilloCirillo, Domenico Maria Leone
(1739-1799). Italian. Physician and
naturalist, Naples. Correspondent of
Linnaeus.
has got Linnaeus’s address and has been asked to write.

Alströmer shall now go to Bologna and then Venice.

Lupinus albus is cultivated in Italy. Young boys and common people eat the seeds after they have been cured for 14 days in cold water. The plant is best used as green forage to oxen.

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (LS, I, 86-88). [1] [2] [3] [4] [5]

upEDITIONS

1. Bref och skrifvelser (1909), vol. I:3, p. 54-57   p.54  p.55  p.56  p.57.