Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L3438 • Peter Hernquist to Carl Linnaeus, 13 August 1764 n.s.
Dated 13 Aug: 1764. Sent from Lyon (France) to Uppsala (Sweden). Written in Swedish.

Wälborne Herr Archiater
Riddare af Kongl[ig] May[estät]s Nordstierne Orden
Medicinae et Botanices Professor
samt Kongl[ige] Franska WettenskapsAcademiens Medlem etc.
Nådigste Gynnare.

Med sidsta post från Swerige har Bruks Patronen Wälborne Herr Fredric Uggla behagat låta mig förstå, det min ödmiukaste skrifwelse af Januar[i] början til min olycka ei kommit i Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens händer. Det gör mig således högligen ondt, at således kunna anses för otacksam mot min förnämsta Gynnare, hwilken jag docklikwäl framför all ting åstundar kunna wisa all högaktning och tilbörlig wördnad.

Jemte ödmiukaste tacksäyelse för åtniutna Nådwälgerningar samt skyldigast wördnadsbetygelser, war mit upsåt i mit förra, andraga mina små remarquer, jag under resan bland mina olyckors omskiften, som hastigast fick lägenhet göra. Diur och örter, hwilka på sena hösten wisade sig ännu lifliga och lindrade käntslan af mina beswär, blefwo til en del upteknade. Widare tog jag mig också frihet berätta den onåd jag fallit uti hos Monsieur Bourgelat, för min dristighet, at hafwa begärt dess egna underwisning, hwilken begäran blef ansedd såsom otidig och på det högsta straffbar. Nu har jag äran berätta min försoning med samma Herre, hwartil wi å båda sidor woro benägna. Jag förmådde dock icke häfwa de hinder, hwilka ligga wår wälmening i wägen och uppehålla oss. För at få höra en Demonstrator här recitera Herr Bourgelats skrifter utan widare tillämpning, eller ock för at få se en operation anställas, hwarwid dock ei något säges, måste wi wistas i scholan dagarna utigenom. Absenterar man sig och besöker hospitalen eller at botanicera blir man anklagad för försumlig i sina skyldigheter. Jag måste tilstå, det man i Swerge aldrig handterar Barn i första Classen med samma stränghet, som eleverna här hållas uti. At afskrifwa Herr Bourgelats långa collegier, som öfwer Splanchnologien äro skrefne på 100 ark helt tät och at läsa dem utantil äro här meriter och skickligheter, som wid examina räknas. Det bedröfligaste för mig har warit, at hafwa sedt landet rundt omkring med örter utsirat, och af insecter upfyldt, utan at få frihet demsamma at hämta och examinera utan påtal. Detta oagtadt har jag dock understundom fölgt min naturliga böyelse. Nya species hafwa wi ei om icke några bland wåra insecter, hwilka Baron Taube wil hafwa äran meddela wid något tilfälle. Alla wanliga insecter och maskar, som warit fundna hos diuren, har jag under dissequerandet funnit och förwarit. Mullbärsträden hafwa ei gifwit blomma efter andra löfwens utsprikning, ehuru jag sökt underhielpa med konst sakens fortgång. Dessa träns plantering, samt silkes maskens ans har jag nog gifwit agt på, sådan som den här är. Hederae arb. bacca war förledit år ei 5sperma så wida jag kunde undersöka. Ranunculus Ficaria hade här öfweralt 6petala och calyx war 3 phyl: etc. Sådant wil jag widare undersöka, på det jag må underrätta mig om den accidentela ordsaken dertil. Frantsoserne beröma mycket Tournefort, i synnerhet uphöyes han af Adamsson uti sit företal til dess Familiae plant: Jag har läsit båda dessa Auctorer och funnit huru litet skäl man har at i wår uplysta tid låta sig nöya med Tourneforts rediter och ofta in- determinerade genera. Til min egen öfning har jag sökt reducera Tourneforts characteres generum til samma nätt-och lätthet samt tillika säkerhet som man finner i Wälb[orne] Herr Arch[iatern] och Riddarens owärderliga systeme, så wida det låtit sig göra genom et lån ur Wälborne Herr Archiaterns. Adamsson arbete hålles här för tokeri, hälst som han welat agera domare och ägt ei mer styrka. Dess bok är obrukbar, äfwen bland Frantsoserne, h[wil]ka taga ingen del i dess ogrundade critiquer. Garsaults figurer öfwer Geoffrois har jag skaffat mig: de äro ei i naturlig storlek, men icke desto- mindre tämlig tydliga. Wår botaniska Trägård wid líEcole veterinaire är liten och indelt i 6 classer, efter Gauthiers lilla piece. Eleverne känna örterne efter numern på pinnarna. Det är beklagligt, at ingen här wid wärket känner wäl W[älborne] Herr Archiaters systeme i brist, säga de, på insigt i det latinska språket. Man önskar hafwa en fransysk öfwersätning: Och som alla Frantsoser hafwa annars en tilbörlig och serderles Högaktning för Wälborne Herr Archiatern och Riddaren och dessutom sätta mycket wärde på dessa nyttiga arbeten, hade jag lust med Wälborne Herr Archiaterns Gunstiga tilstädjelse och bistånd öfwersätta det alranödwändigaste af Phil[osophia] botanica samt classes generum på franska språket. Jag begynnar dock ei, förrn jag får en nådig Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens yttrande inhämtat. De Lärdaste här i staden äro Messieurs Soubris, Adamolli, Trésoriers de France, Villairs physicus et Rast medicinae Doctor. De äro mig alla benägna och äga insigt uti Hist[oria] Nat[uralis] i synnerhet Soubris, som har en tämlig stor samling redan och hielplig wäl i ordning efter Wälborne Herr Archiaterns systeme. Villairs har samlat mer, men mindre rangerat. Han säger sig äga 500 insecter, som ännu ei äro uptagna uti systema nat[urae] men som ibland alla ingen ännu är nämnader; tog jag frihet, at säga, det han borde wara nögd om 10 spec[ies] woro rara. Dessa 2ne Herrar wörda Wälborne Herr Archiatern mycket, och lärer den senare öfwertala sig, at upwakta Wälborne Herr Archiatern. Raste Docte[ur] en medicine har lust till naturale hist. och alla Wälborne Herr Archiaterns böcker, han har lånt af mig genera morborum, och säger sig wara sinnad densamma med franska synonoma omtrycka låta. Adamolli äger et stort botaniskt biblioteque, som han tänker testamentera til publici bruk. De mäst florerande Chirurgi här i staden har jag äran känna. Annars finner man få uplysta om icke i handel, som är på god fot stäld i Lion. Näst min ödmiukast Wördnads anmälan til Nådig Frun, Fröknerna, och Wälborne Herr Professorn har jag äran med beständighet wara

Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens
ödmiukaste tienare

Peter Hernquist.

Lion et le Guill[aume] d[en] 13 Aug[usti] 1764

upSUMMARY

In a letter Peter HernquistHernquist, Peter (1726-1808).
Swedish. Veterinarian. Studied at
Uppsala under Linnaeus, at Greifswald,
Lyon and Paris. He established Swedenís
first school of veterinary medicine at
Skara. Correspondent of Linnaeus.
has been informed by Fredric UgglaUggla, Fredric (1720-1791).
Swedish. Foundry proprietor. Stepfather
of Carl Edvard Taube.
that his letter of January [this letter has not come down to us] has not reached Linnaeus. Hernquist regrets this and is afraid that Linnaeus will misinterpret his discipleís silence as a sign of ingratitude, which would be very wrong: there is nothing more important to him than showing his benefactor all possible respect and reverence.

In the letter of January Hernquist had written about his experiences in France, about his observations of plants and animals, and how he had fallen out of favour with Claude Bourgelat after requesting his personal teaching, which was regarded as a very rash and abusive act. Now they have become reconciled again, but the original problems remain: the students must spend all their time at school, where the lectures consist of a demonstrator reciting Bourgelatís books or their witnessing an operation without comments. All personal initiatives, such as visiting hospitals or making their own botanical excursions, are regarded as negligence and are punished. Here it is a merit and a proof of capability to learn by heart Bourgelatís comments on splanchnology, 100 pages of closely written text. The most frustrating thing to Hernquist is that he is not free to collect and examine all the insects and plants he can see everywhere. However, he admits that he sometimes disregards the rules and follows his natural inclination. They have not found any new species, unless there are some among the insects; in that case, Carl Edvard TaubeTaube, Carl Edvard (1746-1785).
Swedish. Baronet. Accompanied as a
young student Peter Hernquist abroad,
after his return to Sweden he enrolled
the army, and from 1780 chaplain to the
King and bishop in 1785.
will present them later. Hernquist has collected all the insects and worms he has found in dissected animals. The mulberry trees have not been in flower. Hernquist has studied the plantation of these trees closely as well as the local sericulture. Hedera arb. Bacca did not seem to be 5-seeded last year. Ranunculus Ficaria was 6-petalled and its calyx was three-leaved. Hernquist will look into the reason for this accidental variation. The French are very much in favour of Joseph Pitton de TournefortTournefort de, Joseph Pitton
(1656-1708). French. Botanist and
explorer, professor of botany at Paris.
, who is especially extolled by Michel AdansonAdanson, Michel (1727-1806).
French. Botanist. Travelled in Senegal.
An opponent of Linnaeus. Correspondent
of Linnaeus.
, in his preface to Familles des plantesAdanson, Michel Familles des
plantes
, 2 vol. (Paris, 1763).
. Hernquist has read both these authors and is not impressed, when he compares them with Linnaeus and his superior system. Adansonís work is generally regarded as nonsensical and worthless. Hernquist has acquired François Alexandre Pierre de GarsaultísGarsault, François Alexandre
Pierre de
(1691-1776). French.
Illustrator.
illustrations of Etienne Louis GeoffroyGeoffroy, Etienne Louis
(1725-1810). French. Physician and
zoologist.
. They are in life-size, still not very clear. The garden of líEcole veterinaire is small and divided into six classes in accordance with Jean Fabien Gauthier díAgotyísGauthier d´Agoty, Jean Fabian
(1747-1781). French. Illustrator
and engraver. Son of Jacques Fabian
Gauthier d´Agoty.
Observations sur líhistoire naturelleGauthier d´Agoty, Jean Fabian
Observations sur l'histoire
naturelle, sur la physique et sur la
peinture
(Parsi, 1752).
. The students know the plants by the numbers on the pegs.

It is regrettable that nobody there is familiar with the Linnaean system due to a lack of knowledge of Latin. They would like to have a French translation. As Linnaeus is held in high esteem in France, Hernquist is willing to translate essential parts of Philosophia botanicaLinnaeus, Carl Philosophia
botanica, in qua explicantur fundamenta
botanica cum definitionibus partium,
etc.
(Stockholm 1751). Soulsby no.
437.
and Classes generum [Classes plantarum seu systemata plantarumLinnaeus, Carl Classes
plantarum seu systemata plantarum. Omnia
a fructificatione desumta, quorum XVI
universalia & XIII partialia,
compendiose proposita secundum classes,
ordines et nomina generica cum clave
cujusvis methodi et synonymis genericis.
Fundamentorum botanicorum pars II

(Leiden 1738).
] into French, if Linnaeus gives his consent.

The most learned men in the city are Joseph André Ignace SoubrySoubry, Joseph André Ignace
(1705-1774). French. Amateur
entomologist, treasurer of France.
Correspondent of Linnaeus.
and Pierre AdamolliAdamolli, Pierre (1707-1769).
French. Antiquarian.
, VillairsVillairs, French. Physicist. physicist, and Jean Baptiste Antoine Rast de MaupasRast de Maupas, Jean Baptiste Antoine
French. Professor of medicine,
physician at Hôpital
général de la
Charité, Lyon.
. They are very kind to Hernquist and are familiar with natural history, especially Soubris, who has a big collection, rather well arranged in accordance with the Linnaean system. Villairs has collected more, but his collection lacks good arrangement. He claims he has 500 insects not yet included in Systema naturae, to which Hernquist has remarked that Villairs should be content if 10 species are new, as they are not yet named. Soubris and Villairs admire Linnaeus very much, and the latter will probably take contact with him. Rast is interested in natural history and in all Linnaeusís writings; he has borrowed Genera morborumLinnaeus, Carl Genera
morborum, diss., resp. J.
Schröder
(Uppsala 1759).
Soulsby no. 1762.
and would like to reprint it in a French version. Adamolli is the owner of an impressive botanical library that he intends to bequeath to the public. Hernquist knows the most prominent surgeons in the city; apart from them the cultural and intellectual level is rather low. Hernquist concludes with greetings to Linnaeusís wife [Sara Elisabet MoraeaMoraea, Sara Elisabet
(1716-1806). Swedish. Linnaeusís wife.
Daughter of Johan Moraeus and Elisabet
Hansdotter Moraea. Mother of Carl
Linnaeus the Younger and of Elisabeth
Christina, Louisa, Sara Christina and
Sophia Linnaea.
], his daughters and to Linnaeus himself.

upMANUSCRIPTS

a. (LS, VI, 480-481). [1] [2] [3]

upEDITIONS

1. Bref och skrifvelser (1917), vol. I:7, p. 77-79   p.77  p.78  p.79.