Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L3971 • Peter Hernquist to Carl Linnaeus, 26 October 1767 n.s.
Dated 26 octobr. 1767. Sent from Paris (France) to Uppsala (Sweden). Written in Swedish.

Wälborne Herr Archiater
Nådige Gynnare

Så litet jag ansedt mina olyckor för nog wärda Wälborne Herr Archiaterns nådiga åtanka; så högt om icke mångfaldigt mer wärderar jag den grace mig oförskyld ärfaren är. Den högst önskade lyckan at wara af Wälborne Herr Archiatern gynnad uprättar mitt fallna hopp och lisar mig i sorgen. Förutan närwarande tids omständigheter, plågar mig åtankan om framtiden. Jag är lämnad utan understöd, men bunden til min frihet, och upoffrad åt capricer. Hade ei Wälborne Herr Archiatern tillika med mina andra gynnare bisprungit mig med hielp och understöd hade mit elende warit i högsta grade. Osäker om hwad mig hända kan, måste jag bereda mig til alt och bråka mit hufwud med botaniska namn och termer, medicinska fictioner, chirurgiska handlag, anatomiska dissectioner, chemiska metamorphoser, ibland maréchaux är jag maréchal, ibland mathematici passerar för en af deras hop etc: men sielf wet jag intet, hwad jag är: En olycka som är större än alla andra. Min ödmiukaste anhållan är derföre til Wälborne Herr Archiatern såsom en min mägtigaste Gynnare, at förhielpa mig til något wist brödstycke, deri jag kan göra nytta och hafwa något nöje, det måtte ske med hwilka wilkor som möyliga äro. Af de 14 här förordnade Chirurgiska professorer samt af deras hedersamma Ephoro har jag ärfarit mycken tienstaktighet och deraf profiterat. Chemiska lectioner äro här förswarliga; men Rouelle som hålles för grundlärdaste häri, förstår ingen menniska; man ser deraf det man här söker hälst grundlärda men onyttiga män til den Profession om medicinska faculteten gäller det samma. L'Abbé Nollet förwanlar calcule i barnlekar. Botaniska Lectionerne är litet frequenterade, få äro, som willa afcopiera Synonima och afhöra en recitera ur papperet fraser på osynliga partier som ligga ännu i hybernaculo. Twenne waktkarlar med skarpladdade gewär följa M[onsieur] Monnier i dessa eliseiska fält: så at parnassen här är något martialisk. Alla örter här bära det odrägliga epitheton noli me tangere. Skulle någon af gamle adam drifwen röra et det minsta blad, köres han af soldaten utan dom ur Paradisets lustgård: Wore i swerige ingen mer upmuntran än här, skulle ingen eleve mer infinna sig wid lectionerna. Dock som Hofwet skapar seder och smak, så torde äfwen botaniquen blifwa allmennare i Paris, än han ännu är. J Kongsträgården Trianom bygges et lustslot med chapelle, stort orangerie och platsen utwidgas, alt utziras til konungens nöje och botaniska studier: örter förskrifwes och köpes på guldwigten: ingen möda, ingen kostnad spares: alt lofwar framtidens pragt. Redan för 18 månader sen war brefwet skrifwit hwari jag updrog min ödmiukaste tienst at beweka Herr Richard at öfwersända frön och örter, så fort han kan, Wälborne Herr Archiatern til handa. Du chesne har, jag wet ei hwarföre, uphållit det öfwer år och dag, utan wår wetskap: så at jag okunnig om Wälborne Herr Archiaterns Goda Wälbehag, ei med så full ifwer kunnat påyrka sakens wärkställan. Wäl har jag kunnat i mit namn öfwersändt dem; men som det warat en kort tid och trägårdsmästaren ännu mer bewekt af hedern han kan hafwa at correspondera med Wälborne Herr Archiatern, skulle framdeles göra så mycket reélare tienst så har jag agerat med honom på det bästa sättet. Jag kommer nu från Versailles där jag för honom predikat den heder och ära han har at förwänta af en sådan commerce: samt drakens fåfänga afwundsiuka, som rugar guldet, utan at känna dess wärde och willa betiena andra dermed. Trägårdsmästaren intagen af en dylik harmonie med dess meriter önskade allena weta hwad helst behagades samt tilfälle at skicka så mycket han gerna wille. Sonen, en beskedlig yngling som redan öfwersändt til Wälborne Herr Archiatern frön, som han samlat på majorca, begynte nu på at förbanna sin amor patriae, som förledt honom införa i denna trägården sina rara utländska wäxter, sägandes sig hwarken wara betalt för sin resa eller nog hedrad af sina Professorer, som af afwundsiuka ei ännu uptagit i catholska samlingen sina örter eller döpt dem wid namn, ja ei en gång willat gilla dess nödop. Han försäkrar derpå heligt at alt hwad nu ei årstiden tillåter skall af oss blifwa i tilkommande år öfwerstyrt. Emedlertid ber han mig wända om i medio novembris at mottaga hwad han finner nu wara rart. Ortiga fins ei, men Tropaeoli peregrini frön äro til tienst. Thee trädet trifwes wäl. Et står ännu sub dio til försök, et annat förwaras in loco temperato, men jag twiflar om det är det rätta? Han har en frutex, som säges wara den enda i Europa och hwilken han håller före wara den rätta vitex negundo helt different från den man i allmenhet håller derföre. Zizania wäxer wid sidan af en dam: Dess fröer förwaras i watten öfwer wintren, fruset eller ei är lika mycket, efter hans utsaga; men jag skulle tro det isen torde spräcka sönder fröen om de deri tilfrysa. Jag fant ännu några frön på et stånd, som här innelykt öfwersändes med några andra. Bland rara wäxter som jag nu kan påminna mig sedt äro följande: anthyllis Hermanniae, Erica multifl: Croton galbanif, Laurus camphora, echium fruticosum, Bignoniae nov. spec: Geranii nov-sp: Spigelia, Gnidia, Rutae nov: sp: astragalus tragacantha, Salvia pinnata, Lobelia orangica, erinus, Arenaria muscoides de Jussieu, Trichostema dichotomum. Thymus belcaricus, Spartii nov-sp. Juniperus fructu rubro quae non oxycedrus. Hypericum monogynum. Liquidambar asplenifol: Teucrium Spinosum. Limonium cordif. Gorteria. Hyacinthus undulatus de M[onsieur] Jussieu. Thymus de majorca. Matricaria integ: coix sempervirens de Major: Centaurea babylon: Zinnia multiflora et lutea tyckas wara et och samma species, ty på et och samma stånd finnes flores atropurp: et luteos etc: Gnaphalium Sangvineum Arctotis calendula Cacalia svaveolens, Carlina lanata, Panicum patens: Cornus alternifolia, Sambucus canadensis. Lonizera balearica. Teucrium Salvef: Amamelis Berberis canadensis fructu caesio. Betonica maritima. Cephalanthus. Paeonia rosae pampalones Nigella cretica. Helleborus foetidus et niger trifoliatus äro de ei twenne differenta species? Tilia folio altero tantum latere basi troncato, flore semiduplicato. Magnolia tripetal: Andromeda arborea, paniculata, polyfolia. Calmia angustif: Rubus de mont d'or, orme pétit. Opalus italorum de Majorca, Croton sebiferum, Morus papyrus. Quercus alba. Jag kan ei påminna mig hafwa sedt dessa i Upsala trägård. Unga Du Chesne, son af gamla Du Chesne prevot des batimens du roi är af sin fader sielf educerad och handled i studier, samt äger altså utom et qwickt genie en wacker insigt i botaniquen: men så är han dock deri ei generel. Han har attacherat sig til wissa delar deraf. Faders mognade studier och wackra penna rättar sonens idéer, M[onsieur] Jussieu gifwer goda råd och M[onsieur] Richard har förut hulpet til, men hädan efter lärer han ei mer willa bidraga til andras heder. Fadern har budit mig anhålla om Herr Archiaterns benägna underwisning för Sonen men jag wet ei hwartil han den anwända wil om icke at pryda sig med andras fiädrar och häfwa sig up förmedels en grace han åtniutit. Han har förtagit sig säkerligen på fraisier des mois. Herr du Chesne har i sin trägård föga annat än fragariae, Alt annat måste han begära af M[onsieur] Richard, hwilken honom är föga benägen. Jag kan ei öfwertyga fransosen om, at Wälborne Herr Archiatern är född swensk: et dylikt genie, säga de, kan ei falla på andra landsmän än frantsoser. Herr Magister Biörnståhl är lyckligen ankommen med sina Herrar; jag beklagar det han bortgifwit en hop nya dissertationer före jag dem fick se. Jag wet ei, om Wälborne Herr Archiatern haft tid at swara M[onsieur] Soubris på sit ödmiuka bref? han war myckit angelägen om connoissence med Wälborne Herr Archiatern. Näst min ödmiukaste wördnad til nådig frun, Fröknarna och Herr Professorn utber jag mig fördeln framlefwa

Wälborne Herr Archiaterns
ödmiukaste tienare

Hernquist.

Paris d[ie] 26 octobr[is]
1767.

upSUMMARY

Peter HernquistHernquist, Peter (1726-1808).
Swedish. Veterinarian. Studied at
Uppsala under Linnaeus, at Greifswald,
Lyon and Paris. He established Sweden’s
first school of veterinary medicine at
Skara. Correspondent of Linnaeus.
expresses his gratitude for Linnaeus’s support and protection in his difficult situation. Among all other things, he is very worried about his future. In his uncertainty, he is studying all kinds of subjects at random: botanical nomenclature, medical fiction, surgery, anatomical dissections, chemical metamorphoses, mathematics, without knowing the good of it. Hernquist beseeches Linnaeus to use his influence to try to find him an occupation, so he can earn his bread and also be of service. The 14 professors of surgery and their provost are very kind to Hernquist and also instructive. The lectures of chemistry are of good quality, but nobody understands what Guillaume François RouelleRouelle, Guillaume François
(1703-1770). French. Demonstrator
of chemistry at the Jardin du Plantes,
Paris.
, their greatest expert, says; professors are often erudite but useless, and the same thing is true about the Faculty of Medicine. Abbé Jean Antoine NolletNollet, Jean Antoine
(1700-1770). French. Physicist.
makes arithmetic into a children’s game. Botany attracts few students; there is little interest in copying Synonyma or in listening to somebody reciting facts about objects that cannot be seen. During his excursions Louis Guillaume Le MonnierLe Monnier, Louis Guillaume
(1717-1799). French. Physician and
naturalist. Professor of botany at the
Jardin des plantes in Paris. Personal
physician of Louis XV. Correspondent of
Linnaeus.
is accompanied by two guards armed with rifles, who see to it that nobody touches the plants. Nobody would study botany in Sweden under such conditions, but as the Court creates the fashion, botany will probably grow in popularity in France. In the Royal Garden of the Trianon, a pleasure-palace is being built with a chapel and a vast greenhouse, lots of plants are being bought at enormous cost, which will ensure its botanical richness in the future. Already 18 months ago Hernquist asked Claude RichardRichard, Claude (1705-1784).
French. Botanist. The king’s gardener at
the Trianon. Father of Antoine Richard.
Correspondent of Linnaeus.
to send seeds and plants to Linnaeus. Now he knows that Antoine Nicolas DuchesneDuchesne, Antoine Nicolas
(1747-1827). French. Naturalist and
horticulturist, Versailles.
Correspondent of Linnaeus.
has delayed and suppressed this plan; Hernquist has taken a new contact with Richard, explained the situation and pointed out the honour and glory he could expect by acting on his own. The gardener is more than willing to do this and asks what Linnaeus desires. Hearing this, his son [Antoine RichardRichard, Antoine (1735-1807).
French. Gardener at the Trianon. The son
of Claude Richard.
], who has already sent seeds from Majorca to Linnaeus, started to curse his patriotism that misled him into collecting rare plants for this garden, for which he has not been paid anything, nor has he been honoured by its professors, who, out of envy, have not adopted them into the ”catholic collection” and named them. He swears that everything that is not available now will be dispatched the following year. Hernquist is asked to return in the middle of November and receive this year’s rarities. Hernquist is making an inventory of rare plants in the Royal garden [of the Trianon]. Ortiga is not found there but Tropaeolum peregrinum. The tea trees thrive; one is out in the open air, one is inside. There is a frutex that Richard claims to be unique in Europe and the only right Vitex negundo; there is Zizania, whose seeds are kept in water during winter. And he goes on enumerating almost 50 rare species that he has not seen in Uppsala. The younger Duchesne has been educated by his father; he is talented and partially familiar with botany. The father [Antoine DuchesneDuchesne, Antoine French.
Castle warden at the French Royal court.
Father of Antoine Nicolas Duchesne.
] supervises his son’s ideas, Bernhard de JussieuJussieu, Bernard de
(1699-1777). French. Professor of
botany, brother of Antoine and Joseph de
Jussieu. Demonstrator at the Jardin des
plantes. Sébastien Vaillant’s
successor. Uncle of Antoine Laurent de
Jussieu. Correspondent of Linnaeus.
gives advice. Claude Richard used to assist him but has now lost interest in contributing to his fame. The father [Antoine Duchesne] wants Hernquist to ask Linnaeus if he would receive his son as a student. That would be a waste of time, as young Richard’s only interest is strawberries, the only plant you find in his garden. It is very difficult to convince French people of the fact that Linnaeus is a Swede and not a Frenchman. The only country capable of producing such a genius is France, they claim, and consequently Linnaeus must have a French origin! Jacob Jonas BjörnståhlBjörnståhl, Jacob Jonas
(1731-1779). Swedish.
Orientalist. Studied in Uppsala and
attended Linnaeus’s lectures. Travelled
in Europe and Asia (1767-1779). Died in
Saloniki, Greece. Correspondent of
Linnaeus.
has arrived with his company. Hernquist regrets that Björnståhl has given away a lot of new dissertations, before he was given an opportunity to read them. Has Linnaeus answered? [ Joseph André Ignace Soubry’sSoubry, Joseph André Ignace
(1705-1774). French. Amateur
entomologist, treasurer of France.
Correspondent of Linnaeus.
letter [Soubry to Linnaeus, 6 April 1766Letter L3745, and Linnaeus to Soubry, 30 June 1766Letter L3852]? He is very eager to establish a contact with Linnaeus.

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (LS, VI, 486-487). [1] [2] [3]

upEDITIONS

1. Bref och skrifvelser (1917), vol. I:7, p. 83-86   p.83  p.84  p.85  p.86.