Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L4366 • Peter Hernquist to Carl Linnaeus, 10 April 1770 n.s.
Dated 10 Ap. 1770. Sent from Lund (Sweden) to Uppsala (Sweden). Written in Swedish.

Wälborne Herr Archiater och Riddare etc. etc.
Nådige Gynnare.

Ehuru jag ei haft tilfälle at upwakta Wälborne Herr Archiatern och Riddaren och göra mig i dess nådiga åtanka ihugkommen, hyser jag dock ouphörligen all wördnad för min högsta wälgerningsman och gör mig högst försäkrad om dess grace. Wälborne Herr Archiatern och Riddaren har, som Herr Archiater Bäck gunstigt berättar, behagat genomläsa mina enfaldiga tankar om den nu i Skåne grasserande boskapssiukan. Jag tycker det den samma har mer gemenskap med illa artade koppor som ogerna kunna bringas til utslag, än med någon slags päst. Likheten som hon har med fårkåpporna i dess malignité styrker mig i min tanka. Får som af röta i swåra koppor omkommo i Frankrike öpnade jag och fant mäst samma partier i dem skadade som jag nu finner hos Boskapen. Jag hade då ei skullat dömt det många omkommit af koppor om ei kopporna då warit gångbara. Besynnerligit och märkwärdigt ärdet jag äfwen på de hårdast angrepne fåren fant de här nedre kallade fliror eller fasciola hepatica uti lefren. Ehuru jag nu funnit fasciola hepat[ica] i alla siuka kreaturs gallgångar, men ei på en frisk oxes hos slaktaren i Lund, kan jag dock ei så hastigt utan widare prof uplösa alla motkast man kunde inwända mot denna hypothese angående ordsaken til smittan. Jag ympade Boskapssiukan på et får för at widare styrka mig i min fattade mening. Fåret blef dödt på 7 dygnet efter ympningsdagen. Jag fant fliror i Lefren och mäst samma dehlar angrepna, som woro hos boskapen skadade. Detta oagtadt wågar jag ei antaga någon ny sats föran jag blifwit uplyst af Wälborne Herr Archiatern och Riddarens samt Herr Archiater Bäcks egna tankar. Jag skall med första göra et allment utdrag af de af mig observerade Symptomata morbi, tillika med inspectorum cadaverum historia på det mina gynnare må deraf sä mycket lättare kunna handleda mig i detta mörkret. Det fägnade mig mycket at weta ordsaken til smittan, ehuru jag måste widgå det jag mäst efterforskar non quod facit sed quod tollit morbum. Jngen kan neka siukans smittosamhet. Men på hwad sätt den föres från et ställe til et annat är ei ännu afgiordt. Jag har funnit mäst på alla siuka kreaturs ryggar de här nedre kallade wärnor (oestrus bovis?); mon ei denna fluga skulle kunna ympa siukan tillika med ägget? Och om så är, huru skall man då förekomma denna hennes operation på kreaturet? At af denna här omtalta larve blir en oestrus bovis är jag ei säker på, hälst larven är olika med den jag förr funnit in intestinis equorum. Men det har altid fallit mig swårt at af larverna förwissa mig om Species Insecti perfecti: således har jag ofta tagit larven til oestrus haemorrhoidalis för en och samma med larven til oestrus bovis, hwilka jag båda funnit hos hästar. Et annat slags mask el[le]r larve, som jag aldeles intet ännu känner, har nu ändteligen funnits hos näst det sidsta af mig anatomicerade kreaturet. Så snart jag får en beqwämlig flaska skall be mig frihet få beswära med några deraf. Dessa maskar fant jag emellan de musculeusa och membraneusa delar af oesophagus här och der strödda extra vasa Sangvifera. Det war lätt at finna på de sista, sen jag påhittade de första. Man såg altid på inre membrana oesophagi några livide, mörka och swarta fläckar deräst de lågo innanföre. De äro små mycket mindre än wärnor, äga föga med dem någon likhet; mon det kan wara larven til en curculio. Hädanefter skall jag söka efter om ei de finnas på andra ställen, hälst jag förr funnit en enda liggande wid niuran i en död oxe.

Som jag tänker snart skrifwa til Frankrike, wil jag ödmiukligen fråga om Wälborne Herr Archiatern och Riddaren skulle hafwa något at befalla derutifrån, samt om jag får hugna Herr Richard med försäkran at få se Wälborne Herr Professor von Linné til nästinstundande sommar. Näst wördsam hälsning til Nådiga Frun och Fröknarna utber jag mig fördehlen framhärda med diup wördnad.

Wälborne Herr Archiatern och Riddarens etc.
Ödmiukaste tienare

Pet[er] Hernquist.

Lund: 10 Ap[ril] 1770.

P: S: Här nedre är en stor fattigdom på nyttiga och nödiga böcker. För 15 månader sen köpte jag i Paris Regnum minerale, hwaraf dock ei mer än et enda exemplair fins i hela Skåne land, hwilket enda och allena här med rätta tienar til rättelse wid de allmenne föreläsningar. Här nedre måtte wara brist på mineralier, äfwen på simpla sand och kalkstenar, ty jag ser ei några: ei heller talas här om någon sten Magister.

upSUMMARY

Peter HernquistHernquist, Peter (1726-1808).
Swedish. Veterinarian. Studied at
Uppsala under Linnaeus, at Greifswald,
Lyon and Paris. He established Sweden’s
first school of veterinary medicine at
Skara. Correspondent of Linnaeus.
assures Linnaeus, of his unabated reverence. Abraham BäckBäck, Abraham (1713-1795).
Swedish. Physician, president of the
Collegium Medicum, Stockholm. Close
friend of Linnaeus. Correspondent of
Linnaeus.
has informed Hernquist that Linnaeus has read his report on the pestilence raging among cattle in Scania. To Hernquist it seems more like variola than a kind of pestilence. In France Hernquist treated variola in sheep and then found the same organs affected as in the Scanian cattle. Hernquist has recently inoculated the cattle disease into a sheep to study the effect. The sheep died after seven days, and Hernquist found the same symptoms as in the cattle. This is no final proof; Hernquist must discuss the problem with Bäck after presenting him and others involved with a report on all symptoms observed and the results of the dissections. He admits that he is more interested in finding a remedy for the disease than its cause. One problem is to explain how the disease can spread from one place to another. Hernquist suggests that a gadfly can be the cause. Most sick animals have little bumps on their backs containing eggs and larvae of a gadfly, possibly Oestrus bovis. There is reason to suspect that the gadfly can transmit the disease together with the egg. However, it is very diifficult to tell the difference between various larvae; Hernquist has often mixed up Oestrus haemorrhoidalis and Oestrus bovis. He has seen many different worms and larvae in animal organs over the years, but the species have never been properly determined. He will send specimens of them to Linnaeus.

Hernquist will soon write to France. Is there anything Linnaeus would like to order? Maybe Linnaeus can promise Claude RichardRichard, Claude (1705-1784).
French. Botanist. The king’s gardener at
the Trianon. Father of Antoine Richard.
Correspondent of Linnaeus.
] that Linnaeus will visit him next summer? Hernquist concludes with greetings to Linnaeus’s wife [Sara Elisabet MoraeaMoraea, Sara Elisabet
(1716-1806). Swedish. Linnaeus’s wife.
Daughter of Johan Moraeus and Elisabet
Hansdotter Moraea. Mother of Carl
Linnaeus the Younger and of Elisabeth
Christina, Louisa, Sara Christina and
Sophia Linnaea.
] and to his daughters.

P.S. In Scania there is great scarcity of useful and necessary books. Fifteen months ago Hernquist bought Regnum minerale in Paris [Hernquist refers to to the ”Regnum Lapideum” of the Systema naturae, 12th editionLinnaeus, Carl Systema
naturae
, 12th edition (Stockholm
1766-1768). Soulsby no. 62.
]; there exists only one single copy in the whole of Scania! Minerals seem to be scarce, too, even simple sandstone and limestone, and he has never heard of a stone mason there.

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (LS, VI, 492-493). [1] [2] [3]

upEDITIONS

1. Bref och skrifvelser (1917), vol. I:7, p. 95-96   p.95  p.96.