Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L4670 • Anders Sparrman to Carl Linnaeus, 2 May 1772 n.s.
Dated d. 2. Maij 1772.. Sent from False Bay (South Africa) to Uppsala (Sweden). Written in Swedish.

Caput B: Spei d. 2. Maij 1772.
Beij Hr van Kirsten in Baij Falso.

Wälborne Herr Archiater och Riddare,

Straxt efter min lyckeliga ankomst hit till Cap d 12 Aprilis, hade jag äran uppvakta välborne Herr Archiatern, men denna min ödmiuka skyldighet blef då i hast på ett sätt att jag å nyo nödgas anhålla det det till bästa utydes. Samma gång tog jag friheten nämna, att mitt uppsåt vore med första sända nogot herifrån; Blir det lilla som nu följer eij illa ansedt så är det ibland de största uppmuntringar för mig att använda mina klena krafter till det yttersta. Beklagar att rägn, och blåst, uppvaktningar, mina sakers flyttande och reglerande, Disciplar, främmande, m.m: hafva varit stora och förtreteliga hinder nog att göra skel för dessa 14 dar; efter mitt förra hopp och önskan; De fläste af örterne tagne her i Baij Falso äro eij tillräckel. torra att skicka, och många af de vid Cap (Staden) äro mögl. och fuktiga blefne medan de under Transporten uppehölts tillika med mina saker och Böcker på vegen, De måste derföre vänta till hernäst. Insecterne äro eij heller många dock alla de jag nu början på vintertiden kunnat få mäst under stenar och rutna stubbar, Jag kan eij annat se än att större delen af dem äro nya. I vår om 3 månader torde vankas fler på örterna, då berättas att de nu bara bergen, och tårra liungfälten skola stå i en Specieuse dräkt. Nästa gång skall väl och annoteras vid örterna nu har omöijel. varit dertill, legenhet och tid. Språket emberasserar oändel. Jag måste göra mig nogot tåla mod att lära det först innan nogot särdeles kan företas; Folket tyks berätta ibland interessenta saker att tillfredsställa min Nygirighet, men vi förstå eij hvarannan till hälften – Mesembr: edule Hottentots file her kallad beröms för Blessurer och mycket för sura ben om jag förstod rätt annars; Jag menar hon växer i H:Ups: hon är lindr. adstringens. Lazarettet i Cap är fult af siuka siömänn; Det i Baij falso herstedes kan jag se alla dar, hit bringades 66 scorbutiska för nogra dar sedan af ett Hollenskt skepp, På samma har dödt mellan amsterdam och her 103 man af 340 mans besättning, så går till med mest alla Hollänska skeppen; orsaken är att det är mäst debaucheurer från Selfarkophers. Om de siukas skiötande anstår mig eij ännu tala, som jag eij vet om ampliss: Fac: Med: i Upsala täkts pröfvat mig nogot skickelig i den saken under min frånvaro. Jag borde väl beskrifvit insecterne som skickas för att minnas hvilka jag haft och skickat, men Hr. Arch. täckes erhindra att jag är begynnare i den saken och hvad tid och möda mig dervid skulle kosta som är ännu främling i Landet och Vettenskapen, En Sepia roade jag mig med i aftse hvars beskrifning följer; En af de små Vesspertiol:her följer i original, tagen i rummen, de göra skada på frukt lius etc. som duger äta, Som Nasus är folios: och animalcul. dessutom caudat: kan jag eij finna honom beskref. man skall få dem så stora som kattor i Sommar då vi flytta till min Patrons landtägendom. är det samma Species så får jag väl se dentes Superiores anteriores tydeligare ännu är på denna, Jag har då lust stiäla mig till anatomicera diuret. Hade jag flaskor spiritu vini Bössa m.m. e lr och pengar dertill så skulle väl fåglar och fiskar kanske okände nog fölgt med – nu får jag se mycket utan att komma deråt så länge, jag försekrar det kåstar på. Eqvus Zebra Struth camelus och D o causarius såg jag i Tregården och 2 af Pelicanus onocrotalus med gul påssa, voro på Stranden De voro tame, m.m. Det som sågs under räsan vill jag fara förbi det mästa, Coryph. eqviset fångades en allenast men de som varit i Vestind: påstodo han den var i ymnighet; lilla Procellaria pelag. uropyg. albo kallade våra siömänn malefiz, Hr Osbäck kallar P: aequinoct: med det namnet, Marskien såg jag nogra gånger denna räsan, som jag eij en gång hördes talas om på den förra, Det är runda sken elr lysningar i Vattuytan af en a 2 fots diameter, ibland ändras figuren i aflång, som ock kröks i bukten; Virtes altid mera till skeppet och den sidan vinden kom från; obs. altid i följe med rägn blåst, de skola spå olika vind på olika högder såsom Vest.ind: Medl.:Haf: och Östersiön. de uppkommo hastigt och slocknade ef n i tämel hast efter 1,2 a 3 minuter, Jag kikade i vatten om dagen vid lika slags veder men kunde eij se tekn till nogra figurer som kunde lysa i mörkret, förlåt om jag frågar om denna kanske nog bekanta sak; jag följer Hr. Arch. vackra regel heri att en Perigrinator oportet omnia mirari etiam tritissima. Jag törs eij falla besvärl med vidlöfligare bref vill dock innan slut eij förgeta berätta att jag råkat D r Thunberg her, ett möte så kärt för mig som surprenant och oväntat för honom. Bodde jag i staden vore för mig en god hiälp och öfning, vi ha giort en exkursion i hop, hvad önskade vi väl icke förgefves den oskattbare förmån som i Upsala, att ha en Arch: v. Linnée som förde oss an i det gröna, her behöfdes det sannerl. om nonsin annars. Jag ska se till jag kan få honom logerad öfver vintren her på kanten att af honom uppöfvas: torde hända kan skafa mig till adjunctus på sin långa räsa in i landet, men jag kiänner eij särdeles lust till det, som vore att tiäna Holländare i denna saken, och hvilket torde ta bort mer tillfälle att tiäna Hortus Upsaliensis än min condition kan det göra första Åhret blir nog att samla på närmsta trakten till hus; Förkylningar under räsan komma nu efter så att jag lärer nödgas bruka nogot varmt bad och brunn her, om jag än skall sätta mig i skuld; och i det fallet kommer jag godt stycke in i landet. Hade jag allenast Wapen i händren som behöfs till uträtta nogot som vore värdt i N:H: nog skulle jag bruka mig siälf efter yttersta förmåga; min lön går åt i skor till excursionerna; en Dahlkarl skulle eij nöija sig med 3 dubbel dags penning om han skulle springa med på soml. af dem; men besweret och en hop svårigheter man måste utstå äro tillräckel contra balancerade af skörden och nöijet; Det är eij her som kring Upsala at man ibl har tillfälle rasta och fouragera; Törst och hetta är det svåraste nästan. Största solagement skall dock för mig vara att hoppas det täcktes herr A: si genom fingrar med mina fauter i detta bref och framdeles under jag her i Africa och städse Med diup vördnan Framhärda.

Välborne herr Archiatrens och Riddarens
Allerödmiukste Tiänare
Andreas Sparrman

[a][a] : MS 1 [added in the left margin, f.
255v, there is no indication where it
should be inserted]
P.S. Det chagrinerar mig att jag eij blifvit i stånd ge svar på nogon af de specielt gifne commissioner; Tregårdsmästar Auge hade Erysipel uti ansiktet då jag var i Caap, honom fick jag eij stort besked af om Portul:arbor: elr annat. En hop vackra örter och insekter hade han att sälja a vid pass 4 dr 16.s.k. mt st: och Då skulle man man köpt alt, både ont och gådt. Jag har hel annan idée om trägården än förr, han är väl stor men kål och slikt planterat på alla quarteren, 2 undantagne under Gouverneurens fönster. der var nogra vackra gnaphal allenast som Hr Arch. fått af, genom H r. Capt: Ekeberg. Under vistandet i staden Cap hade jag ingen hel dag siälf att disponera för att komma på spetsen af Taffelberget. Her vid Baijen tror jag mäst bärgen lika så höga åtminstone brantare; i många stenar och i synnerhet på deras sida som eij varit exponerad för Vittring och annan ändring fans både på Medium och Högd af Berg sådane inskerningar uthålningar på åtskil. vis som hafssvallet nu vid stränderna gör och endast är stånd att göra. Inga hafs diur elr andra märk. fans; jag skall dock se bra kring mig; huru jordvarfv. äro efter annan behöf. jag mer undersökn att kunna sega jag har eij än sedt särdeles beqvämt ställe att kunna determinera det.

[b][b] : MS 1 [added in the left margin, f.
256r, there is no indication where it
should be inserted]
Brefvet till Hr. König i Tranquebar har jag afärdat med ett Engelskt skepp. En fransk Officier från Mauritius engerade mig att skrifva till Commerson en Fransk Botanicus ibidem; få se om fastnar nogot på den kroken, är det så, det lyckas så är det för Hr. Archiaterns räkning som kan få tillbytas. Trumpetgreset har jag skickat ett litet exemplar med Rot; Det komer torde hända eij förr än nästa augusti ett åhr till, fram till Sverige, Ty det skall först passera China med Svenska Ostind: Skep. Stockholms Slott, assistenten Blad har tagit sig på öfver styra det; De Exemplar Hr Archiat har deraf förut om jag mins rätt äro eij med Rot oaktat det ligger completta exemplar i oändel. mängd uppkastade her på stranden i Baij falso af 7 a 9 mans längder somliga, jag har och sedt det växande på sin Rot. Jag hade nogra sorter frön till reds att skicka, men Slafvarna har behagat sopat bort dem för mig då mine saker flyttades undan i en annan kammare för främande.

[c][c] : MS 1[added at the the top to the
right, f. 257r, there is no indication
where it should be inserted]
Florentes Xde Maij ad Baij fals in C:B:Sp. Att sättja ut jordmånen är ganska swårt; ty en ock samma Planta viget i flera slags jordmånen utan skillnad.

[d][d] : MS 1 [The list in f. 257r-257v. ]
[List]


1. – – – sparsim, vulgaris
2. Diosus; descripta
3. sine flore an varietas etc
4. – – – –vulgaris an blaeria
5. – Scandens
6. – 6dria 2gynia, in arena petala
brevissma
7. – – – facies Lapsanae
8. – Gramen dioicum
9. descript
10. – cornus bacca nigra
11. descripta est
12
13 crotall. in humo sub aliarum umbra
14
15 frutex parvus in arena
16
17 - in montibus apricis sparsim
18 Protea l:Levcadendr. in jugis montium jord mixta
19 – – –
20 – in arena ipsa
21
22 an polyan? in arenosis
23– in arena ad rivulum in sumittate montis
24
25 ad calcem fere montis in humo sub umbra aliorum ad rivulum
26
27 argillosis arenoso
28 in juga montium
29 Do Do
30 – – – Varietas ne prioris?
31Graphal in jugis mont.
32 Graphal in jugis mont.
33 Stilbe. –
34 Blaeria?
35 – – – Caulis Cryddsmak - in jug. montium
36 – – –
37 – – – polyg
38 – – – Liten diadelph. in argilos. arenos. montium apricis n2
Do en annan under samma Numbr quis
39 – – – in apricis
40 – Scandens
41– ad rivulos in humo a longit 1/2 orgyali ad orgyalem
42 – – – Liparia? humoso argillos. ad rivul
43 – – –
44 arbor ad rivulos
45 Clifortia in montibus apricis
46 in montibus sparsim
47 – polyg necess: in arena solo ut sequens
48 – polygam necessaria pappus plumosus an nov. genus - in arena
49
50 descripta
51
52 Clifort.

[e][e] : MS 1 [added in the right margin,
f. 257r, there is no indication where it
should be inserted]
Cliffortia jag sändt har gerna haft nogra flores ♂ ti efvn på ståndet.

Tempus florescentiae kan sättjas maij! de af Aprill som sist eij kunde skickas ligga klistrade och skickade till Kirstens Lantgål, dit är några mil, kunde jag Supponerat Englsmän komit, hade de fölgt nu med. Om jag hade Comissionair i brest och andra franska hamnar, så vore Legenhet och med franska skepp.

[f][f] : MS 1 [added at the bottom, f.
257v, there is no indication where it
should be inserted]
Numbrorna följas eij åt altid, ibl är och 2 af en Numbr, orsaken är att jag eij fått wara i fred utan ofta blifvit interumperad medan jag efter hand lagt in dem. en och annan torde fölgt sist jag kan det eij så noga minnas, ty de jag tog förra månaden har jag nu eij her

upSUMMARY

Anders SparrmanSparrman, Anders (1748-1820).
Swedish. Naturalist, physician and
traveller. Disciple of Linnaeus. In 1765
he went on a voyage to China and in 1772
to the Cape of Good Hope, where he
served as a tutor. Later the same year,
Sparrman went on James Cook´s
second voyage as assistant naturalist to
Johann Reinhold Forster and his son
Johan Georg Adam Forster. After his
return to Sweden in 1776 he was
appointed keeper of the natural
historical collections of the Royal
Swedish Academy of Sciences in 1780. In
1787 he participated in an expedition to
West Africa. Practicing physician in
Stockholm. Author of several works, the
best known of which is his account of
his travels in South Africa and with
Cook. Son of Brita and Eric Sparrman.
Correspondent of Linnaeus.
arrived at the Cape on April 12. Shortly after that, he wrote a letter in haste to Linnaeus [this letter has not come down to us] promising to send specimens of scientific interest soon. Bad weather and all kinds of other problems have prevented him from doing this. Most plants collected at False Bay must dry before being sent and so must those from the Cape, too. Those relatively few insects he has found under stones and rotten tree stumps seem to be mainly new species. Conditions will improve immensely when spring comes. Then the mountains and the fields will be covered with flowers. A great problem is that he does not understand the language here. People are eager enough to inform him and answer his questions, but he does not understand what they say. Mesembryanthemum edule [”Hottentots’ fig”] is said to cure wounds and sore legs. Sparrman believes that it grows in the Uppsala University Botanical Garden. The hospital of Cape Town was full of sick sailors. 66 patients were brought there from a Dutch ship on which 103 out of a crew of 340 had died. Sparrman should describe the insects he has sent to Linnaeus but, unfortunately, he is a beginner as a entomologist. He encloses a bat and a drawing of a sepia. The bats can be as big as cats. He will study them more closely when he moves to his patron’s country estate. If Sparrman had bottles for preservation, a shotgun and money, it would be easy for him to collect specimens for Linnaeus. In the Garden he saw Equus Zebra, Strutho camelis, Casuarius, and two pelicans on the beach. He has taken Linnaeus’s rule to his heart, ”oportet omnia mirari etiam tritissima”: ”you should admire everything, even the most trivial”. Great news is that Sparrman has met Carl Peter ThunbergThunberg, Carl Peter
(1743-1828). Swedish. Botanist,
physician, explorer. Professor of
medicine and botany at Uppsala. Studied
medicine under Linnaeus in Uppsala,
medicine and surgery in Paris, natural
history under Johannes Burman in
Amsterdam. Travelled in South Africa in
1772-1775, in Japan 1775-1776, Java and
Ceylon in 1777-1778. Correspondent of
Linnaeus.
and done an excursion together with him. They should really have needed Linnaeus as their guide! Sparrman will try to accomodate Thunberg in the neighbourhood in order to be trained by him. He does not feel enthusiastic about accompanying Thunberg on his journey into the interior; it would mean serving the Dutch instead of the Uppsala University Botanical Garden. He will spend the first year collecting in this area. The excursions require your utmost exertions. Thirst and heat are your worst enemies. All this is counterbalanced by the satisfaction you feel doing this work.

P.S.1. Sparrman is sorry he has not been able to do what Linnaeus asked him. Jan Andries AugeAuge, Jan Andries (1711-1805).
German. Gardener and plant collector.
Superintendent of the Dutch East India
Company’s garden in Cape Town,
1751-1778.
, the gardener, is sick and has not been able to give information of Portulacca Arbor. He had a lot of plants for sale; the price was 4 dlr 16, but you had to buy it all. Sparrman is not as impressed by the garden as he used to be; now there are mostly cabbage and other vegetables. He hopes that Linnaeus has received specimens of Gnaphalia through the agency of Carl Gustaf EkebergEkeberg, Carl Gustaf
(1716-1784). Swedish. Captain, employed
by the Swedish East India Company.
.

P.S. 2 Sparrman has noticed here at False Bay that the mountains, both at medium height and higher up, bear such marks that only sea-water can cause. He will look into this phenomenon later.

P.S. 3 Sparrman has forwarded Linnaeus’s letter to Johan Gerhard KönigKönig, Johan Gerhard
(1728-1785). Danish. Physician, born in
Polish Livonia. Private pupil of
Linnaeus in 1757. Visited Iceland. Went
to Tranquebar in India, to Thailand and
Ceylon. He died on his way to Tibet.
Correspondent of Linnaeus.
in Tranquebar [presumably Linnaeus’s letter dated 26 November 1771, which has not come down to us]. A French officer has put him into contact with Philibert CommerçonCommerçon, Philibert
(1727-1773). French. Naturalist.
, a French botanist there. If he can get anything from him, it will be for Linnaeus. He has sent a small specimen of Trumpet-grass with root to Linnaeus, but it will not reach Sweden until August next year, as the ship, Stockholms Slott of the East India Company, will first visit China.

A list, which is undated, but gives information about plants flowering in False Bay and Cape Town in May 1772, is on fol. 257.

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (LS, XIV, 255-256, 257; VIII, 178). [1] [2] [3] [4] [5]

upEDITIONS

1. “Anders Sparrman to Carolus Linnaeus” (1957), p. 128-130   p.128  p.129  p.130.

upTEXTUAL NOTES

a.
MS 1 [added in the left margin, f. 255v, there is no indication where it should be inserted]
b.
MS 1 [added in the left margin, f. 256r, there is no indication where it should be inserted]
c.
MS 1[added at the the top to the right, f. 257r, there is no indication where it should be inserted]
d.
MS 1 [The list in f. 257r-257v. ]
e.
MS 1 [added in the right margin, f. 257r, there is no indication where it should be inserted]
f.
MS 1 [added at the bottom, f. 257v, there is no indication where it should be inserted]