Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L4754 • Anders Sparrman to Carl Linnaeus, 21 November 1772 n.s.
Dated d. 21 Novembris 1772.. Sent from Cape of Good Hope (South Africa) to Uppsala (Sweden). Written in Swedish.

Caput Bonae Spei
d. 21 Novembris
1772.

Välborne Herr Archiater och Riddare,

Mitt höga ämbete jag haft i den i Africa förakteliga Scholan har jag eij fått försumma, dessutom skulle det varit samvetslöst, Maten försummar jag häldre än en Botanisk excursion, det förra har jag och mer än ofta gjort för det senares skull; Men att försumma en enda lägenhet att medela Herr Archiatern af det lilla jag kunnat funnit; Det har jag hållit för ett Parricidium. Mina täta skrifningar och bref från så aflegsen ort under 6 månaders vistande herstedes, de skola vara dertill vitne. När detta kommer Herr archiatern tillhanda, så lärer redan ett pacquet örter, en insect låda, och en liten flaska med diur i s. v. vara i förvar hos Resp. Ost.: Direction till Herr archiatern att öfverstyras. Det chagrainerar mig mer än kanske det kan förtryta Herr Archiatern att det är litet. Sannerligen Välborne Herr Archiater, att räsa till Cap en qualite de Skolemeister för att Botanicera, och så nödgas bo vintertiden vid de torra Baijfals Klipporna och sedan våren mellan Ericeta elr ofruckbara liung fälten stycke utom staden, det är som att fara till ett kosteligit gestabud, kiänna röken af läckra saucer, men placeras i en Vrå och få bara ben att gnaga; Lagom mätt nog lär man komma derifrån, och eij stort prisa Calaset. Jag har dock gjort min yttersta flit, derutinnan har jag ett gått Samvete. En 8 Dagars frihet hade jag för en Månad sedan dem reknar jag för en stor Jule högtid. Jag tog mig då förr att göra en circle in i landet och hem igen, att till fots mellan buskar och Berg från Mårgon till afton hela denna tiden; Det var mig plaisirs en Roi men travailes en Esclave, det är alt hvad jag nu hinner derom berätta, En Hottentotte var min väg visare och örtdragare. jag har fått genom detta en liten idee om Africa, och finner hvad den habila Doctor Thunberg kan uträtta under sin 5 månars räsa in i hiärtat af landet, men hvad lärer väl han och få utstå. Han är i en lyckel Situation för att kunna employera sig hel och hållen till Vettenskapen Mann lär och en gång få se rikel frukt deraf. Han hälsade genom mig innan sin afräsa och låfvar Hr Archiatern af landets producter vid återkomsten. her er dessutom ganska många samlare som genom pengar framskaffar de rariter jag eij kan få se; efven är nyligen en Engelsk trägårdsmästare hitsänd för par år, så många kunna mig förutan rikeligen bestyra om curiosa capensia, till denna charmenta Vettenskapens fördel: I anseende till detta har jag funnit det jag med godt samvette kunde lämne C. B. Sp. hälst om jag i nogot annat världenes hörn kunde tjäna i Vettenskapen; Tillfälle dertill har mig nu och yppats Det jag oaktat all risque det är förbundit med, dock resolverat antaga, Ty då jag lämnade ett kärt fädernesland var det i den fasta desein att villa våga alt, och utstå alt möijeligit för den älskeliga Hist. Naturalis. Jag får således äran berätta Välb: Hr Archiatern att jag nu innom en dag anträder en räsa till det obekanta syd, och så vidare kring om vår Glob, och så till Cap igen om Herren så behagar efter 2ne Åhr. Herr Forst. och dess Hr Son som gör sama räsa med dessa 2ne Engelske skepp och hvilken af Herr Archiat: torde vara känd för en ganska habil Naturens undersökare, har hedrat mig med en ofert, hvarigenom jag blir intagen i detta lärda samfund som består af käcka Navigateurer Uppmärksame Hist. Naturales lärd Astronom och habile Medici, Jag blir derigenom friad från det förträteliga skole stoftet hvarest en vacker tid måste förslösas att piska trianglar quadrater franska gloser etc. fast i ostyriga barn och blir i stället endast engagerad i ett göromål som är mitt egit Element – hvaruti jag skall trifvas så väl som fisken i Vatnet. Det blir att samla natural. beskrifv, lära mig rita examinera etc. och har under detta tillfälle till ett kosteligit bibliotheque och det under dessa Herrars Forsts Auspice, hvilka visa mig all vänskap och på alt sätt vilja göra mig denna räsa så angenem och comod som för sig siälfva. Mitt logement blir i Cajutan hvarest bibliotheket är, och nyttjar Captens hytta elr Hrr Forsts då jag vill skrifva nogot, ity vid räsan från england de eij väntat nogon mera med sig. De största motiver till denna räsa är att jag är öfverflödig i Cap. att jag blir mera öfvad och mer får lära på denna räsa; att jag vet Hr. Forsts genereusa desein för Ups. accad. och Hr Arch. vid återkomsten, Jag är seker att det svenskt är i Sällskapet eij skall skiämma bort saken; och jag har varit af den tanka hervid att var redelig och behjärtad botanicus skulle ban lysa mig om jag försumade detta tillfälle, Jag mins en gång hvad bannor Hr Archiat skref till en i dylik cas nyss för min afräsa. Hiälper Herren mig en gång till Cap igen hoppas jag der på ett åhr kunna göra mer än 3 åhr förut, om man vill hiälpa mig litet allenast att her subsistera. sedan kan jag komma herifrån om jag lefver till andra mindre kända platsor i Indien om himelen täks så Disponera, jag vet eij bättre använda de yngre Åhren, och hvad dessa 2 föregående beträffar behöfver jag dem ganska väl och komma mig till pass som öfnings och läro åhr. Medicin som jag från yngre åhren arbetat uti och som är en vettenskap hvilken charmerar mig, försekrar jag under detta eij skall åsidosättas. Min tid är mig nu så kort för afräsan att mitt bref i anseende till hasten behöfver herr Archiaterns ursäkt, Särdeles jag är så till segandes i svårt Målbrott genom en her brukad Melange af främmande språk. I de förra brefven har jag begått nogra fauter dem Hr: Archiat. täks ursäkta; Jag har nu funnit af andra exemplar att Keurebom är en Zophora; parasitica derpå är Viscum ty jag kom öfver ♂ her i staden i en bod, men der är bara 2 Stam: den skickas, jag skref Snö väntades, men hier Snögar aldrig bara haglar; Jag har förstått De Hollänska berättelser ganska illa m.m. En hop plantor jag skickat har jag sedan fått rätt på och de nu skickade ha samma Numbr. som i mitt her lämnade HBarium. Herr Archiatern täks skicka namnen hit adresserade till Herr Kirste, på det att då jag en gång kommer igen jag må vara mer familier med Flor. Capensis och det gå lättare. Ty jag tviflar jag går till Europa förr än jag mera fått si Indien, hälst om Herr Arch. täks genom sin högt gellande åtgerd dertill bidraga. Det som nu medelas Herr Archiatern af Herr Forst torde bestyrka hvad jag åfvan nämt, Jag sänder och skinnet af en sort Mullvad han ger ritningen på. Denna oförmodade räsa gör att jag eij kan medela af en del anotationer som eij äro i ordning brakte, att jag eij kan skicka par nya stora Levcadendra m.m. Men det komer efter hand väl genom Doctor Thunberg, Jag känner Doct. Thunbergs Deseins deruti allenast han komer sig litet i ordning. Medlertid supplicerar jag få vara innesluten i Herr Archiaterns ynnest och högt gellande recomdation, min största flit och hela passion skall vara att göra mig dertill värdig. Man har velat skrämt mig från denna räsa med det den in alles är mer resigriable än bevista 2ne fältsläktningar; Det är troligt, men sådant bör endast göra impression på lågtänkta, uti såndane omständigheter som detta. Med Guds nåd så antreder jag då räsan Herr Archiaterns namn som städse i den lärda Europeiska Atmospheren skall låfva skall och ofta af mig med all respect på tänkas vid denna andra så långt från fäderneslandet aflägsna Sydpol, och Under det mig stedse är en ära att Framhärda

Välborne Herr Archiaterns och Riddarens
Allerödmiukste Tiänare
Andreas Sparrman

[a][a] : MS1 [added in the left margin f.
263r; there is no indication of where it
should be inserted]
P.S. I tanke att det eij torde vara Herr Archiat. emot har jag till att bli känd af Lond: V. Acad. på Hr. Forsts råd communicerat der nogra plantor af de nya jag skickat till Herr Archiatern. Utbeder Hr archiatern täckes sedan ta upp dem i Syst. Naturae.

Vid en gång D. V. återkomsten låfvar jag eij nogot vist men jag hoppas herr Archiat lärt känna mig nog för att eij tvifla om min conduite.

[b][b] : MS1 [added in the left margin f.
264v; there is no indication of where it
should be inserted]
Till Vår räsas gynnande äro vi försedda med alla upptänkeliga praecautioner, och är nöije att si det intet spares af det som kan gagna Nat:Hist:

Jag må nu anse cap för en tummelplats för Botanici, liksom Saxen af och Slesien för – i sista tyska kriget. Alla som far förbi her samla och köpa opp samlingar, Doctor Thunberg är räst med vagnar och resenärer in i landet att samla och beskrifva här äro sända tregårds mästare från flere kanter, och jag tör nästan sega att hvarje Botanicus i Europa har sin apparte comissionair och correspondent herstedes. Herrarne af regeringen ha sina utsände att samla för att göra presenter af i Europa och till hitkomande curiosi divites som kan ge annat slag igen. En Rik capten elr Supercargo samlar i ett ögnablick för par hundra riksdaler så mycket som en annan har siälf möda och kostnad med ett halft och och s. vidare.

upSUMMARY

Anders SparrmanSparrman, Anders (1748-1820).
Swedish. Naturalist, physician and
traveller. Disciple of Linnaeus. In 1765
he went on a voyage to China and in 1772
to the Cape of Good Hope, where he
served as a tutor. Later the same year,
Sparrman went on James Cook´s
second voyage as assistant naturalist to
Johann Reinhold Forster and his son
Johan Georg Adam Forster. After his
return to Sweden in 1776 he was
appointed keeper of the natural
historical collections of the Royal
Swedish Academy of Sciences in 1780. In
1787 he participated in an expedition to
West Africa. Practicing physician in
Stockholm. Author of several works, the
best known of which is his account of
his travels in South Africa and with
Cook. Son of Brita and Eric Sparrman.
Correspondent of Linnaeus.
starts his letter with his customary complaints about his teaching. He often neglects his meals to get time to botanize. What he never neglects- that would be ”parricide”!- is to take advantage of every oportunity to send a letter to Linnaeus. When Linnaeus receives this letter, a parcel of plants, a case containing insects and a bottle containing animals in spirit, will already be deposited for him at The Swedish East India Company. He is sorry he cannot send more. The reason for this is the impossible combination schoolmaster and botanist. He also spends winter among the dry cliffs of False Bay and spring in the barren heather fields outside the town. It is like being invited to an extravagant banquet, feeling the wonderful smells of all the delicious dishes, then getting a seat in a corner and only served bones. Still he has done his very best. A month ago he made a week’s excursion with a Hottentot as a guide. Now he can realize how much Carl Peter ThunbergThunberg, Carl Peter
(1743-1828). Swedish. Botanist,
physician, explorer. Professor of
medicine and botany at Uppsala. Studied
medicine under Linnaeus in Uppsala,
medicine and surgery in Paris, natural
history under Johannes Burman in
Amsterdam. Travelled in South Africa in
1772-1775, in Japan 1775-1776, Java and
Ceylon in 1777-1778. Correspondent of
Linnaeus.
can achieve during five months in the interior. Thunberg sends his warmest regards to Linnaeus promising him rich collections. There are many collectors [of plants] at the Cape as well, who can pay for rare specimens, which Sparrman will never have the opportunity to see. All of these, including a recently arrived English gardener who will stay for two years, but except Sparrman, will have the chance to get hold of specimens of the Cape flora. Sparrman has now accepted an offer to go with Johann Reinhold ForsterForster, Johann Reinhold
(1729-1798). German. Naturalist and
voyager. Visited St Petersburg, Moscow,
Saratov and Constantinople before he
went to England. In 1772 he took part in
Cook’s second voyage. Moved to Halle in
1780 to become director of the botanical
garden. Father of Johan Georg Adam
Forster. Correspondent of Linnaeus.
on the British ships to the South and round the world and return to the Cape in two years’ time. The leaders of the expedition are Forster and his son [Johan Georg Adam ForsterForster, Johan Georg Adam
(1754-1794). German. Son of Johann
Reinhold Forster and followed him to the
expedition to the South Seas.
]. They have two English ships, well equipped and a crew of very competent sailors, naturalists, doctors, and an astronomer. Sparrman is looking forward to devoting all his time to botany, living comfortably on board and having access to a library. Forster is very friendly and helpful to Sparrman who knows that Forster intends to send his plants to Linnaeus. Once back in the Cape, Sparrman is sure he will be so well trained that he will achieve more in one year than he has done in three. After that he would like to go to India. Sparrman would be very grateful if Linnaeus could arrange financial support for these plans. Sparrman is aware that he has made some mistakes in previous letters. He explains why and corrects them. Sparrman hopes that Linnaeus will send the names [of the plants, that Sparrman has described] to Johannes Frederik KirstenKirsten, Johannes Frederik
(?-?). Dutch. Resident at Simonstown
(on False Bay) in the Cape Province.
, so that Sparrman, when returning from the journey, can go through that again. Sparrman doubts he will return to Europé, before he gets the chance to visit India, and especially so if Linnaeus is willing to support him. Linnaeus is to expect a letter from Forster about the same subject, Sparrman also sends a skin from a mole, which Forster will give an illustration of. The sudden departure means that he has no time to finish certain annotations, but these results will no doubt be be presented by Thunberg.

P. S. 1 Sparrman has followed Forster’s advice and sent descriptions of some plants to the Society of Sciences in London [Royal Society, LondonRoyal Society, London,
British. The Royal Society was founded
in Oxford in 1645 and sanctioned as a
royal society in 1662.
] in order to introduce himself. He hopes that Linnaeus will insert this new information in his Systema naturae [there was no new edition of the Systema naturae].

P. S. 2 The Cape is now a playground for botanists as Sachsen and Schlesien used to be before. You can easily buy whole collections at good prices. Thunberg has went for an collecting - and describing expedition in the country with wagons and companions. Here are gardeners from everywhere, and it seems that every European botanist has his own special representative and correspondent here! The members of the Government have their own agents for collecting plants in order to make gifts to important people. A captain or a supercargo can buy in a moment what another person would take half a year to get

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (LS, XIV, 263-264). [1] [2] [3]

upEDITIONS

1. “Anders Sparrman to Carolus Linnaeus” (1957), p. 132-133   p.132  p.133.

upTEXTUAL NOTES

a.
MS1 [added in the left margin f. 263r; there is no indication of where it should be inserted]
b.
MS1 [added in the left margin f. 264v; there is no indication of where it should be inserted]
c.
MS1 [added in the left margin f. 264r; there is no indication of where it should be inserted]