Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L4791 • Henrik Gahn to Carl Linnaeus, 28 February 1773 n.s.
Dated 28 Febr. 1773. Sent from Edinburgh (Great Britain) to Uppsala (Sweden). Written in Swedish.

Edinburgh d[en] 28 Febr[uari] 1773.

Välborne Herr Archiater och Riddare

Efter et så långt stillatigande vågar jag knapt sätta pennan på papperet för at upvagta Herr Archiatern. Intet annat än brist på värdigt skrifämne har varit orsaken därtill, och jag är ledsen at äfven denna gången sådant felas mig. Jag lämnade London i Juli månad förledne åhr, och sedan den tiden har jag haft liten eller ingen lägenhet at höra af nyheter i Natural-Historien. Jag tillbragte 3 månader på en resa genom de förnämsta orter af denna ö, men bergverk och manufacturer voro de endaste curiositeter jag hade tillfälle at observera. Herr Archiatern will tycka detta för vida skilt från mit föremål, men utom den nyfikenhet som altid följer med resande, och at jag ej bätre kunde använda sommaren då inga Lectioner givas, så har jag altid funnit at då man utvidgar sina ideer i andra ämnen, man alltid på et eller anat sät vinner något i sin egen vettenskap. Då jag kom hit i November sistledne, fann jag Mes[s]ieu]r[s] Banks och Solander här för mig, lyckligen återkomne ifrån deras Isländska resa. Jag behöfver ej nämna något därom såsom Uno v[on] Troil redan lärer hafva gifvit Herr Archiatern den fullkomligaste beskrifning af alla de curiositeter han sjelf var åsyna vitne utaf. - Jag får alenast tillägga, hvad jag nyligen hört ifrån H[err] Banks, at uti den labyrinth som Engelska, eller rättare sagt hela Europas, penninge afairerne nu äro, det är ingen liklighet at en ny utrustning för dem kan åtadkommas. Natural Historien kan aldrig få reparerad den förlust hon led, genom denna resans afstadnande. Jag hoppas icke dessmindre, att Herr Forsters uptäckter skola bli considerable. Jag hade et kort bref ifrån honom ifrån Madera, i hvilket han ber mig hälsa Herr Archiatern. Han hade sändt sina därtills giorda uptäckter till Herr Barrington i London, och jag skulle hafva igenomsedt dem, om jag ej förut hade lämnat det stället.

Hvad Natural Historien i detta Landet beträffar så är Botaniken ännu nästan det enda som har blifvit cultiverat. Botanices Professorn Hope är ingen trollkarl men en idog och godhjertad man, och har sedan Alstons död fullkomligen etablerat Herr Archiaterns Systeme ibland studenterne. Det var vinter innan jag hitkom at jag ej kan säga något om den botaniska trägården, men jag hörde af D[octo]r Solander, som var här en månad för mig, at där var et godt antal af rara örter, och at han fådt 50 med sig till London, hvilka ej voro i den stora Kew trägården. Skottarne hänga tillhopa mera än någon annan Nation, och D[octo]r Hope har landsmän i alla verldenes delar. Nyligen har ock en Profession blifvit inrättad här vid Academien för Herr Archiaterns Djurriken. Ramsay heter han som först bekläder den syslan. Han vill snart taga sig den friheten at med bref upvagta Herr Archiatern, och lär äfven inan kort göra en Sommar resa öfver til Sverge. Han har sagt mig at det är en Fogel och en Fisk, hvilka han funnit ibland Bergskottland, ej förut beskrifna, och han ärnar med första lägenhet sända dem til Herr Archiatern. - Medicine är för öfrigt nu vid denna Academien i sit högsta flor, man räknar åtminstone 300 studenter i denna vettenskap och jag har sjelf i Anatomie Professorns Collegium räknat 260. - En stor del häraf likwäl äro Chirurgi och Appothekare, hvilka Herr Archiaterne vet practicera mera i England än hos oss. - Antalet af Promoverad öfverstiger aldrig åhrligen 20. Professorernes löner äro små ej mera än 30 a 50 pund sterling, men genom Collegier, hvilka af hvarocken betalas med 3 guineer, göra de sin inkomst större än våra Riksråders. Jag vill i korthet nämna de Medicinska. Cullen är första Practices Professorn, och den som drar de mästa studerande hit. Han är en ganska snäll Practicus fast han har litet besynnerliga theorier i Medicine. Herr Archiatern will se en del däraf ifrån hans Synopsis Morborum, hvilken bok Troil har med sig som present ifrån honom. Han förkastar hela Boerhaves lära af vätskornas fel i Febrar, och gör både dem och de mäste Chroniska sjukdomar til Nerverna, eller åtminstone till morbi Solidorum; ty han bevisar at alla musclar äro nerver, och at nerverne äro intet alenast giorda at föra det electriska fluidum för känslan; utan äfven nutritions saften, hvars organum Secretorium hjernan är. Det blefve för vidlyftigt at anföra alla D[octo]r Cullens bevis för dessa hypotheser. - Den medicinska scolan har här lidit en stor förlust genom den andra Professorns D[octo]r Gregorys dödsfall, som skedde för några dagar sedan. Han var en af de bästa och simplaste practici jag någonsin känt, och har skrifvit några små vackra skrifter. D[octo]r Monro är anatomicus; han har succederat sin Far, den berömde Anatomen, och är ej sjelf mindre kunnig i denna Wettenskapen. - Det är ovisst om ej uptäckten, at vasa Lymphatica äro de endaste vasa absorbentia, bör tilägnas honom framför D[octo]r Hunter i London. D[octo]r Home är mater[ia] Med[icae] Professor. hans bok Principia Med[icinae] och den om Angina Infantum har giort honom mera känd utomlands än han är estimerad här. Han blandar sina lectioner med så många underliga Systemer, och berättar sådane casus som ingen kan sätta tro till, at hans class är ganska litet frequenterad. D[octo]r Black är Chemiae Professor, och hans Systemer om Aer Fixus, om den fördolda hettan, och om Principium inflamabilitatis, skall göra honom odödlig i den Wettenskapen. D[octo]r Hope är förut känd af Herr Archiatern. D[octo]r Ramsay är en ung man, men idog och mån om at lära, och känner Herr Archiaterns System tämligen väl. Utom dessa är här ock en Prof. i Ars obstetrica D[octo]r Young, hvilken räknas för den bästa lärare i det ämnet nu i England. Genom et väl inrättat Hospital af 150 a 200 Sjuka hafva Studenter fult tilfälle at se application af hvad de hört i Collegierne, och lectioner äro gifna öfver hvarochen sjuk, då raison gifves för hvad som blifvit föreskrifvit. - Ibland de lärda i Vår vettenskap måste jag ock ihogkomma Lord Monbodo, som fordom hade en correspondance med Herr Archiatern om Homines Caudati, och har nu bedt mig hälsa på det högsta. Han hade förskaffat sig Köpings resa, och var oändligen glad då jag öfversatte det capitlet för honom på Engelska. Han är en ganska lärd man, men har ock sina underliga Systemer. Han tror at vi alla i vårt naturliga tilstånd hade Rumpor, gingo på 4 fötter, och kunde intet tala. Sådant var Paradiset efter hans beskrifning; hvarvid jag måste nämna, at ingen här på orten af de lärda är så litet Philosoph, at han skulle tro et enda ord som står i Bibeln. På Lord Monbodos vägnar nödgas jag besvära Herr Archiatern med at gifva mig et extract af Herr Archiaterns lection öfver juvenis Lithauensis som var upfostrader i Augusti hof, och om alla de underligheter som dervid voro observerade. jag hade ej mina papper med mig, så at jag kunde ej ge honom en fullkomlig beskrifning därpå, ej eller mins jag från hvad auctoritet denna berättelsen först var tagen. Om det ej voro för en annan, skulle jag blygas at göra Herr Archiatern så mycket besvär. Jag kan intet sluta detta bref utan at berätta et den besynnerligaste Phaenomenon i Natural Historien som nyligen händt i Ireland, och som D[octo]r John Pringel har communicerat mig. En Köpman i Dublin dör och lämnar efter sig en Samling af Naturalier. Hans son säljer alt, men af en händelse blir en låda med små snäckor quar. Efter 16 åhr tar han en dag ut några af dessa snäckor och ger dem til sit barn at leka med. Det återigen af händelse lägger några af dem i vatten, och til allas förundran kommo de om en liten stund til lifs. Flera lärda kallas tillsammans, då experimentet ittereras med de quarblefne snäckorne, och det med samma success. Mera af denna underliga vivification veta vi ej ännu, ej heller hvad species af Cochleae de varit; men en full berättelse är lofvad med det första. - Detta explicerar Ittalienarenas underliga rön med Gordii at de komma til lifs sedan de äro torkade öfver elden, om litet vatten påslås och de läggas i Solen. Men detta är utantvifvel längesen bekant för Herr Archiatern.

Jag har ej mera rum öfrigt än at af hjertat önska Herr Archiatern en beständig välmåga, och utbedja mig den gracen at altid få lefva

Välborne Herr Archiaterns och Riddarens ödmjukaste tjenare
Henric Gahn.

Om Herr Archiatern alenast behagar ställa skriften To D[octo]r Henry Gahn Edinburgh, så får jag brefvet säkert. - Nu på stunden kom D[octo]r Hope til mig och ber mig hälsa på det högsta. Hän skall med första lägenhet sända Herr Archiatern några Plantor af en Populus som är mycket lik til Heterophylla men då denna ej tål äfven det Engelska Climatet, så växer den andra i det kalla Canada, och kan bli af mera nytta för oss. Det lärer längesen vara Herr Archiatern bekant at Colleg[ium] Medicum (eller som det här kallas the College of Physicians) i Edinburgh har nämt Herr Archiatern til deras ledamot efter van Swietens död. jag sände Diplomat tillika med et bref från Secreteraren för någon tid sedan til H[err] Lindegren i London, at vidare med någon resande til Herr Archiatern fortsända.

upSUMMARY

Henrik GahnGahn, Henrik (1747-1816).
Swedish. Physician. Linnaeus’s student.
Founder of the Swedish Society of
Medical Sciences in 1807. Correspondent
of Linnaeus. Son of hans Jacob Gahn and
brother of Hans Jacob Gahn the Younger.
left London in July of the previous year and apologises for not having written earlier. Since leaving London, Gahn spent three months touring the most prominent places in England but mines and factories were the only things of interest he had seen, and little or nothing concerning natural history. On his arrival in Edinburgh Gahn found Joseph BanksBanks, Joseph (1743-1820).
British. Naturalist, president of the
Royal Society. Together with Daniel
Solander he took part in Cook’s first
voyage. Correspondent of Linnaeus.
and Daniel SolanderSolander, Daniel (1733-1782).
Swedish. Naturalist, explorer. Student
in Uppsala under Linnaeus and Johan
Gottschalk Wallerius. Went to London in
1760. Curator of natural history
collections at the British Museum.
Botanist on Cook’s first voyage
1768-1771. Joseph Bank’s librarian.
Correspondent of Linnaeus.
there, having successfully returned from their Icelandic journey. Gahn supposes that Uno von TroilTroil, Uno von (1746-1803).
Swedish. Archbishop. Correspondent of
Linnaeus.
has already told Linnaeus all their news. However, Gahn reports that Banks was of the opinion that irreparable damage had been caused by the abandonment of their proposed journey owing to the impossibility to find financing. Gahn hopes that Johann Reinhold Forster’sForster, Johann Reinhold
(1729-1798). German. Naturalist and
voyager. Visited St Petersburg, Moscow,
Saratov and Constantinople before he
went to England. In 1772 he took part in
Cook’s second voyage. Moved to Halle in
1780 to become director of the botanical
garden. Father of Johan Georg Adam
Forster. Correspondent of Linnaeus.
discoveries may compensate for this loss. Gahn had received a note from Forster when he was in Madiera, saying that his discoveries hitherto had been sent to Daines BarringtonBarrington, Daines (1727-1800).
British. Botanist.
in London.

Gahn tells Linneaus that, as regards natural history in Scotland almost only botany has become cultivated. John HopeHope, John (1725-1786).
British. Doctor of medicine, professor
of botany, Edinburgh. Correspondent of
Linnaeus.
is no wizard but an industrious and kind-hearted man who, after the death of Charles AlstonAlston, Charles (1683-1760).
Scottish. Botanist and physician.
Studied in Leiden under Boerhaave.
Professor of botany and medicine at
Edinburgh.
, has fully introduced Linneaus’s system among the students. Winter had arrived before Gahn came to Edinburgh so he is unable to say anything about the Botanical Garden, but Gahn heard from Solander, who had arrived a month earlier, that it had a good number of rare plants and that he had been given 50 of those not in the large Kew Garden to take to London. The Scots keep together more than any other nation and Hope has compatriots throughout the world. A new chair had recently been established at the University of Edinburgh in Natural history. The first to be appointed was Robert RamsayRamsay, Robert (1737-1779).
British. Professor of natural history in
1770 at Edinburgh. Correspondent of
Linnaeus.
, who will soon write to Linnaeus [see Ramsay to Linnaeus, 29 June 1773Letter L4850] and who also plans shortly to make a summer visit to Sweden. Ramsay had told Gahn that he had found a bird and a fish in the Highlands of Scotland that had not been previously described, and planned to send them to Linnaeus without delay. In other respects, medicine is of the greatest interest at this University, with at least 300 students, and Gahn himself counted 260 at the Collegium of the professor in Anatomy [Alexander Monro IIMonro II, Alexander
(1733-1817). Scottish. Physician and
professor of anatomy at the university
of Edinburgh. Son of Alexander Monro I
(1698-1767), father of Alexander Monro
III (1773-1859). Correspondent of
Linnaeus.
]. Most of the students are nonetheless surgeons or pharmacists, and it was well known to Linneaus that they practice more in England than in Sweden. The number of promoted doctors never exceeds twenty. A professor’s salary is small, no more than 30 to 50 pounds sterling, but through Collegia, where the fee is three guineas, they can make their income become greater than a Swedish privy councillor’s. Gahn briefly mentions the Medical Faculty. William CullenCullen, William (1710-1790).
British. Professor of medicine,
Edinburgh.
is the first professor in practical medicine and the one that attracts most of the students. He is fairly kind as a physician but has rather remarkable theories on medicine, which Linnaeus can see from his ”Synopsis morborum” [Gahn refers to Synopsis nosologiae methodicae ] which Troil is taking to Linnaeus as a present from Cullen. He completely rejects Herman Boerhaave’sBoerhaave, Herman (1668-1738).
Dutch. Professor of medicine, botany and
chemistry at Leiden. One of the most
influential professors of medicine of
the eighteenth century. Linnaeus visited
him during his stay in Holland.
Correspondent of Linnaeus.
teachings on the role of fluids in fevers, and transfers them and the most chronic diseases to the nerves, since he has demonstrated that all muscles are nerves and that nerves are not only designed to conduct the electric fluid for sensitivity but also for nutritious juices, the organum secretorium being in the brain. Gahn considers that the Edinburgh Medical SchoolEdinburgh Medical School, .
The Edinburgh Medical School in
Scotland. It was established in 1726,
during the Scottish Enlightenment, and
soon attracted students from across
Britain and the American colonies.
suffered a great loss with the death of John GregoryGregory, John (1724-1773).
British. Professor of medicine,
Edinburgh.
a few days previously. He had been one of the best and simplest practitioners that Gahn had ever met, and had also written a number of small, beautiful, papers. Alexander Monro II is an anatomist; he has succeeded his father [Alexander Monro Monro, Alexander (1697-1769).
British. Professor of Anatomy,
Edinburgh. Father of Alexander Monro II.
] and is no less knowledgeable in this science. It is uncertain whether the discovery concerning the lymphatic vessels should be ascribed to him [Gahn refers to the De venis lymphaticis valvulosisMonro II, Alexander De venis
lymphaticis valvulosis et de earum in
primis origine
, 3rd ed. (1770)
] instead of John HunterHunter, John (1728-1793).
British. Physician, London. Surgeon
general ot the British army.
in London. Francis HomeHome, Francis (1719-1813).
British. Professor of medicine,
Edinburgh.
is professor of Materia medica. His book, Principia MedicinaeHome, Francis Principia
medicinae
3rd. ed. (Edinburgh,
1770).
], and that on ”angina Infantum” [Gahn refers to An Inquiry in to the CroupHome, Francis ], have made him more well known abroad than he is estimated here. He mixes his lectures with so many curious systems, and relates such cases, that nobody can believe him and his class is fairly little frequented. Joseph BlackBlack, Joseph (1728-1799).
British. Chemist.
is professor of Chemistry and his systems on Aër fixus, on the hidden heat and other things will make him immortal in that science. Gahn remarks that Hope is known to Linnaeus. Ramsay is a young man but industrious and keen to learn, he knows Linnaeus’s system fairly well. Apart from these there is Thomas YoungYoung, Thomas British.
Professor of Obstetrics, Edinburgh.
, who is said to be the best teacher in that subject today in England. Through a well-appointed hospital for 150-200 patients the students have good opportunities to see the application of what they have learnt and heard in the colleges, and lectures are held over each and every one of the patients, and reasons are given for what has been prescribed. Gahn writes that also James Burnet, Lord MonboddoMonboddo, James Burnet, Lord
(1714-1799). British. Author and
philosopher. Correspondent of Linnaeus.
, who previously corresponded with Linnaeus on Homines Caudati, should not be forgotten. Monboddo had acquired Nils Månsson Kiöping’s journey [Een reesa, som genom Asien, Africa och många andra hedniska konungarijkenHome, Francis ; see Linnaeus to Monboddo, and Monboddo to Linnaeus in two undated letters from, presumably the year 1772, Letter L4945 and

] and was delighted when Gahn translated a chapter for him into English. Monboddo was a fairly learned man but also has his curious systems, believing that, in our natural state, we all had rumps, walked on four feet and were unable to converse. According to him, this was the situation in Paradise, and Gahn must assert that nobody in Edinburgh among the learned is so little philosophically minded as to believe a single word that can be found in the bible. Monboddo requested Gahn to ask Linnaeus for an extract of juvenis Lithauensis, who was tutor in Augustus’s Court, and all the curiosities that were observed there [Gahn means the boy, who lived in the woods of Lithuania together with bears, described in the dissertation Dissertatio academicis, in qua anthropomorpha [...]Linnaeus, Carl Dissertatio
academicis, in qua anthropomorpha
[...]
, diss., resp. C. E. Hoppius
(Uppsala, 1760). Soulsby no. 2124.
]. Gahn cannot end this letter without telling Linnaeus of the most remarkable phenomenon in natural history that recently occurred in Ireland, that John Pringle had told him about. A merchant in Dublin had died and left a collection of natural history specimens. His son sold everything but for some reason a box of small shells remained. After 16 years, one day he took out some of these shells and gave them to his children to play with. It happened that some of them were put in water and, to everybody’s surprise they soon come to life. Several learned men were called upon and they experimented with the remaining shells, with the same success. Further details of this remarkable vivification are not known yet, or even the species of Cochlea; but a full description has been promised without delay. This explains the Italians remarkable experience with Gordii; that they come to life even when they are dried over a fire if a little water is thrown on them and they are laid out in the sun. However, Linnaeus is certainly well acquainted with this, concludes Gahn.

P.S. Gahn requests Linnaeus to address letters to Dr. Henry Gahn, Edinburgh and he will certainly receive them. Hope had just arrived and wishes to send Linnaeus his regards. Hope will send Linnaeus some plants of a Populus that is very similar to Heterophylla, but since this does not even survive in the English climate and the other grows in the cold Canada, it might be of more use to Sweden. Linnaeus is certainly aware that the Royal College of Physicians of EdinburghRoyal College of Physicians of
Edinburgh ,
Scottish. Founded in
1681.
has made him a member after the death of Gerard van SwietenSwieten, Gerhard van
(1700-1772). Dutch. Pupil of Boerhaave.
Called by Maria Theresa to Vienna, where
he organised the public health system.
Correspondent of Linnaeus.
. Gahn had sent the diploma together with a letter [Alexander Monro II to Linnaeus, 28 December 1772Letter L5962] from the Secretary to Carl LindegrenLindegren, Carl Swedish.
Partner of the trading house Carlos
& Claes Grill in Stockholm.
Collector of coins and medals. Brother
of Anders Lindegren.
in London for further transportation to Linnaeus.

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (LS, IV, 355-356). [1] [2] [3]

upEDITIONS

1. Bref och skrifvelser (1912), vol. I:6, p. 197-201   p.197  p.198  p.199  p.200  p.201.