Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L4810 • Carl Peter Thunberg to Carl Linnaeus, 25 March 1773 n.s.
Dated d. 25 Mart. 1773.. Sent from Cape Town (South Africa) to Uppsala (Sweden). Written in Swedish.

Wälborne Herr Archiater och Riddare,

Med sidsta Holländska skjeppen, som i år gå hem härifrån, har jag den äran, at i ödmjukhet aflägga min upwaktning hos Herr Archiatern, hwilcket nöje jag detta år tilförene twänne gånger ägt, nemligen d[ie] 15 febr[uarii] och d[ie] 5 Martii. Förra gången skref jag med en fransk Botanicus Sonnerat och skickade ett paquet örter samt en insectlåda, addresserade til swenska Ambassadeuren i Paris och sednare gången med Herr Blad och Dassow, Assistenter på swenska Skjeppet Stockholms Slott, samt skickade då tillika en liten låda lökar och et paquet örter. Ingen tidning kan wara mig kärare än den, om jag nästa år får inhändiga Herr Archiaterns gunstiga skrifwelse och höra, at desse kommit wäl och oskadde fram.

Af de skickade örter har jag tyckt, at följande örter warit nye, dem jag interims gifwit namn och underkastar Herr Archiaterns gunstiga censur, neml

No. 215. Oxalis compressa.
No. 10. Gnidia capitata
59. Passerina anthylloides
146. Gnidia laevigata
259. Dilatris viscosa
364. Leucadendron obliqvum
398. Gladiolus junceus
226 do --- secundus
181. Crocus capensis
166. Crocus graminifolius. 168. do monadelphus
42. Schoenus capensis
96. Ixia spathacea
243. Drosera aethiopica
281. Leucadendron vestitum
285. do do tomentosum
349. do do canescens
371. do do integrifolium
Tilförene bekante äro No 89. Malva fructicosa Berg. Cap.
137. Rhinanthus capensis?
368. Leucadendron conocarpod.
395. Sisyrinchium bermudiana
274. Andropogon fasciculatum?
383. Hermannia alnifolia.
423. Hydrocotyle asiatica.

Jag är nu alla dagar sysselsatt med örters examinerande och beskrifwande, som jag på min resa förledit år samlat och då til en ganska liten del fick utreda, under sjelfwa samlandet. Jag har determinerat öfwer hundrade nya species, men af dem torde wäl någre afgå, när jag en gång hinner få Herr Archiaterns sidsta Mantissa i händer, som ty wärr, än felas mig.

Innan jag reste ifrån mitt käraste Fädernesland, beskref jag utur min insectsamling några nya species, dem jag redan i Holland, före min utresa till Ostindien tänkte inlämna til Wettenskapssocieteten i Upsala, men wet ej, hwad omständigheter, som då hindrade det. Jag wil derföre nu öfwersända dem til Herr Archiaterns gunstiga ompröfwande och ödmjukast utbedja mig, at Herr Archiatern täckes befordra den, så framt de pröfwas wärdige.

Utaf bären af Myrica cordifolia och qvercifolia weta någre bönder, långt in i landet, at göra sig ett slags wax som de nyttja til at stöpa ljus af. Bären äro i sig sjelfwe swarte, men täckas utanpå med et hwitgråt mjöl, som i hast liknar mögel: När de kokas i watn, smältes detta mjöl utaf bären, flyter ofwan på, afskumas och kyles. Det blir nästan så hårdt, som et annat wax, eller som ett hårdt wax att stryka up håret med, til färgen hwitblåt och liknar i hast ett stycke twål, utan flammor. Det har den förmon med sig, at det lättare fås ut ur kläder än annan talg, om det dryper derpå. Hottentotterne sägas äta det, som ett stycke bröd.

Säden uttröskas icke häri landet eller införes i någon lada; utan den sättes på åckren i skyl och under bar himmel på en jämn gjorder plats, med en låg lermur omgifwen, utbredes och af hästar uttrampas. Halmen blir härigenom trampad til hackelse och odugelig til tak täkning.

Södöstra winden säges här blåsa bort de tak, som täckas med halm; derföre ser man här i landet aldrig aldrig halmtak eller tegeltak, hwars pannor ej blifwa liggande för windens häftighet. Husen täckas derföre med en juncus, som är en eller halfannor aln lång och kallas här Rit.

Med djup wördnad framhärdar jag städse

Cap. d[ie] 25 Mart[ii] 1773.

Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens
ödmjukaste tjänare
Carl Peter Thunberg

upSUMMARY

Carl Peter ThunbergThunberg, Carl Peter
(1743-1828). Swedish. Botanist,
physician, explorer. Professor of
medicine and botany at Uppsala. Studied
medicine under Linnaeus in Uppsala,
medicine and surgery in Paris, natural
history under Johannes Burman in
Amsterdam. Travelled in South Africa in
1772-1775, in Japan 1775-1776, Java and
Ceylon in 1777-1778. Correspondent of
Linnaeus.
is sending this letter to Linnaeus on the last Dutch ship from the Cape this year. He has sent two more letters to him earlier: on 15 February [this letter has not come down to us] and 5 March [Thunberg to Linnaeus, 5 March 1773Letter L4822]. The last letter was carried by the French botanist Pierre SonneratSonnerat, Pierre (1748-1814).
French. Naturalist and explorer.
who also brought a parcel containing herbs and a box containing insects to be delivered to the Swedish Ambassador in Paris[Gustaf Filip CreutzCreutz, Gustaf Filip
(1729-1785). Swedish. Count, ambassador
in Madrid and Paris. Chancellor of
Uppsala University. Correspondent of
Linnaeus.
]. The first letter was in the care of Mr Blad [Peter Johan BladBlad, Peter Johan (1746-1816).
Swedish. Supercargo of the Swedish East
India Company.
] and Mr Dassow [John DassauDassau, Johan (1749-1808).
Swedish. Supercargo at the Swedish East
India Company. Correspondent of
Linnaeus.
], assistants on the Swedish ship Stockholms Slott. They were also entrusted with a box containing bulbs and a parcel containing herbs. Thunberg will be happy to know that they have arrived safely.

Of the plants sent to Linnaeus, Thunberg presents a list of 17 that seem to be new species. He has given them interim names but submits them to Linnaeusís judgement. He adds 7 other plants, not new but in need of a further analysis.

Thunberg now devotes all his time to examining and describing the plants he collected the year before and didnít analyse. He has determined more than a hundred new species, but some of these will perhaps be deleted, when he has got hold of last edition of Linnaeusís Mantissa [Mantissa plantarum altera, 2nd edLinnaeus, Carl Mantissa
plantarum altera
(1766), 2nd ed.
(Stockholm 1771). Soulsby no. 312.
], which he still lacks.

Before leaving Sweden Thunberg described new species of insects in order to present them to the Royal Society of Sciences at Uppsala [Kungliga Vetenskaps-Societeten i UppsalaKungliga Vetenskaps-Societeten i
Uppsala,
Swedish. The Royal
Society of Sciences at Uppsala was
founded in 1728.
]. This was never done. Thunberg is now sending these descriptions to Linnaeus to be delivered to the Society if he finds them worthy of it.

In the interior, farmers make a kind of wax from the berries of Myrica cordifolia and quercifolia. Of this wax they make candles. The berries are coated with a whitish powder which melts in boiling water and forms a foam. This foam hardens and becomes like a piece of soap. The Hottentots are said to eat it like bread.

Crops are not threshed or kept in barns in the Cape. They are spread on a smooth surface in the fields, and horses are led around to do the threshing. The straw therefore becomes useless for roofing. Instead of straw, people use a kind of rush called ďritĒ which is more resistant to the violent winds blowing here.

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (LS, XV, 273-274). [1] [2] [3]