Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L4816 • Anders Johan Lexell to Carl Linnaeus, 13 March 1772 n.s.
Dated 2/13 Martii 1772. Sent from St Petersburg (Russia) to Uppsala (Sweden). Written in Swedish.

Wälborne Herr Archiater och Riddare

Det är för mig en utmärkt ära, at hafva blifvit hedrad med bref ifrån Herr Archiatern, som ibland de lärda hwilka wårt Fädernesland kan upwisa, länge sedan ägt den första platsen. Jag beklagar det mina insigter i Natural-historien äro så inskränkte, at jag ei lärer kunna här ifrån meddela så påliteliga underrättelser i denna Wettenskap som det borde, dock wil jag ei underlåta, at tid ifrån annan berätta, hwad wid wåra Physicorum resor föränderligit kan förefalla.

Prof[essor] Laxman war ännu qwar i Petersbourg, då jag hade äran at inhändiga Herr Archiaterns bref, jag meddelte honom derföre straxt Herr Archiaterns yttrande angående den Chinesiska busken, som i Petersburgska Trägården blommat. Blomman har han för någon tid sedan beskrifvit, och gifvit henne ett nytt Genus, samt upkallat Koelrauteria, altså wet jag ei huruvida hans mening om henne kunnat inträffa med Herr Archiaterns. Wid det tilfället lofvade han ock hafva äran, at skrifva Herr Archiatern til för sin afresa, hwilket hos honom måtte kommit i förgätenhet emedan han nu i Tisdags eller den 28 Febr[uarii] gaml[a] styl[en] är afrest. Som han ei hos sina wänner tagit afsked, hade jag ei heller tilfälle, at widare erhindra honom der om. Likaledes berättade han sig hafva en liten samling af örter aflagd, den han trodde sig böra presentera Herr Archiatern, och lofvade skicka den til mig, på det jag i wår måtte kunna göra anstalt om dess öfversändande, detta har han äfven försummat. Änteligen lofvade han skicka et exemplar af den Cynoglossus, som Pallas kallat Rindera, men som han det ei fulbordat, wet jag ei nu någon örtsamlare i Petersbourg som kunde meddela den samma. Eljest war han fulkomligen öfvertygad om riktigheten af H[err] Archiaterns tanka hwad denna wäxt angår.

För Keiserl[iga] Academien har jag berättat om den aktning Herr Archiatern yttrat för wår Stora Keiserinnas besynnerliga ynnest för Wettenskaperne och i synnerhet Natural-historien. Oaktadt samma nåd är så ädel, at dess wärde ei genom lof och beröm kan förhöjas, så är jag dock öfvertygad, at Hennes Majestät med synnerligit wälbehag anser, det Hennes ogemena frikostighet, hos de yppersta Lärda så anses, som den wärkeligen förtienar. Likaledes är det en synnerlig heder för Academiens ledamöter, det deras åtgärd, til at upfylla Hennes Majestäts dråpeliga afsikter, wunnit Herr Archiaterns gillande och bifall. At Gmelin i Petersburgska handlingarne anfört bekanta ja helt allmänna wäxter, som nya, är hos honom ei owäntat. Utom dess at hans sinnes beskaffenhet är nog flygtig, plägar han aldrig skrifva annars än wid et halft rus. Ifrån honom äro på et halft års tid, inga rapporter inkomne, den sista war ifrån Rest et liten ort wid Caspiska hafvet, då han wille gå til Tauris eller det gamla Ecbatana, men ärnade dock innan wintern wara tilbaka i Astracan. Som detta ei skedt, så är man i största owisshet om han ei blifvit olycklig på något sätt, hwilket för Natural- Historien ofelbart wore en aldeles obotelig förlust. Gueldenstaedt wistas ännu i Grusinien hwarifrån han ei förr än til nästa winter wäntas tilbaka til Astracan. Lepechin har sedan hösten uppehållit sig i Archangel[sk], hwarifrån han utskickat några af sit medfölje til Öarne i hwita hafwet, at där samla hwad märkwärdigt kan förefalla. Falk är återkallad och lär förmodeligen til hösten kunna wara i Petersburg. Sant är wäl, at Prof[essor] Falk ei aldeles upfylt Academiens åstundan, i det han om sin expedition ei så ofta inskickat rapporter, som han enligt sin Instruction bordt och de öfriga resande det giordt; men så kan å andra sidan ei nekas, at Academien genom hans rappellerande giordt sig skyldig til den förwitelsen, at hafva dömt honom ohördan, i synnerhet som de grunder därtil blifvit tagne, hwilka ingen ting mindre än giltige äro. 1oHar man trodt, at han ingen ting giordt. Häremot har wäl blifvit inwändt, at om så wore, borde det hafwa rum antingen emedan han ei kunde, eller emedan han ei wille göra något. At bägge delarna äro ogrundade kan så wäl af många andra skäl, som i synnerhet Herr Archiaterns yttrande om honom i sitt bref, fulkomligen bestyrkas. IIo Har man trott sig göra honom en tienst med Dess återkallande, då han likwäl sielf för et år sedan, med en nästan mindre anständig sub mission anhållit hos Academien, at denna tort ei måtte honom tilfogas. Collegii-rådet Müller i Moscau är den, han directe har at tacka för detta wän-stycke. Om denna giort det af sig sielft eller på Pallas tilstyrkan, (hwilket Falk skal tro) wet jag icke. Apothek[are] Georgii som war gifven Falk til följe, torde ock haft sin hand med i spelet. Med största bestörtning har Falk erhållit denna påst och derefter blifvit swåra siuk, men har sedermera gifvit sig bättre tilfreds. Sitt ställe wid Collegium Medicum behåller han, med samma förmoner, som han för afresan haft. Den resa som Pallas tilämnat til China kan ei werkställas, han ärnar altså detta år dels sielf, dels genom sina emissairer låta genomsöka Siberien. Til nästa års höst, lär han förmodeligen komma tilbaka.

Nu är wäl ingen öpning för König wid Academien, men efter några år blifver ofelbart, emedan Gmelin och Pallas efter ankomsten hit, straxt lära afgå. Jag twiflar ei på at Academien wid et sådant tilfälle, mycket lärer reflectera på Herr Archiaterns yttrande til Königs förmon.

Nu nyligen har det af Hennes Majestät Keiserinnan blifvit Academien anbefalt, at lemna dess yttrande angående en offerte, som M[onsieu]r Adanson uti bref til Hennes Majst giort dels af sin Naturalie-samling, dels af den kostbara beskrifning, som han deröfver tänker göra, med bifogade 30000 i koppar stuckne Tabeller. Han säger sig härtil blifvit upmuntrad af den nåd Hennes Majst wist hans landsman M[onsieu]r Diderot, hwars bibliothek blifvit köpt, för 30000 Rubel och honom förunt, at nyttja det så länge han lefver. Uppå dessa 30000 Desseiner har M[onsieu]r Adanson efter eget upgifvande arbetat i samfälta 32 år, alla dagar 16 til 18 timmar. Samlingen innehåller 15000 plantor, 5000 insecter och det öfriga i mindre proportion. 13000 Taflor äro redan afritade, altså wille han ofördröjeligen börja med, at utgifva detta wärk. Meningen är, at Hennes Majestät, wille wara så nådig, och därtil göra et förskott af omkostningarne, då kanske ei 500000 Rubel woro tilräckelige. Herr Archiatern kan lätteligen aftaga, hwad Academiens yttrande häröfver blef. Utan at wara Naturali historicus, wågar jag mig säga, at M[onsieu]r Adanson måste wara den största Charlatan, som någonsin ges, men der jämte en ganska oförskämd narr, som wågar sig hos en så Stor och Uplyst Monarchinna göra så oordenteligen besynnerliga propositioner, at ingen som äger det minsta bon sens skulle wilja antaga dem. För at illustrera M[onsieu]r Adansons character bör jag tillägga det, at man för några år sedan i anseende til den reputation han ägde, ämnat kalla honom hit, men at han då giordt de obilligaste fordringar. Man hade budit honom, 1200 Rubels årlig pension, men han har fordrat 4000 Rubel såsom en liten ersättning för jag wet icke hwilka exspectencer han i Paris hade på pensioner och gratificationer, dessutom at Academien skulle köpa hans Cabinet för 60000 Livres, at han skulle blifva adlad och i alla fall ei behöfva engagera sig på mer än et års tid, i fall det Petersburgska Clima ei skulle anstå honom.

Nästa wår lärer Herr Archiatern wäl få XV Tomen af wåra Commentarier, som är färdig och en Tysk öfversättning af Lepechins resa. Uti Commentarier komma under Physiska Classen följande afhandlingar före. I. Rariorum Avium Expositio Gmelin, derunder lära åter wara flere bekanta II. Descriptiones avium. Lepechin. III. Descriptio Cyprini Rutili Koelreuter IV. Descriptio piscis e Coregonorum genere, Koelreuter. V De Leone observat[iones] anatomicae Wolff. VI. Novae Plantarum species Laxman. Dessa äro Veronica pinnata Spiraea altajensis, Dracocephalum altajense, Robinia spinosissima och Trifolium Dauricum. Pallas Resa andra delen är under tryck, men lär ei blifva färdig för än närmare hösten.

Med diup wördnad och fullkomligaste högaktning, framhärdar
Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens
Ödmiukaste Tienare
And[ers] Joh[an] Lexell

St: Petersburg d[en] 2/13 Martii 1772.

upSUMMARY

Johan Anders LexellLexell, Anders Johan
(1740-1784). Swedish. Astronomer,
mathematician. Professor of astronomy at
St Petersburg. Succeded Leonard Euler as
professor of mathematics at the Imperial
Academy of Sciences of St Petersburg.
Correspondent of Linnaeus.
is honoured by having received a letter from Linnaeus [Linnaeus to Lexell, Undated, but presumably written in the end of 1771 or in early 1772Letter L4597]. He will be happy to report to Linnaeus things of scientific interest from their journeys.

Erik LaxmanLaxman, Erik (1738-1796).
Swedish. Lutheran pastor at the
Kolyvanian mines and ironworks in
Siberia. Professor and councellor of the
Russian Board of Mines, St Peterburg.
Correspondent of Linnaeus.
was in St. Petersburg when Lexell received the letter, so he was informed of what Linnaeus had said about the Chinese bush in the Botanical Garden described by Laxman [Laxman to Linnaeus, 16 August 1771Letter L4537; the description was published by Laxman in ”Kolreuteria"Laxman, Erik ”Kolreuteria
paniculata novum plantarum genus”,
Novi commentarii, XVI [1771]
1772, 561–564.
]. Laxman promised to write to Linnaeus and send a small collection of plants to Lexell to be forwarded to Linnaeus [Laxman to Linnaeus, 25 October 1770Letter L4419 and 16 August 1771Letter L4537]. He has done neither of these things. Nor did he send the promised Cynoglossus, called Rindera by Peter Simon PallasPallas, Peter Simon
(1741-1811). German. Naturalist and
explorer. Pallas studied at the
universities of Göttingen and
Leiden. In 1768 he was called to Russia
to take part in an expedition to
Siberia, the aim of which was to study
the passage of Venus. Pallas remained in
Russia for the greater part of his life.
Correspondent of Linnaeus.
[in a subsequent letter Lexell had to correct himself, Laxman had sent these plants to Linnaeus, see Lexell to Linnaeus 18/9 1772Letter L4722].

Lexell has told the Imperial Academy of Sciences of St Petersburg, [Imperatorskaja akademija naukImperatorskaja akademija nauk,
Imperial Academy of Sciences

Russian. Imperial Academy of Sciences of
St Petersburg, founded in 1725. Its
publications are Commentarii
Academiae Scientiarum Imperialis
Petropolitanae
, 1-14 (1726 -
1744/1746 [i.e. pub. 1728 - 1751]) and
Novi Commentarii Academiae
Scientiarum Imperialis
Petropolitanae
, 1-20 (1747/1748 -
1775 [i.e. pub. 1750 - 1776]).
] of Linnaeus’s admiration for the Empress’s [Catherine IICatherine II, (1729-1796).
Russian. Empress of Russia, reigned from
1762-1796. Wife of Peter III.
] generous support of sciences. Samuel Gottlieb GmelinGmelin, Samuel Gottlieb
(1745-1774). German. Professor of
botany at the Imperial Academy of
Sciences in St Petersburg. In 1764 he
travelled in Eastern Russia and the
provinces south of the Caspian sea. He
completed the Flora Sibirica
(1747-1769) of his uncle Johann Georg
Gmelin. Correspondent of Linnaeus.
has presented plants that are already wellknown as new ones in the transactions of St Petersburg [Lexell means the Novi commentarii of the Imperial Academy of Sciences and Gmelin’s ”Lychnantos volubilis et Limnanthemum peltatum nova plantarum genera”Gmelin, Samuel Gottlieb
”Lychnantos volubilis et Limnanthemum
peltatum nova plantarum genera”, Novi
commentarii
, XIV [1769] 1770,
525–530.
]. It is not very surprising: he is absent-minded and writes only when he is in his cups. There has been no news from his expedition for six months, the last was from Rest, a small place at the Caspian Sea, where he said he wanted to go to Tauris or to the old Ecbatana, but intended to be back in Astrakhan before winter. As this has not occurred, the whole thing is worrying. Anton Johann GüldenstedtGüldenstedt, Anton Johann
(1745-1781). German. Professor, St.
Petersburg.
is still in Grusinia and will not return to Astrakhan until next winter. Ivan LepechinLepechin, Ivan (1740-1802).
Russian. Botanist, naturalist and
explorer. Secretary at the Imperial
Academy of Sciences of St Petersburg
[Imperatorskaja akademija nauk].
is in Archangel and sends an expedition to the islands of the White Sea. Johan Peter FalckFalck, Johan Peter (1732-1774).
Swedish. Professor of botany and
curator of the botanical garden of St
Petersburg. Correspondent of Linnaeus.
has been recalled from his mission by the Academy. He has failed to send reports to the Academy as often as he should. Lexell believes that a certain Councillor Gerhard Friedrich MüllerMüller, Gerhard Friedrich
(1705-1783). German. Historian.
Correspondent of Linnaeus.
in Moscow, Pallas, and the Apothecary Johan Gottlieb GeorgiiGeorgi, Johann Gottlieb
(1729-1802). German. Chemist, St
Petersburg. Correspondent of Linnaeus.
are responsible for this decision, which Lexell finds unfair and hard and was a shock to Falck himself. However, Falck will still have his position at the Collegium medicum in St. Petersburg. The journey to China, that Pallas had planned for is cancelled, bu the will try to explore Sibiria instead.

For the moment there is no possibility for Johan Gerhard KönigKönig, Johan Gerhard
(1728-1785). Danish. Physician, born in
Polish Livonia. Private pupil of
Linnaeus in 1757. Visited Iceland. Went
to Tranquebar in India, to Thailand and
Ceylon. He died on his way to Tibet.
Correspondent of Linnaeus.
to become a member of the Academy. In a few years perhaps, as Gmelin and Pallas are supposed to resign after they returned to St. Petersburg. Lexell has no doubts that the Academy will reflect on Linnaeus’s opinion in favour of König.

Michel AdansonAdanson, Michel (1727-1806).
French. Botanist. Travelled in Senegal.
An opponent of Linnaeus. Correspondent
of Linnaeus.
has offered the Empress his natural history collection together with 30.000 etched plates. Obviously Adanson planned to publish his work in this way. He claims that he was encouraged by the fact that the Empress bought Denis Diderot’sDiderot, Denis French.
Philosopher and writer. Editor of and
contributor to the Encyclopédie.
library. The price he wants for this is exorbitant and, not surprisingly, his offer has been declined by the Academy. Adanson is notorious for his shameless requirements. Some years ago he was to be invited by the Academy, but set such excessive demands, including to be ennobled and permission to leave in a year if the climate in St. Petersburg would not suit him, that it did not go through.

Next spring Linnaeus will receive the 15th volume of the Novi Commentarii and a German translation of Lepechin’s expedition, Tagebuch der Reise durch verschiedene Provinzen des Russischen ReichesLepechin, Ivan Tagebuch der
Reise durch verschiedene Provinzen des
Russischen Reiches in den Jahren 1768
und 1769
, 4 vols. (Altenburg,
1774–1783).
. The Novi Commentarii will contain: I. Gmelin, ”Rariorum avium expositio”Gmelin, Samuel Gottlieb
”Rariorum avium expositio”, Novi
commentarii
, XV [1770]
1771, 439–484.
. II. Lepechin, ”Descriptiones avium"Lepechin, Ivan ”Descriptiones
avium”, Novi Commentarii, XV
[1770] 1771, 485-493.
, III. Joseph Gottlieb KolreuterKolreuter, Joseph Gottlieb
(1733-1806). German. Botanist,
published a pioneering work on plant
hybridization.
,”Descriptio cyprini rutili"Kolreuter, Joseph Gottlieb
”Descriptio cyprini rutili, quem halawel
russi vocant, historico-anatomico”,
Novi Commentarii, XV [1770] 1771,
494–503.
. IV. ”Descriptio piscis"Kolreuter, Joseph Gottlieb
”Descriptio piscis, e coregonorum
genere, russice sig (sigé)
vocati, historico anatomica”, Novi
Commentarii
, XV [1770] 1771,
504–516.
. V. Caspar Friedrich WolffWolff, Caspar Friedrich
(1734-1794). German. Anatomist and
biologist. In Berlin and Halle as a
miltary surgeon, thereafter recruited to
the Imperial Academy of Sciences of St
Petersburg as an anatomist.
, ”De leone observationes anatomicae”Wolff, Caspar Friedrich ”De
leone observationes anatomicae”, Novi
Commentarii
, XV [1770] 1771,
517–552.
. VI. Laxman, ”Novae plantarum species”Laxman, Erik ”Novae plantarum
species”, Novi Commentarii XV
[1770], 1771, 553–562.
. These are: Veronica pinnata Spiraea altajensis, Dracocephalum altajense, Robinia spinosissima, Trifolium Dauricum.

The second part of Pallas’s Itinerary [Reise durch verschiedene Provinzen des Russischen ReichsPallas, Peter Simon Reise
durch verschiedene Provinzen des
Russischen Reichs
, 3 vol. (St.
Petersburg, 1771-1776).
] is being printed and will be delivered this autumn [the second was published in 1773].

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (LS, IX, 143-146). [1] [2] [3] [4] [5] [6]

upEDITIONS

1. "Om natural historiens tilstånd i Ryssland" (2005), p. 27-30 .