Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L5063 • Carl Linnaeus to Abraham Bäck, 2 December 1774 n.s.
Dated 1774 d. 2 Decemb.. Sent from Uppsala (Sweden) to Stockholm (Sweden). Written in Swedish.

Min Kiäreste H[err] Broder.

Änteligen har jag giort mig litet tid att genomse Assess[or] Wahlboms Insectritningar. jag tänkte i förstone att de woro copier af Roesels wärk, ty de woro så like sine originaler, att ingen utom Roesel skulle lätteligen kunnat praestera sådane; men jag ser nu att de äro helt nya original-ritningar, som öfwer dem, han har commune med Roesel, långt öfwerträffa Roesels i accuratess.

jag har aldrig trodt, att någon skolat gjort sig den mödan at föda larverne och drifwa dem till metamorphosin i wårt land; den som wet hwad beswär detta är, kan nogsamt se att det ej är ett, utan flere åhrs arbete. Han har ritat upp larverne både på ryggen och sidorne, att se dem tydligare, som få giort sig beswär, äfwen der larverne ombyta skin äfter åldren. Han har satt ut, på hwilka wäxter hwar funnits och dem de ätit, som warit så mycket äftersökt och utom hwilken kundskap man icke är i stånd att få oeconomiam naturae, och aldrig för än man den fått, är i stånd att sluta något betydande i oeconomia privata. I dessa taflor finnas så många nya Phalaener, som man ej warit i stånd att determinera till sina species, hälst ibland de så kallade Phalaenas rusticas, som med ord näppeligen kunna distingueras.

Sannerligen om detta woro tryckt, skulle jag långt praeferera det för Roesels wärk (:för hwilket han blef Baron:), fast texten ej wore så mångorig som Roesels och de mäste tyskars. Hade jag haft en sådan ritare ifrån den tid jag kom till Professionen, och fått afritat alt det jag uptäckt och beskrefwit, hade jag skolat wist werlden mera än kunnat rätt uptäckas på ett helt seculum af alla Europeiska curioska, men jag har aldrig haft i Upsala en enda, som kunnat rått rita ett enda species; nu är tid framleden. sera parcimonia in fundo; om jag den här äfter kunne få, sero sapiunt phryges.

Stellers beskrifning om Kamtschacka wore artigt att få genomögna; ty steller war en ganska idog observator; och jag borde se henne. Kan M[in] K[iäre] Broder laga att jag finge se henne, högst på 14 dagar, sa war god att giöra det. Om jag hade och kunde hålla en sådan ritare i Upsala, som ass[essor] Walboms, nog woro det artigt att hafwa en figur på de många nya genera, som jag först determinerat i wäxterne, hwilka aldrig någon för mig sedt och af hwilka många utländska, capske, Peruvianiske, aethiopiske &c. sent torde af andre blifwa sedde, att Botanici redigt måtte få kienna dem. Men wåre philosopher bry sig ej om detta Skaparens gräl, därföre är fåfängt narrare fabulam surdis.

jag är
Min K]iäre] H[err] Broders
lydige tienare
Carl Linné

Upsala 1774 d[ie] 2 Decemb[ris]

Walboms insecter har jag fått.

upSUMMARY

Linnaeus has gone through Johan Gustaf Wahlbom’sWahlbom, Johan Gustaf
(1724-1808). Swedish. Physician and
naturalist. Studied at Uppsala under
Linnaeus, anatomy, surgery and
obstretics at Wittenberg. Provincial
physician at Kalmar. Correspondent of
Linnaeus.
drawings. At first he thought they were copies of August Johann Rösel von Rosenhof’sRösel von Rosenhof, August
Johann
(1705-1759). German.
Naturalist and painter.
, but now Linnaeus has seen that they are original works and far more accurate than Rösel von Rosenhof’s [Linnaeus means Der monatlich-herausgegebenen Insecten-BelustigungRösel von Rosenhof, August
Johann
Der
monatlich-herausgegebenen
Insecten-Belustigung erster [-vierter]
Theil [...] Nebst einer Vorrede, in
welcher von dem Nutzen der Insecten
gehandelt, was sie seyen gezeiget, und
von der Eintheilung derselben Nachricht
gegeben wird
, 4 vol.
(Nürnberg, 1746-[1761].
].

Linnaeus did not think that anybody would care about feeding the larvae and observing their metamorphosis. It is a difficult project and takes several years. Wahlbom has drawn the larvae from all parts, also when they change their skin, and he has reported on what plants they have been found and from which they have eaten, something that is very important in natural economy. There are many new phalaenae in these pictures, which before could not be referred to their species.

If Wahlbom’s work was printed, Linnaeus would prefer it to Rösel von Rosenhof’s, although the text is shorter than Rösel von Rosenhof’s and that of many Germans.

If Linnaeus had had a draughtsman of that quality, after he became professor, to help him to depict all that he had discovered, he would have been able to show Europe much more. Linnaeus has not had a single man in Uppsala who could draw a single species correctly, and now it is too late.

Linnaeus wants to borrow Georg Wilhelm Steller’sSteller, Georg Wilhelm
(1709-1746). German. Voyager, who
sailed with Vitus Bering and returned
with important collections from
Kamchatka.
description of Kamtchatka [Linnaeus refers to the Beschreibung von dem Lande KamtschatkaSteller, Georg Wilhelm
Beschreibung von dem Lande
Kamtschatka
( Frankfurt, 1774).
], for Steller was a keen observer. Linnaeus is eager to have it for a fortnight, if Bäck can arrange that.

Linnaeus deplores again that he has not had a draughtsman like Wahlbom. Linnaeus could have helped his colleagues to much better knowledge of all the species that he had been the first to see and to describe. However, it is futile to tell stories to the deaf.

P.S. Linnaeus has received Wahlbom’s insects.

upMANUSCRIPTS

a. original (KVA, Bergius, XVIII, 17).

upEDITIONS

1. Bref och skrifvelser (1911), vol. I:5, p. 225-226   p.225  p.226.