Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L5461 • Carl Linnaeus to Abraham Bäck, c. 31 October 1749 n.s.
Dated . Sent from ? () to ? (). Written in Swedish.

M[in] K[iäre] Br[oder]

Min Br[or] beder mig skrifwa ofta och widlyftigare; men hwar om skall jag skrifwa? skall jag skrifwa om Upsala och wårt academiska wäsende, som nu så aldeles är förändrat at M[in] B[ror] ej skulle kienna det, utinam in meliora. Herrarne i stockholm hafwa altid sagt at Professorerne i Upsala arbeta intet, de nämligen som ej förstådt at det woro annat läsa en timma, än sitta en förmiddag Assessor. De som ment at lärdom skakas utur armen som et cornu copiae. En Professor utan ambition kan wähl läsa en timma ja en hel termin, utan arbete; men Lectionerne och nyttan för de studerande blifwer där äfter; en Professor som ej kan allestädes mäta diupet af wettenskapen, och wisa huru mycket där uti är upfunnit, han har intet giordt discipelen lärd.

I från Upsala academie tror jag at wij fått flere lärde karlar än ifrån någon ort och academie i Europa. jag har aldrig sedt någon åsna komma där ifrån annor än den som antingen intet haft något hufwud, äller och ej gifwit sig tid at mogna, utan på 3 à 4 åhr welat lärt sig alt på tyska foten. Men en 8 åhra a 10 åhra student har aldrig gierna slagit felt.

Lät oss se på de 20 sista åhren huru oförlikneligen hog stegit för wettenskaper hos nationen; så at vulgus nu länge sedan begynt [att icke] förachta lärdom af böcker och academiska inrättningarne. Ingen nation har på några åhr så högt och hastigt stegit som wår. lät oss gå igenom alla delar; mon det icke då finnes så. Men hwad är orsak till detta? mon något twång af öfwerheten? nej ingalunda. utan här upkommo några på en gång som begynte aestimera wettenskaper och deras idkare; at hedra dem, at prisa och berömma dem, att upmuntra dem, en Tessin en Horleman en Carl Gyllenborg och ibland småfolket en Triewald och andra. Det är wist at wettenskaperne stigit nu på 20 åhr, mehr än för uht på 200 åhr; och så fort at i aldrig något rike fortare. Men Hollberg säger at det är wähl wist, at wettenskaperne stigit förträffeligen och hastigt i Sverige, men tror och at de så snart lära falla igen, såsom det sker med alla wäxter som hastigt uprinna, och säger at där är en hållhake i giötiska blodet som snart nog lärer taga mot; jag har altid undrat hwad denna hållhaken wille säga. om det skulle wara ifwer i religionen; äller invidia suecana, äller hwad, kunne jag aldrig begripa.

Wår academie är nu så förändrad at jag knapt wet om det är den samma, äller om den nu är förwandlad uti ett illustre Gymnasium. ty nu äro desse lagar oss gifne

1. får ingen resa en mihl utom staden, utom venia Cancellarii
2 om någor förhindras en dag, skall han betala 6 plåtar
3 om någor begynner en dag senare än terminen är utsatt, plichte ett ½ quartals lön
4. continuera lectionerne ifrån jan[uari] 28 till jun[i] 23. från sept[ember] 1 till dec[ember] 20.
5 uprächna studiosos, notera absentes
6 Examinera auditores
7 gifwa hwar månad specification på hwad man läsit hwario månad
8 ej utgifwa någon tractat utom lands wid 1000 d[a]l[er] Sölfm[ynt]s böter

således blifwer mera swårt at mera få respirera, utan måste bogen wara spänd hela åhret. det som förut skedde med nöje, fruchtar jag framdeles lärer ske med mera twång; straxt är den rätta finis bruten. Blifwer en ohuga för Professoren är han sedermera ej wärd en styfwer. genom hog och aemulation kunna Näktergalarne quittra sig till döds, si Plinio credas. En märr som skall med dagelig stryk twingas at gå wandslächtas oändeligen ifrån en flingande häst. Intet har man drifwit Boerhaven till den höjd han gick med stut äller plicht för hwar gång han absenterade sig, utan med dubbelt lön för det han war flitig, sedan när han det fick blef han flitigare, och fick tredubbel lön. har icke skedt lika med Haller i Göttingen.

Men tro intet at jag säger detta för min skull, äller at treskas emot höga öfwerheten; nej min öfwerhet skall jag troget och underdånigt lyda så länge en warm bloddroppe är uti mig. fråga alla upsalienses om någor varit flitigare än jag. jag tråtsar här uti alla mine collegas. så at jag här äfter subjectus poena kommer aldrig at läsa så ofta, som jag giorde det tillförene. föruht hade jag en inwärtes påle i kiöttet; nu en utwärtes. förut har det hetat oderunt peccare boni virtutis amore, jag fruchtar nu oderunt peccare mali formidine poenae.

När wij togo oss e[xempli] gr[atia] wid Matsmesso ett par dagar ferier, war wij redan trotte ifrån Augusti månads arbete; och igenom 2 dagars hwila uträttade sedermera långt bättre alt till auditorum förmon. Lät wara at min Bror skulle blifwa twungen at läsa en hehl dag; mon det ej om morgonen går muntert, och mot aftonen trott, med ringa profit.

En Professor som om morgonen läsit publice en hehl timma, han blifwer där af trott, så at han hela förmiddagen ej kan komma i stånd at arbeta mera för sig; äftermiddagen går lika med private. lördag i consistorio hela förmiddag[en], kanske om onsdagen i minori, äller rationalia, äller inspiciendi; så at han intet mycket kan uträtta för sig sielf. åtminstone ser jag mig här äfter ej kunna wara. i stähd at giöra rön och skrifwa som jag giort för uht

Det war stor skada at ingen academicus kom at sitta i Scholae deputationen, som fick lägga för ögonen rätta beskaffenheten af en Professors arbete.

när wij fått wår lön förökt, om Hans Kongl[ig] Höghet, för hwilken hwar redelig swänsk hyser den största kiärlek, hade sagt oss, at wij nu skulle täfla med de mäste academier; och at den, som woro flitigast skulle äga Herrens specielle nåd, hade man fått sedt en annor drift. nu pusta de mäste at intet stånd i riket är mera twunget än wij; som måste giöra räckenskap för hwar dag, nästan hela åhret. om jag intet ser alt för windt på objectet, så tror jag at först detta blifwer det som förqwäfjer wettenskaperne. tempus dabit. wij läsom nu i distingen, då folk från alla orter besöka oss. wij läsom 2 dagar äfter Rectoratets ombytning. när skola examina stipendiariorum ske? sat multa si sat bene. all stimulus till aemulation är borta. Hade det warit mig ett twång, det jag, arbetat med Hortum, jag hade länge sedan satt upp näsan. jag tror min owän ej skall näka mig at jag warit flitigare än någor af mine camerader. hwad har jag därföre. jo jag har blifwit benådad med archiaters character, men måste därföre mista 360 d[a]l[e]r årligen, som andra få niuta. jag har sökt innocent at upmuntra ungdomen, och det har lyckats; men det har jag måst betala så dyrt, at ingen ting i min lefnad kostat på mig mera; jag undrar sielf at det ej brutit mig nacken. Hade jag ej familie jag hade länge sedan resolverat mig at emottaga engelska tillbudet, ehuru litet jag älskar den nationen; men Oxford står mig än i dag öppet. patria ubicumque bene, sed natale dulce.

Nu gifwa mina disciplar uht mitt; jag tror jag resolverar mig at tola det, transeat cum ceteris. at äfterwärden må se hwad jag uthärdat.

upSUMMARY

Abraham BäckBäck, Abraham (1713-1795).
Swedish. Physician, president of the
Collegium Medicum, Stockholm. Close
friend of Linnaeus. Correspondent of
Linnaeus.
has asked Linnaeus to write more often and longer, and Linnaeus wonders what he shall write about. He suggests the university, which has changed so much that Bäck would not recognize it. Linnaeus hopes the changes are for the good. The high officials in Stockholm have always said that the professors in Uppsala do not work, since they have not understood how much there is to preparing a lecture. You cannot just prepare your lessons without careful reading. If a professor were to lecture without preparations for a whole term, his lectures would be no good to the students, and his field of knowledge would not be advanced.

Linnaeus thinks that Uppsala has produced more able scholars than any other university in Europe.

During the last twenty years, interest in science has increased among the Swedes. This is not due to actions from above but from below, and the appearance of able men, like Carl Gustaf TessinTessin, Carl Gustaf
(1695-1770). Swedish. Count, important
politician and patron of science and
art. He supported Swedish artists and
scientists and collected art, books and
natural history objects. He assisted
Linnaeus’s career in many ways. Married
to Lovisa Ulrica Tessin. Uncle to
Fredrik Sparre. Correspondent of
Linnaeus.
, Carl Hårleman Hårleman, Carl
(1700-1753). Swedish. Nobleman,
architect, royal superintendent.
Correspondent of Linnaeus.
, Carl GyllenborgGyllenborg, Carl (1679-1746).
Swedish. Chancellor of Uppsala
University and Lund University.
Correspondent of Linnaeus.
, and Mårten TriewaldTriewald, Mårten
(1691-1747). Swedish. Merchant and
technician, one of the founders of the
Royal Swedish Academy of Sciences.
, to promote this interest. Ludvig HolbergHolberg, Ludvig (1684-1754).
Danish. Author and historian.
admits that science has made great progress in Sweden but fears it might fall back again, due to some inherited peculiarity in the Gothic blood, which Linnaeus has never understood.

The university has got a new and rigorous set of statutes which lay restrictions on the professors, with fines, travel restrictions and observance of schedules. Thus, there are more constraints than before, and the freedom is reduced. Some may find this too narrow, and the system of rewards may be misleading. Linnaeus gives some examples of the much greater freedom elsewhere, such as Herman Boerhaave’sBoerhaave, Herman (1668-1738).
Dutch. Professor of medicine, botany and
chemistry at Leiden. One of the most
influential professors of medicine of
the eighteenth century. Linnaeus visited
him during his stay in Holland.
Correspondent of Linnaeus.
or Albrecht von Haller’sHaller, Albrecht von
(1708-1777). Swiss. Naturalist and
poet, professor of medicine, botany,
anatomy and surgery at Göttingen
1736-1753. Correspondent of Linnaeus.
.

However, Linnaeus does not want to blame the university, but he follows the rules. Now, he has rules imposed on him, while he earlier was driven by his interior wish. Before, you said that the good people hated to sin from love of virtue, but in the future, you will find that the bad ones hate to sin from fear of punishment.

In February, Linnaeus had two days free, the first since August, and he had been tired. After those two days of rest, everything was much easier, to the listeners’ benefit. It is tiring to have to have lectures for a full day.

After one hour’s lecture in the morning, a professor can not do more before noon, and in the afternoon, he has private lectures. On Saturdays, the council of the university meets all forenoon, and such meetings may also come on Wednesdays.

Linnaeus regrets that there was no representative of the universities in the Committee on education, so that it could assess the work of the professors.

There had been some increase in salary, so that it was said that the university could compete with most other academies. However, there had been some rules about the accounts, which had taken away much of the will to meet challenges. If Linnaeus had felt forced by others to work at the garden, he would have left it long ago. He had been more industrious than anyone else, and in return, he had got the title of archiater which normally would cost him 360 daler a year to use, a reduction of salary that his colleagues would not have had. He admits that if he had not had a family, he would have accepted the position offered in Oxford, although he does not like the English. The offer is still open. A fatherland is nice wherever it is, but your native country is best.

Linnaeus’s pupils publish his work, and Linnaeus has decided to accept it. May it be considered together with the rest, when those after us see what Linnaeus has gone through.

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (LS, IX, 207-208). [1] [2] [3]

upEDITIONS

1. Bref och skrifvelser (1910), vol. I:4, p. 97-103   p.97  p.98  p.99  p.100  p.101  p.102  p.103.