Documentation

Letters

-Search for letters
-Search in texts

Manuscripts

Editions

Links

Contact

C18

Link: linnaeus.c18.net/Letter/L5886 • Carl Linnaeus to Carl Gustaf Tessin, 22 September 1747 n.s.
Dated . Sent from Uppsala (Sweden) to (). Written in .

Pro Memoria

Academier äro i alla blomstrande Riken inrättade at ungdomen där må upfödas till nyttige och förnuftige Lemmar, med tiden, i regerings kroppen och det allmänna.

At detta granlaga wärket må med så mycket större ifwer drifwas, hafwa Konungarne där till upseende förordnat sine dyraste och störste män, som nu kallas Cancellarii.

Alla stora Cancellerer hafwa med all åhoga drifwit informations wärket, att docentes och discentes giort sin skyldighet wid publique och private Lectioner med mera. Men den andra delen, som angår huru de studerande blifwa upfödde till en diup wördnad för sin öfwerhet och till en rätt kiärlek för det allmänna, hafwer mindre blifwit rörd och H[err]ar Cancellerer där ifrån liksom stängde; orsaken här till finner jag ingen annan wara än det brukeliga sättet att wällia Inspectores nationum.

Hwar och en nation wällier, äfter sin pluralitet, hwilken hon behagar af Professorerne, till sin Inspector; denne inspector confirmeras af Consistorio academico. Han hafwer sedermera det mästa, förtrognaste och dageliga umgänget med de studerande af sin nation; han tillites, wördas och äfterföllies af de fläste. Han är altså förnämligast i stånd att plantera hos sine hwad principer han behagar; och som han är finner man merendels de mäste af hans nation wara.

Mig förekommer det som borde Summus Cancellarius icke mindre wid detta, än wid alt annat hafwa högsta handen, hälst denna saken är den granlagaste för riket, och at Professorerne i detta, som i alt annat, borde wara sub alterner under sin Canceller, at icke status in statu måtte finnas.

Jag menar om Inspectores Nationum icke mindre än alla andra mindre tienster tillsattes af Cancellario, och där till befodrades den Cancellarien hade störste förtroendet till, så skulle Professorerne täfla sins emällan hwilkendera kunne giöra sig sin Cancellarii nåd mera wärdig.

Här igenom såge man, då, intet mera ungdomen delas uti partier, för än de wiste hwad de giorde; de bundo sig då ej wid någon wiss sats endast af exempel på den de folgdt, om den haft elak grund, ty inga andra uttogos än faste män.

Här igenom förtoges ungdomen den oenighet som torde insmyga wid inspectors walen, hwilken i långa tider brinner.

Här igenom gåfves ej Professoren anledning att söka studenternes grace på det han skall winna en Inspectura; och studenteme fingo då aldrig se Professorerne, här om, sins emällan stridande, hwilket ingen liten afbräck giör uti de myndighet Professoren bör hafwa wid private inspektionerna.

Här igenom undweko studenteme den voterings schola som lärer utsprida falska ryckten, wärfwa partier med mera.

Hwilket alt förswunno om Cancellarii utwalde och Professorerne täflade att giöra sig wärdige walet.

Men här wid förefaller en förordning som Hans Kongl. Maijtt wid åhr 1741 skalot utgifwit om ett frit wahl för studerande; hwilken förordning woro ganska sund om hon altid af sunda handhades. Mon intet att Nationerne kunne wällia trenne och en af de tre äfter godtycko utwällias af Cancellario?

upSUMMARY

Not yet available

upMANUSCRIPTS

a. original holograph (RA, Tessinska samlingen, Brev till C. G. Tessin, bunt 17, E 5731). [1] [2]

upEDITIONS

1. Svenska arbeten (1878), vol. 1, p. 7-8   p.7  p.8.